Lunginflammation (pneumoni)

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation, pneumoni på läkarspråk, är en infektion i lungvävnaden som följd av en infektion orsakad av (i regel) bakterier eller virus. Lungvävnaden består av bronker och lungblåsor. I lungblåsorna sker den livsviktiga transporten av syre (från luften vi inandas till blodet) och koldioxid (från blodet till luften vi andas ut). När lungvävnaden blir inflammerad till följd av en infektion kan det bli svårare att andas. 

Lunginflammation är en ganska vanlig sjukdom, cirka 5–10 av 1 000 personer får lunginflammation under loppet av ett år. Det är särskilt äldre personer som drabbas. 

Symtom

Lunginflammation uppstår ofta efter att man har haft en övre luftvägsinfektion, som en förkylning.

Vanliga symtom är:

• Nedsatt allmäntillstånd
• Hosta
• Feber
• Bröstsmärta
• Andfåddhet
• Ökad slemproduktion

Ibland förekommer även illamående, kräkningar, diarré och kraftig frossa. Snabb andning och förvirring är tecken på mer allvarlig sjukdom. Äldre personer har ofta mer ospecifika symtom och inte alltid feber.

Orsak

En rad olika bakterier och virus kan tränga in i lungvävnaden och skapa en infektion som utvecklas till lunginflammation. Bakterier och/eller virus får fäste i luftvägarna genom att de sprider sig från de övre luftvägarna och nedåt, eller genom att man andas in bakterier/virus. Den vanligaste bakterien som ger upphov till lunginflammation är pneumokocker.

Följande faktorer kan utgöra en risk för att utveckla lunginflammation:

• Försvagad hostreflex som följd av högt alkoholintag, hjärtsjukdom, stroke eller hög ålder.
• Rökning.
• Akut luftvägsinfektion eller bronkit på grund av virus.
• Nedsatt immunförsvar eller nedsatt allmäntillstånd.
• Användning av vissa läkemedel, så kallade antikolinergika.
• Ökad risk för att innehåll från mag-tarmkanalen hamnar i luftvägarna, som hos patienter med sänkt medvetandenivå, plant ryggläge och vid enteral nutrition (sond med näring till mag-tarmkanalen).

Lunginflammation kan också utvecklas hos i övrigt friska personer.

Diagnos

Typisk sjukdomshistoria och en läkarundersökning är oftast tillräckligt för att läkaren ska kunna ställa diagnosen. Ibland tas blodprov för att styrka misstanken om lunginflammation. Ett vanligt blodprov är CRP, som kan ge information om graden av inflammation i kroppen. Vid låga CRP-värden efter 24 timmar är sannolikheten för lunginflammation mycket liten. Höga CRP-värden, särskilt i kombination med typiska fynd eller vid långvarigt förlopp, tyder på diagnosen lunginflammation.

Ett säkert sätt att se om det föreligger lunginflammation är via en röntgenbild av lungorna. På grund av risker med röntgenstrålning rekommenderas en sådan undersökning dock bara om sjukdomshistoria, läkarundersökning och blodprover inte ger ett entydigt resultat. 

Behandling

De flesta patienter med lunginflammation kan behandlas hemma. Vid bakterieinfektioner består behandlingen av antibiotika – vanligen under sju dagar. Vid lunginflammation orsakad av virus används inte några mediciner. Ifall det handlar om allvarligare typer av lunginflammation bör behandlingen påbörjas på sjukhus, där det även finns möjlighet att ge syrgas och vätska.

Det är inte alltid möjligt att från början veta vilken typ av antibiotika som behövs. Därför är det viktigt att man hör av sig till vården om symtomen inte blir bättre. Man kan då behöva byta till en annan typ av antibiotika. 

Uppföljning

De allra flesta behöver inga uppföljande undersökningar efter insatt behandling. Ett kortare besök eller telefonkontakt ungefär 1–2 månader efter insatt behandling kan räcka för att kontrollera att infektionen helt har läkt ut. Vid ett komplicerat förlopp rekommenderas ett besök på vårdcentralen och eventuell provtagning (CRP) och lungröntgen. Lungröntgenundersökning gäller särskilt personer som:

• Röker eller har rökt. 
• Har kvarstående symtom.
• Har återkommande lunginflammationer. 
• Har nedsatt immunförsvar.
• Där lunginflammationen har varit komplicerad.

Prognos

Allvarlighetsgraden för lunginflammationer kan variera mycket, och beror på vilken mikroorganism (i regel bakterie eller virus) som är orsaken samt ålder och tidigare sjukdomar hos den drabbade. Hos äldre och personer med nedsatt immunförsvar är lunginflammation en allvarlig sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Hos de flesta försvinner feber och andfåddheten inom ungefär tre dygn från det att behandling med antibiotika inletts. Vid kvarstående feber och symtom trots behandling, kan man behöva byta antibiotika och/eller göra ytterligare undersökningar. 

Lungsvikt, blodförgiftning och varbildning i lungan (abscesser) är sällsynta, men mycket allvarliga komplikationer.