Astma hos idrottsutövare

stma och ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

 

 

I Sverige har ungefär 7–10 % av den vuxna befolkningen astma och förekomsten har ökat de senaste årtiondena. De senaste 10 åren har ökningen dock avtagit. Internationella studier har visat att elitidrottare oftare har astma, luftrör som reagerar kraftigt på kyla/rök och luftvägssymtom än normalbefolkningen. Orsakerna till denna höga förekomst av astma bland elitidrottare är fortsatt oklara, men studierna tyder på att idrottarnas andningsmönster, träningsmiljö och träningsmängd spelar in.

Ansträngningsutlöst bronkospasm, som är astmaliknande anfall av andfåddhet, utlöses av högintenstiv träning och kan påvisas hos upp till 50 % av alla elitidrottare. Det kan förekomma tillsammans med eller utan astma. Behandling av tillståndet hos personer utan astma skiljer sig från astmabehandlingen. 

Astmaläkemedel på dopinglistan

Studier har visat att användningen av antiastmatiska medel är hög hos elitidrottare. Flera av dessa antiastmatiska medel fanns med på World Anti-Doping Agency, WADA:s lista över förbjudna substanser. WADA:s dopingregler gäller över hela världen. I Sverige är det Riksidrottsförbundet som har hand om dessa regler.

Följande gäller för astmaläkemedel från 2018:

Alla beta-2-agonister är förbjudna, med undantag för inhalerad salbutamol, maximalt 1600 mcg per dygn, fördelat på flera doser och maximalt 800 mcg under 12 timmar. Vid användning av större doser, vid annan inhalationsmetod eller vid annan typ av kortverkande beta-2-agonist ska idrottaren söka om dispens. Det finns också undantag för 2 långtidsverkande beta-2-agonister men dessa får då endast tas i kombination med inhalation av kortison.

Inhalationssteroider (glukokortikoider, "kortison") är tillåtna, men samma läkemedel får inte tas som tablett, stolpiller eller i sprutform.

Läkemedlet montelukast, som används som långtidsbehandling av astma, är tillåtet.

Svenska utövare som deltar i tävlingar i regi av internationella idrottsorganisationer måste sätta sig in i regelverket för sitt internationella förbund. Alla organisationer som har anslutit sig till World Anti-Doping Code förbinder sig att ha regler i anslutning till medicinsk dispens (Therapeutic Use Exemption, TUE).

Medicinsk dispens från dopinglistan

Endast de idrottare som definieras som internationella toppidrottare ska skicka in förenklad dispens för användning av läkemedel som fortfarande står på dopinglistan. Det är viktigt att dessa idrottare tar reda på vilka regler som gäller hos deras respektive internationella förbund. Det kan finnas krav på att ett personligt schema ska användas. Kopian skickas till Antidopning, Riksidrottsförbundet i Sverige.

För alla andra är det viktigt att se till att läkemedelsanvändningen dokumenteras i läkarjournalen. Vid ett positivt dopningsprov ska en anmälan om förenklad dispens skickas in och/eller att dokumentation för läkemedelsanvändningen presenteras.

Läs mer på Riksidrottsförbundets sida för antidoping (RF).

Astmadiagnosen

Korrekt diagnos är viktig, inte enbart i samband med ansökan om medicinsk dispens. Det är också viktigt för att säkerställa att idrottaren får bästa möjliga behandling. Undersökningar tyder på att många idrottare är underbehandlade och av den anledningen hindras från att nå toppresultat. Omvänt är det vissa som får antiastmatisk behandling utan att ha astma. Det finns ingen anledning att tro att en sådan användning skulle öka prestationsförmågan.