Sjukvården missförstår astmapatientens symtom

En viktig del av nationella riktlinjerna är det avsnitt som innehåller
rekommendationer kring hur man som vårdpersonal kan arbeta med misstänkt astma hos barn.

- Det finns en försiktighetsprincip när det kommer till barn. Att inte ge
barn med allergiska besvär inhalationskortison är däremot att likna vid barnmisshandel. Men det finns en allmän uppfattning hos både föräldrar och sjukvård om att barn krymper ett par centimeter av kortison och att de ska svullna upp och se ut som Michelingubbar. Det är fel. Man svullar inte upp av inhalationskortison, säger Peter Odebäck, mångårig expert på området astma och en av dem som varit med och tagit fram riktlinjerna.

Det är inte alls ovanligt att sjukvården missförstår patientens, både den vuxnes och barnets, symtom menar Peter Odebäck.

- I och med att astman kan variera från dag till dag så är den inte alltid lätt att upptäcka. Där ska de nationella riktlinjerna hjälpa till att ge praktiska och handfasta råd. Det kan till exempel handla om att man måste ägna mer tid åt diagnostik, bland annat spirometri, säger han.

”Bli vän med din astma”

En fungerande astmavård är med andra ord nödvändigt men enligt Peter Odebäck är den viktigaste behandlingen för en astmapatient trots allt fysisk aktivitet.

- Målsättningen bör vara att uppnå ett så normalt liv som möjligt genom att vara fysiskt aktiv på ett normalt sätt. Mediciner ska finnas där som hjälpmedel. Det gäller att bli vän med sin astma så att man kan hantera den själv medan sjukvården finns med i bakgrunden och kan bistå med rådgivning.

Nationella riktlinjer ska förbättra astmavården

Personer som upplever att de har svårt att andas bör höra av sig till sjukvården för att göra ett andningstest, så kallad spirometri, berättar Peter Odebäck, specialist i allmänmedicin och med mångårig erfarenhet av att jobba med astma och allergi. Sedan ett par år tillbaka har han tillsammans med flera andra experter varit med och arbetat fram Socialstyrelsens nationella riktlinjer för astma och KOL i en stegvis process.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd hos patienten.

- Skälet till att det behövdes ta fram nya riktlinjer är att det inte gjorts någon ordentlig vetenskaplig genomgång av astma och KOL på länge. Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är viktigt för patienten att ha tillgång till praktiska råd för att kunna förbättra sin kapacitet, säger Peter Odebäck som varit ordförande i prioriteringsgruppen under arbetets gång.

Arbetet med att ta fram riktlinjerna har varit omfattande och många forskare dammsög västvärldens forskning om astma och KOL. Prioriteringsgruppen kunde sedan under Peter Odebäcks ledning värdera de olika rekommendationerna. I december 2014 presenterades en remissversion hos Socialstyrelsen som vem som helst fick komma med synpunkter på.

- Det kom in väldigt många synpunkter och det känns lysande med en sådan öppenhet, säger Peter Odebäck.

Professionerna ska samverka

I november 2015 kom så den slutgiltiga versionen av de nationella riktlinjerna som innehåller 133 rekommendationer för vård vid astma och KOL. Det handlar om hur sjukvård och landsting kan arbeta med diagnostik och behandling, läkemedel, omvårdnad och rehabilitering samt uppföljning och symtombedömning.

- Just nu pågår inom Sveriges Kommuner och Landsting ett omfattande arbete som går ut på att ta reda på hur sjukvården kan arbeta med riktlinjerna rent praktiskt och vid en workshop i maj kommer vi att duka upp ett smörgåsbord där vi ger exempel på hur man formulerar en behandlingsplan för patienten och hur man kan arbeta mellan olika professioner som till exempel läkare och fysioterapeuter. Målet är att alla landsting ska arbeta efter riktlinjerna och att landsting och region samverkar med varandra för att ge bäst och likvärdig vård till alla, säger Peter Odebäck.

Fakta om astma

Astma är en vanlig sjukdom som förekommer i många olika former. Vid astma drar luftrören ihop sig för att de är irriterade och den drabbade får svårt att andas. Astmasymtomen kan utlösas av olika faktorer som till exempel luftvägsinfektion, retande ämnen i luften och ansträngning i samband med exempelvis löpning, så kallad ansträngningsastma. Astma kan således vara av allergisk eller icke-allergisk art och som behandling ges i regel luftrörsvidgande medicin vid besvär och inhalationskortison som fungerar förebyggande.

Några exempel på vad som står i de nationella riktlinjerna på området astma

- Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri och reversibilitetstest i diagnostiskt syfte till vuxna och barn som är 6 år eller äldre med misstänkt astma.
- Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest vid misstänkt utlösande allergen.
- Hälso-och sjukvården bör erbjuda stöd att sluta röka till föräldrar som har barn med astma.
- Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär.

Källa: Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Läs mer om de nationella riktlinjerna här 

Läs mer här

Läkemedel vid astma och allergi

Skillnad mellan astma och KOL

Så ska du använda din inhalator