Astma, en översikt

Vad är astma?

Astma är en sjukdom med en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att luftvägarna reagerar genom att dra ihop musklerna i de mindre luftvägarna om de irriteras. Irritation i luftvägarna kan till exempel bero på allergier, kall luft eller föroreningar i luften. Till följd så blir luftrören trånga vilket den sjuke upplever som andfåddhet. Det bildas dessutom ofta onormala mängder slem, något som förstärker andningsproblemen. Typiskt för astma är att graden av trångheten i luftrören inte är konstant, utan varierar över tid. Den tilltar om luftrören blir irriterade och blir bättre när man tar bort den utlösande faktorn eller genom att tillföra mediciner.

Astma är en sjukdom som kan uppträda i alla åldrar – från spädbarnsåldern till pensionsåldern. Förekomsten av astma ökar. Astma beräknas förekomma hos en av tio personer i Sverige. Astma uppstår oftast i småbarnsåldern.

Symtom på astma

Typiska symtom på astma är perioder med hosta, särskilt nattlig hosta, tung andning, trånghetskänsla i bröstet, slem i luftrören och pipande ljud i bröstet. Oftast upplever personer med astma själva att graden av andningsbesvär varierar. Under bra perioder kan man vara helt symtomfri medan man kan få astmasymtom om man utsätts för kall luft, rök, luftvägsinfektioner eller ämnen man är allergisk mot som till exempel pollen. 

Astma som inte är välkontrollerad visar sig på att personen kan uppleva trötthet och att man inte orkar delta i aktiviteter som kräver fysisk ansträngning. Det kan också vara att man vaknar på nätterna på grund av symtom från luftvägarna. Astma kan leda till att man stannar hemma från skola eller arbete. 

Vanliga faktorer som utlöser astma eller försämrar astma är:

• Ämnen som man är allergisk emot, såsom husdammskvalster, katt, hund, häst och pollen. Läs mer om samband mellan astma och allergi. 
• Luftvägsinfektioner, såsom förkylningar, virusinfektioner som sätter sig på luftrören längre ned (såsom RSV-virus), öroninflammationer, bihåleinflammation och lunginflammation.
• Irriterande gaser/rök, ansträngning (läs även om ansträngningsastma), kall och/eller varm luft och torr luft.
• Läkemedel, såsom antiinflammatoriska läkemedel
• Menstruation och perioden före menstruationen, under graviditet och under menopausen.
• Nedstämdhet, långvarig stress och fysiskt våld. 

Rökning:

• Rökning kan ge ökade symtom hos en person med astma. Barn till rökare har genom passiv rökning en ökad risk för att utveckla astma och barn som redan har astma får förvärrade besvär om föräldrarna röker

Hyperreaktivitet

Alla som har astma har något som kallas för hyperreaktivitet – en överkänslighet för saker som irriterar luftvägar utöver det som är vanligt. Förebyggande astmabehandling verkar genom att minska inflammationen och därmed graden av hyperreaktivitet. Hyperreaktivitet kan också förekomma utan samtidig astmadiagnos och man talar då ofta om sensorisk hyperreaktivitet. Vid sensorisk hyperreaktivitet är det vanligt att man får symtom från luftvägar och ögon, men det förekommer ingen trånghet i luftrören och det finns inget samband med allergier. Man tror att nerverna i luftrören har blivit överkänsliga.

Orsak till att man utvecklar astma

Den precisa orsaken till astma är inte klarlagd, men man tror att det är en kombination av medfödda faktorer, miljöfaktorer och infektioner.

När slemhinnan förtjockas (som i näsan vid förkylning) och muskellagret i luftvägarna drar sig samman uppstår trånga luftrör. Samtidigt bildas det oftast för mycket slem som samlar sig i luftrören som försämrar luftflödet.

Risken för att utveckla astma är större om det finns tecken på allergi, eksem, om man har utsatts för tobaksprodukter under graviditet, vissa virusinfektioner, övervikt och om man kommer i kontakt med ämnen vid arbete som kan irritera luftrören, såsom byggmaterial, gaser och kemikalier. Allergi mot födoämnen är sällan orsaken till astma, men däremot kan patienter som har födoämnesallergi en högre risk för allvarliga astmaanfall. 

Diagnos

Beskrivningen av symtomen ger ofta tillräcklig information för att misstänka eller ställa diagnosen astma. Ofta hittas inga tecken på astma när man undersöks, men i vissa fall kan man höra pipande ljud i lungorna. Vid kraftig astma kan man vara allmänpåverkad med hög andningsfrekvens, svårigheter att prata i fullständiga meningar och kraftig trötthet.

Det är viktigt att tänka på andra orsaker till symtomen som kan ge hosta och andningsbesvär. Exempel kan vara andra sjukdomar i lungorna eller i halsen. Oftast ger sjukhistorien och kroppsundersökningen tillräcklig information för att utesluta andra sjukdomar.

Variation i luftflöde

Astma kan bekräftas genom att påvisa att graden av trångheten i luftrören är variabel, eller inte konstant. Den föredragna metoden för att påvisa denna variabilitet är spirometri. En annan metod är lungfunktionsmätning som mäter den maximala hastigheten på luftflödet, PEF-mätning. Ibland görs ett behandlingsförsök för att se om astma föreligger.

Spirometri

Den mest värdefulla undersökningen för att kunna bekräfta astma är en undersökning som kallas för spirometri. Det är en undersökning för att ta reda på hur väl man kan andas in och ut. Det är ett enkelt test som görs på nästan varje vårdcentral. Under spirometriundersökningen får patienten andas ut kraftigt och snabbt i ett rör. En apparat kopplad till en dator registrerar hastigheten på luftflödet och hur mycket luft man klarar av att andas ut.

För att kunna påvisa att trångheten i luftrören inte är konstant brukar ett reversibilitetstest göras. Man ger då snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel, väntar ett litet tag och utför en ny mätning. Vid astma ser man ofta att luftflödet förbättras och att lungorna töms snabbare. 

Spirometri en metod som inte ger smärta eller obehag, men man måste förstå instruktionerna och klara av att andas ut kraftigt och länge.

PEF-mätning

Om man inte lyckas med spirometri kan man bekräfta astma genom att använda en PEF-mätare, som mäter hur snabb den maximala utandningen är. PEF är en form av snabbtest och inte lika noggrann som vanlig spirometri. Mätningen är något enklare än spirometri och kan därför användas hos något yngre barn.

PEF står för Peak Expiratory Flow, och om PEF varierar kraftigt kan man tolka det som astma. Sjukvårdspersonalen kan ge information och instruktioner på hur man utför PEF-mätningar. Hos vissa är det svårt att göra spirometri eller PEF-mätningar. Diagnosen bygger då på sjukhistorien, kroppsundersökning och effekt av given behandling.

Behandlingsförsök

Ibland finns en misstanke om astma men spirometri och/eller PEF-mätning visar inte på astma. I så fall kan det handla om att det inte är astma eller att undersökningarna inte är tillräckligt känsliga för att upptäcka astma.

Ett alternativ är att göra ett behandlingsförsök med inflammationsdämpande läkemedel under en månad och göra en ny spirometri eller PEF-mätning då. Man kan då jämföra med tidigare undersökningar och se om det har skett en tydlig förbättring, vilket talar för astma.

Hos personer som inte kan göra spirometri och/eller PEF-mätning finns ibland inget annat sätt än att göra ett behandlingsförsök och se om besvären avtar. En tydlig förbättring med astmaläkemedel gör att diagnosen astma blir sannolik.

Behandling av astma

Målet med astmabehandlingen är att man inte har några besvär, kan vara fysiskt aktiv utan begränsningar, att man förebygger försämringar i astma och att behandlingen inte ska ge några biverkningar. Man bör få information om sjukdomen så att man själv kan styra behandlingen.

Saker man själv kan göra för att förbättra situationen och undvika astmaanfall:

• Undvika att utsätta sig för faktorer som kan utlösa ett astmaanfall. Det kan till exempel vara cigarettrök, kall luft, husdjur eller pollen. 
• Fysisk aktivitet förbättrar lungfunktionen och regelbunden träning är därför viktig.
• Få en personlig behandlingsplan med instruktioner om hur man ska göra när astman blir sämre.

Läkemedelsbehandlingen av astma består huvudsakligen av två typer av mediciner

Inflammationsdämpande medicin:

• Glukokortikoider, kortison, i pulver eller sprejform för inandning/inhalation. De har inflammationsdämpande och förebyggande effekt mot anfall. Sådana läkemedel har en långsamt insättande effekt
• Antileukotriener som man tar via munnen hämmar effekten av leukotriener som har en betydelse vid inflammationen både vid astma. Då leukotrienproduktionen ej påverkas nämnvärt av kortisonbehandling, kan båda behandlingsprinciperna komplettera varandra

Luftrörsvidgande medicin:

• Beta-2-stimulerare tas som sprej eller pulverinhalator för inandning/inhalation. Beta-2-stimulerare har en avslappnande effekt på musklerna i luftvägarna och därmed blir det lättare för luften att passera. Det finns kortverkande som varar några timmar samt långverkande med effekt från 12 till över 24 timmar. Effekten hos de kortverkande luftrörsvidgande kommer in några minuter medan det varierar mellan olika långverkande från snabbt insättande till mer långsamt insättande effekt
• En annan typ av luftrörsvidgande medicin är de så kallade antikolinergiska preparaten. De används inte särskilt ofta vid astma men kan tas vid allvarlig astma

Vid mycket lindrig astma med symtom någon enstaka gång per vecka, kan det räcka med att ta läkemedel när man symtom. I så fall rekommenderas luftrörsvidgande tillsammans med kortisoninhalation som tas vid besvär. Om man har symtom oftare rekommenderas kontinuerlig behandling med inflammationsdämpande, som ofta kombineras med kort- eller långtidsverkande luftrörsvidgande eller antileukotriener. Behandling av inflammation i nässlemhinnan är viktig, och nässprej med kortison kan användas. Vid allvarliga astmaanfall ges även kortison i tablettform och i dessa fall är det ofta nödvändigt med sjukhusinläggning. Läs mer om läkemedelsbehandling av astma. 

Prognos

Det är viktigt med noggrann och regelbunden uppföljning av astma. Ofta rekommenderas nya lungfunktionsmätningar varje år, och oftare om astman inte är under kontroll. 

Barn med astma

Barn med förkylningsastma har en god prognos, och hos de flesta växer astman bort. Även barn med lätt astma har en god prognos och hos de flesta finns inga eller bara lätta astmabesvär kvar i vuxen ålder. Hos barn med måttlig eller svår astma finns däremot en hög risk att astmasymtomen kvarstår i vuxen ålder. Lyckligtvis finns effektiv behandling mot astma och de flesta med astma har därmed ett liv som inte påverkas av astma.

Vuxna och ungdomar med astma

Graden av astma brukar inte ändra sig så mycket som vuxen. Med behandling kan nästan alla med astma ha ett liv som inte påverkas av astma.