Astma – vad sker i kroppen?

Lungorna

Lungorna är ett tvättsvampsliknande organ i bröstkorgen som omges av lungsäcken, en tunn, fuktig hinna kallad pleura. Höger lunga består av tre lober och vänster av två lober. Cirka 90 % av lungorna är fyllda med luft, resten består av lungvävnad.

Vid inandning leds luften från munnen via luftstrupen (trachea) till de två huvudbronkerna. Huvudbronkerna går till vardera lungan, där de förgrenar sig som ett träd i miljontals mindre grenar som kallas bronkioler. Bronkiolerna slutar som mycket små druvklasliknande luftsäckar som kallas alveoler. Det finns över 300 miljoner alveoler i lungorna. Var och en omges av en tunn hinna som avskiljer den från tunna blodkärl som kallas kapillärer. Kapillärerna är de tunnaste blodkärlen i kroppen. I alveolerna kan syre från den inandade luften passera genom hinnan och ut i blodet och syresätta det. Samtidigt kan koldioxid, som är en ”avgas”, passera från blodet ut i alveolerna varifrån den försvinner med utandningsluften.

Blodet till lungorna kommer från höger hjärtkammare och går efter att ha tagit upp syre i lungorna till vänster hjärtkammare. Därifrån pumpas det syrerika blodet ut till resten av kroppen.

Vad är astma?

Astma är en sjukdom med en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att luftvägarna reagerar genom att dra ihop musklerna i de mindre luftvägarna om de irriteras. Detta ger trånga luftrör och andningssvårigheter, vilket kan yttra sig som hosta, tung andning och pipande ljud i bröstet. Det bildas dessutom ofta onormala mängder slem, något som förstärker problemet. Typiskt för astma är att graden av trångheten i luftrören inte är konstant, utan varierar över tid. Den tilltar om luftrören blir irriterade och blir bättre när man tar bort den utlösande faktorn eller genom att tillföra mediciner.

Vad sker i luftvägarna vid astma?

Förträngningen i luftvägarna kan uppstå på fyra olika sätt:

• Sammandragning av muskulaturen i luftrörsväggarna.
• Inflammatoriska förändringar i slemhinnan (inflammation).
• Ansamling av slem.
• Förlust av elastisk vävnad, så kallad remodelling.

Muskulaturen i luftrörsväggarna löper som en spiral runt luftröret. När muskulaturen drar ihop sig blir hålrummet i luftröret trängre. Inflammationen i slemhinnan är av varierande grad. I samband med kraftiga anfall förekommer uttalade inflammatoriska förändringar, vilket ger svullnad av slemhinnan och mindre utrymme. Slemansamlingen kan bli så uttalad att enskilda luftrörsförgreningar helt täpps till av slem. Långvariga astmabesvär gör med tiden att elasticiteten i lungvävnaden avtar, vilket kan leda till en delvis oomvändbar förträngning av luftvägarna.

Vad händer i luftvägarna vid astmaanfall?

Dels via inandningsluften, dels via blodet inne i luftrörsväggarna kan särskilda celler (mediatorer) komma i kontakt med astmaframkallande ämnen. Det leder till att signalämnen inne i dessa celler släpps ut i den omgivande vävnaden. I luftrörsväggarna påverkar dessa ämnen vävnaden, vilket skapar ett inflammationsliknande tillstånd i slemhinnan och muskelkramper i luftvägarnas muskulatur.

De signalämnen som frigörs vid en allergisk reaktion kommer främst från så kallade mastceller, men även andra celler bidrar till frisättningen. De kemiska ämnena verkar först och främst lokalt i luftvägarna, men även på andra ställen i kroppen.

Blodådror i luftrörsförgreningarnas väggar påverkas genom att de utvidgar sig och blir genomträngliga. Vätska läcker ut ur blodådrorna och gör så att slemhinnan svullnar. De muskler som omger luftrörsförgreningarna blir irriterade och reagerar genom att dra sig samman. En del signalämnen har en förmåga att dra till sig inflammatoriska celler från blodådrorna. Slemhinnan svullnar då upp. I luftrörsförgreningarnas väggar finns även nerver som aktiveras, vilket leder till ytterligare slemproduktion och muskelkramp.

Signalämnena sugs även upp i blodet och transporteras runt i kroppen, vilket kan ge andra besvär. Allmäntillståndet påverkas och du blir trött och slö med bristande ork. Centrala nervsystemet påverkas så att särskilt barn blir oroliga, irriterade och aggressiva.

Hyperreaktivitet

Alla som har astma har något som kallas för hyperreaktivitet – en överkänslighet för saker som irriterar luftvägar utöver det som är vanligt. Förebyggande astmabehandling verkar genom att minska inflammationen och därmed graden av hyperreaktivitet. Hyperreaktivitet kan också förekomma utan samtidig astmadiagnos och man talar då ofta om sensorisk hyperreaktivitet. Vid sensorisk hyperreaktivitet är det vanligt att man får symtom från luftvägar och ögon, men det förekommer ingen trånghet i luftrören och det finns inget samband med allergier. Man tror att nerverna i luftrören har blivit överkänsliga.