Astma och rökning

Samband mellan astma och rökning

Rökning har en lång rad allvarliga skadliga effekter på kroppen. Rökning leder bland annat till flera typer av cancer, är en viktig orsak till hjärt-kärlsjukdom (till exempel hjärtinfarkt och högt blodtryck) och gör huden livlös och rynkig.

Det organ i kroppen som skadas mest av rökningen är lungorna. Det kan ske redan före födseln: rökning under graviditeten påverkar fostrets lungutveckling. Spädbarn av mödrar som röker har fyra gånger ökad risk att få luftvägssjukdomar.

Tobaksrök innehåller bland annat tjära och andra ämnen som verkar cancerframkallande och starkt irriterande på slemhinnorna i luftvägar och lungor. Dessa ämnen ger upphov till en inflammation, som gör slemhinnorna svullna och irriterade samt ökar slemproduktionen.

Hos vissa personer reagerar kroppen med en inflammationsreaktion så att luftrören i lungorna blir trånga och luften hindras från att passera. Man talar då om astma. Om luftvägarna utsätts för dessa ämnen i framtiden kan det utlösa en ny inflammation i luftrören. Det kan leda till kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma och kombinationen av dessa två. Sjukdomarna kan ge såväl kroniska som akuta luftvägsbesvär och sjukdomarna kan vara livshotande. 

Rökstopp 

Rökare med astma har mycket större problem med att hålla astman under kontroll än icke-rökare. Rökare besväras mer av symtom och behöver mer läkemedel. Det är till exempel visat att effekten av inhalerad kortison är betydligt reducerad vid rökning.

Utöver tobaksrökens irriterande effekt på slemhinnorna skadar den också de små flimmerhår i luftvägarna som kallas cilier. Cilierna är viktiga för att transportera små partiklar, damm och slem ut ur lungorna. När cilierna skadas försämras denna transport så att partiklar, bakterier, slem och andra skadliga ämnen samlas i lungorna. Detta medför irritation och inflammation i lungorna. Resultatet kan bli en försämring av astmabesvären, återkommande lunginflammationer och allvarliga lungsjukdomar som KOL och lungcancer.

Barn till rökare har genom passiv rökning en ökad risk för att utveckla astma. Barn som redan har astma får förvärrade besvär om föräldrarna röker.

Om man slutar röka går många av dessa skadliga effekter tillbaka. Astmabesvären minskar och risken för allvarliga sjukdomar minskar väsentligt. Dessutom slipper du utsätta andra människor för obehag och ökad risk för lungsjukdomar. Som förälder minskar man risken för att barnet ska få astma betydligt om man slutar röka.

Att sluta röka är dock inte helt enkelt. Har man rökt länge har kroppen och hjärnan vant sig vid ämnena i tobaksröken. Ofta behövs stöd för att komma till att kunna sluta röka.