Förkylningsastma

Vad är förkylningsastma?

Astma är en ofta en långvarig sjukdom som innebär att luftvägarna ständigt är inflammerade. Detta gör att musklerna runt luftvägarna drar ihop sig när de blir irriterade. Irritationen kan bero på saker som allergier, kall luft, infektioner eller luftföroreningar. När man pratar om astma menar man ofta allergisk astma. Då har personen en eller flera allergier, till exempel mot pollen eller pälsdjur. Allergisk astma är också kopplad till andra tillstånd som atopiskt eksem (en hudsjukdom) och födoämnesallergi (allergi mot vissa livsmedel).

Men det finns också andra typer av astma, som förkylningsastma. Förkylningsastma är en form av astma som oftast förekommer hos små barn. Vid förkylningsastma eller småbarnsastma uppstår symtomen bara i samband med förkylningar eller luftvägsinfektioner. Till skillnad från allergisk astma finns ingen koppling till allergier, eksem eller hösnuva, och man har inga symtom mellan förkylningarna.

Förkylningsastma hos vuxna

Förkylningsastma är vanligast hos små barn och märks ofta redan före ett års ålder. Även om förkylningsastma är vanligast hos små barn, kan äldre barn och vuxna också drabbas. En mindre del av alla barn med förkylningastma utvecklar allergisk astma senare i livet.

Symtom och tecken

Symtomen vid förkylningsastma skiljer sig inte från symtom på astmaanfall i övrigt. Vanliga symtom vid förkylningsastma inkluderar hosta, väsande andning och andningssvårigheter. 

Lindriga anfall kännetecknas av symtom som hosta och andfåddhet. Barnet påverkas dock inte så mycket av dessa anfall, och kan fortfarande leka normalt. 

Vid måttliga anfall är symtomen såsom vid lindriga anfall, men barnet blir påverkat vid lek eller är mindre aktiv. Andningsfrekvensen är högre och talet är påverkat. Man ser dessutom muskelsammandragningar runt bröstkorgen för att andas in mer luft. 

Svåra anfall kännetecknas av ett påverkat barn i vila med kraftig andnöd. De har påverkat tal, smärtor eller obehag i bröstet, hostar, gör stora ansträngningar för att andas, och har kraftiga pipljud från lungorna eller halsen. Barnet kan vara blekt, andas mycket snabbt och ha förhöjd hjärtfrekvens. När anfallet har pågått ett tag kan barnet bli medtaget och svagt. Det har inte längre kraft att andas häftigt eller hosta utan blir stilla. Detta är ett mycket allvarligt tecken och det gäller att snabbt få akutvård om detta sker – ring 112!

Ibland kan barn hosta så mycket att de kräks. Det kan vara skrämmande, men det är vanligt och behöver inte betyda att barnet är allvarligt sjukt.

Orsak

Det är inte helt klarlagt vad orsaken till förkylningsastma är. Man vet att små barn har trängre luftrör jämfört med äldre barn och vuxna, vilket tycks öka risken för att utveckla förkylningsastma när infektionen leder till svullnad och slem i luftrören.  

Det är ofta virus som leder till förkylningsastma och därför heter tillståndet på engelska "viral wheeze". Forskare har sett att en allvarlig infektion med RS-virus som leder till andningsbesvär (bronkiolit) ger ökad risk för att utveckla förkylningsastma.

Risk för astma i framtiden

Hos barn som har många episoder med förkylningsastma (3 eller fler) är risken för att det är långvarig astma större. Risken är också större om föräldrarna har astma, om barnet har atopiskt eksem och om barnet har antikroppar mot vanliga luftvägsämnen såsom pollen eller pälsdjur. 

Diagnos

Vanligen ställs diagnosen förkylningsastma genom att man tittar på hur barnet andas och beter sig. När man lyssnar på lungorna hörs vanligen ett karakteristiskt pipande andningsljud. Äldre barn och vuxna kan ofta beskriva försämrade symtom från luftrören.

Förkylningsastma kan likna andra sjukdomar, såsom falsk krupp, lunginflammation eller bronkiolit:

• Vid falsk krupp är heshet, skällande hosta och väsande andning under inandningsfasen mest framträdande. Falsk krupp är en barnsjukdom. Lugn stämning och kall luft kan snabbt ge lindring av besvären. 
• De mest typiska tecknen på lunginflammation är feber, hosta och snabb andning/andnöd. Lunginflammation drabbar såväl barn som vuxna. 
• Bronkiolit drabbar nästan enbart barn under 2 år. Barnet kan vara trött, ha svårt att amma eller äta samt andas snabbt och tungt med väsande/pipande andningsljud. I allvarliga fall får barnet en blåaktig ton i huden på grund av nedsatt syrehalt i blodet. 

Behandling av förkylningsastma

Behandling av förkylningsastma hos barn innebär ofta kortverkande luftrörsvidgande mediciner och kortisoninhalation. Förkylningsastma behandlas på samma sätt som vid ett akut astmaanfall. 

En vanlig behandling av förkylningsastma hos barn kan vara:

• Kortverkande luftrörsvidgande (beta-2-stimulerare) kan ges vid behov vid andningsbesvär var 3–4:e timme, som en sprej i en spacer med eller utan mask eller som inhalationspulver. Den vanligaste medicinen är salbutamol. 
• Behandling inhalation av kortison (som till exempel flutikason 125 mikrogram × 4 de första 3–4 dagarna, därefter 125 mikrogram × 2 i ytterligare cirka 7 dagar) som en sprej i en spacer med eller utan mask eller som inhalationspulver. Ett alternativ är så kallade leukotrienantagonister (montelukast ) 4 mg/dag i cirka 10–14 dagar.

Om man misstänker att barnet kommer att utveckla astma i framtiden, till exempel om barnet har föräldrar med astma eller om barnet har atopiskt eksem, kan det vara lämpligt att behandla med kortisoninhalation dagligen. 

Om medicin inte hjälper mot andningsbesvären är det viktigt att söka vård igen. 

Prognos

Prognosen vid förkylningsastma hos barn är mycket god: mindre än 10 procent av alla barn utvecklar (långvarig) astma som äldre barn eller vuxen. 

Förkylningsastma är vanligt och kan vara skrämmande, men med rätt behandling och vård har de allra flesta barn en god prognos. Om man är osäker eller orolig bör man kontakta sjukvården.