Ingen koppling mellan antibiotika och barnastma

Det har länge funnits en utbredd uppfattning om att antibiotikaanvändning under graviditeten ökar risken för att barnet utvecklar astma. Men dessa tidigare studier ifrågasätts nu av forskare vid Karolinska institutet.

De menar att det är svårt att diagnostisera astma hos små barn, ibland kan det egentligen handla om en luftvägsinfektion. Tidigare studier behöver inte heller ha tagit hänsyn till andra faktorer som innebär en ökad risk för astma, däribland livsstilen och hemmet. 

– Tack vare de register vi har i Sverige har vi kunnat göra en studie designad för att väga in sådana faktorer som tidigare inte har kunnat vägas in. Och då har vi kunnat visa att ett orsakssamband mellan exponering för antibiotika tidigt i livet och astma inte verkar föreligga, vilket är värdefullt även ur internationellt perspektiv, säger Anne Örtqvist, läkare och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

I den aktuella studien från Karolinska institutet har en halv miljon barn undersökts. Forskarna studerade barn som exponerats för antibiotika redan som foster, när mödrarna fick behandling under graviditeten. De undersökte även barn som fått antibiotika tidigt i livet.

Catarina Almqvist Malmros, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor vid Karolinska institutet, har lett studien.

– Våra resultat talar emot ett orsakssamband mellan antibiotikabehandling och astma i barndomen. Men det är ändå viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen. Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektion, säger hon i pressmeddelandet.