Astma hos barn

Vad är astma?

Astma är en sjukdom med en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att luftvägarna reagerar genom att dra ihop musklerna i de mindre luftvägarna om de irriteras. Irritation i luftvägarna kan till exempel bero på allergier, kall luft eller föroreningar i luften. Till följd så blir luftrören trånga vilket barnet upplever som andfåddhet. Det bildas dessutom ofta onormala mängder slem, något som förstärker andningsproblemen. Typiskt för astma är att graden av trångheten i luftrören inte är konstant, utan varierar över tid. Den tilltar om luftrören blir irriterade och blir bättre när man tar bort den utlösande faktorn eller genom att tillföra mediciner. Graden av trångheten varierar från anfall till anfall och från person till person. 

Astma är en vanlig sjukdom, särskilt hos små barn. Upp till ett av fem barn upp till två år får astma i samband med infektioner (infektionsastma). Det växer dock ofta bort innan barnet har fyllt tre eller fyra år. 5–7 % av barnen i skolåldern har astma, och 8–10 % av alla barn under 15 år har astma. Förekomsten av astma ökade mycket fram till början av 2000-talet, och förekomsten ökar fortfarande något. 

Symtom på astma

Typiska symtom på astma är perioder med hosta, särskilt nattlig hosta, tung andning, trånghetskänsla i bröstet, slem i luftrören och pipande ljud i bröstet.  Symtomen är ofta kraftigast på natten, och hos yngre barn kan lätt astma presentera sig som hosta på natten utan några andra symtom. Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta barn med hosta inte har astma. Det finns också en generellt ökad retbarhet i luftvägarna (bronkiell hyperreaktivitet) som utlöser astmasymtom vid ämnen som till exempel tobaksrök och parfymer. Ofta finns en historia som bekräftar att trångheten är variabel. Under bra perioder kan barnet vara helt symtomfritt, men vid förkylning eller kontakt med något barnet är allergiskt mot kan besvären blomma upp igen. 

Astma kan misstänkas vid följande symtom hos barn:

• Långvarig hosta vid infektion i de övre luftvägarna.
• Barnet hostar alltid längre och värre än syskon och vänner.
• Hostan går alltid ned i bröstet vid förkylning.
• Pipande andning och/eller hosta vid fysisk aktivitet, skratt och lek.
• Trötthet och dålig uthållighet, irritabel:
  • Föredrar lugna lekar.
  • Hänger inte med i kompisarnas tempo.
  • ”Är med i laget, men är alltid målvakt”.
• Natthosta flera månader i sträck.
• Upprepade behandlingar med antibiotika på grund av ”nästan lunginflammation” eller långvarig och frekvent användning av beta-adrenerga agonister (astmamedicin).

Vanliga faktorer som utlöser astma eller försämrar astma är:

• Ämnen som barnet är allergisk emot, såsom husdammskvalster, katt, hund, häst och pollen.
• Luftvägsinfektioner, såsom förkylningar, virusinfektioner som sätter sig på luftrören längre ned (såsom RSV-virus), öroninflammationer, bihåleinflammation och lunginflammation.
• Irriterande gaser/rök, ansträngning, kall och/eller varm luft och torr luft.
• Läkemedel, såsom antiinflammatoriska läkemedel.
• Nedstämdhet, långvarig stress hos barnet och fysiskt våld mot barnet.

Orsak till att man utvecklar astma

Den precisa orsaken till astma är inte klarlagd, men man tror att det är en kombination av medfödda faktorer, miljöfaktorer och infektioner.

När slemhinnan förtjockas (som i näsan vid förkylning) och muskellagret i luftvägarna drar sig samman uppstår trånga luftrör. Samtidigt bildas det oftast för mycket slem som samlar sig i luftvägarna som försämrar luftflödet.

Astma brukar indelas i äkta astma och infektionsastma. Vid äkta astma, astmaformen som i den här artikeln benämns astma, är allergisk astma den vanliaste formen, där man hittar en utlösande faktorer i omgivningen. Det kan till exempel vara pollen, damm eller pälsdjur. Hos andra med äkta astma hittas ingen inga utlösande faktorer i omgivningen och man talar då om icke-allergisk astma. 

Infektionsastma innebär att luftvägarna blir trånga i samband med luftvägsinfektioner. Man tror att det är medfödda faktorer som gör att barn utvecklar infektionsastma. Det finns inga andra utlösande faktorer och sjukdomen växer bort så småningom. Många barn med infektionsastma har inte (äkta) astma. 

Risken för att utveckla astma är större om det finns tecken på allergi, eksem, om barnet har utsatts för tobaksprodukter under graviditet, vissa virusinfektioner, övervikt och om barnet kommer i kontakt med ämnen som kan bli allergisk emot, som till exempel husdammskvalster. 

Diagnos

Beskrivningen av symtomen ger ofta tillräcklig information för att misstänka eller ställa diagnosen astma. Ofta hittas inga tecken på astma när barnet undersöks, men i vissa fall kan man höra pipande ljud i lungorna. Vid kraftig astma kan barnet vara allmänpåverkad med hög andningsfrekvens, svårigheter att prata i fullständiga meningar och kraftig trötthet.

Variation i luftflöde

Astma kan bekräftas genom att försöka hitta tecken på att luftflödet är påverkat av sjukdomen.  Det görs med en speciell apparat som kallas spirometer, som mäter hur snabbt man kan andas ut och tömma lungorna – spirometri. Det är en metod som inte ger smärta eller obehag för barnet, men barnet måste förstå instruktionerna och klara av att andas ut kraftigt och länge. Hos vissa barn kan man påvisa astma genom att ge en PEF-mätare, som mäter hur snabb den maximala utandningen är. Metoden är inte lika bra som spirometri. På mindre barn kan detta vara svårt att genomföra spirometri eller PEF-mätning. Diagnosen bygger då på sjukhistorien, kroppsundersökning och effekt av given behandling. 

Hos barn under 2 år ställs inte diagnosen astma direkt, eftersom det ofta handlar om infektionsastma. Först när barn under 2 år har haft tre perioder med astmasymtom ställs diagnosen astma. Astmadiagnosen kan ställas hos barn under 2 år när det också finns tecken på allergi såsom eksem eller allergi mot födoämnen.

Det är viktigt att tänka på andra orsaker till symtomen som kan ge hosta och andningsbesvär. Exempel kan vara andra sjukdomar i lungorna eller att barnet har fått ett föremål i lungorna. Oftast ger sjukhistorien och kroppsundersökningen tillräcklig information för att utesluta de andra sjukdomarna. 

Behandling av astma

Målet med astmabehandlingen är att barnet inte har några besvär, kan vara fysiskt aktivt utan begränsningar, att man förebygger försämringar i astma och att behandlingen inte ska ge några biverkningar. Föräldrar och barn bör få information om sjukdomen så att de själva kan styra behandlingen.

För att hindra att astman utvecklas eller förvärras bör barnet i så liten utsträckning som möjligt utsättas för husdammskvalster, pälsdjur, fåglar och tobaksrök, eller andra faktorer som kan misstänkas vara utlösa eller försämra astman. Att undvika tobaksrök är en viktig åtgärd. Barn med astma bör uppmuntras till fysisk aktivitet eftersom det kan leda till bättre lungfunktion.

De flesta barn med astma behöver astmaläkemedel för att undvika försämringar i astma. Ofta består behandlingen av dagliga inhalationer med läkemedel som dämpar inflammationen i luftrören. Dessutom ska alla barn ha läkemedel som har snabb effekt som man kan ta före eller vid symtom. 

Prognos

Barn med förkylningsastma har en god prognos, och hos de flesta växer astman bort. Även barn med lätt astma har en god prognos och hos de flesta finns inga eller bara lätta astmabesvär kvar i vuxen ålder. Hos barn med måttlig eller svår astma finns däremot en hög risk att astmasymtomen kvarstår i vuxen ålder. Lyckligtvis finns effektiv behandling mot astma och de flesta med astma har därmed ett liv som inte påverkas av astma.

Vissa barn har ständiga perioder med pipande och tung andning, tilltäppthet i bröstet och hosta. De kan också få en akut försämring av astman. Det är viktigt att se över behandlingen och se om man hitta faktorer som utlöser försämringen.

Vid svår astma som inte behandlas på rätt sätt kan bestående förändringar i luftvägarna uppstå. Patienter med astma som röker är speciellt utsatta. De får i många fall kroniskt tilltäppta luftvägar, så kallad kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.