Jag är 40 år, kvinna, med god kondition. Blev diagnostiserad med astma för cirka 10 år sedan (kvalsterallergiker) och min pef ligger på 460 när jag mår bra och jag kan träna hårt och har inga besvär. Jag har i samråd med min läkare valt att inte medicinera dagligen eftersom biverkningarna (darrig, heshet, hög puls) påverkar mig negativt. Jag kan vistas i sträng kyla utan större problem och nu till min fråga: Hur påverkar hög höjd oss astmatiker? Första gången jag fick astmabesvär bodde jag en vecka på strax under 2000 meter men åkte skidor dagligen över 3000 meter. Föll ihop i en backe och kunde inte andas och trodde det var dålig kondition men väl hemma konstaterades astman. Nästa gång skidåkning på hög höjd under samma förhållanden fick jag en rejäl luftrörsinflammation och svårighet att andas samt högt blodtryck. Fick syrgas och rekommenderades sängliggande vila. (Var där totalt en vecka och fick problem efter två dagar.) Nu har samma sak hänt igen. Hög höjd (boende 2000 meter över havet) och skidåkning vid 3000. Den här gången extremt god kondition men efter ett par dagar hosta som övergick i bronkit. Pef 380 på morgonen men fick upp den till 430 efter medicinering. Är jag som astmatiker extra känslig för hög höjd? Jag har emellanåt åkt skidor på lägre höjd (boende 800 meter över havet) utan problem. Jag klarar iskalla vintrar i svenska fjällen utan problem men varje gång jag bor på hög höjd så blir det bekymmer. Har jag bara haft otur eller är det här något som är vanligt för astmatiker?
Hur påverkas personer med astma av vistelse på hög höjd - så lyder din fråga. Med hög höjd avser du inte bara att komma över trädgränsen utan att vistas på nivåer på flera tusen meter över havet.
Du har astma som i vanliga fall inte hindrar dig från att träna hårt eller vistas i kyla. Men vid skidåkning på över 3000 meter har du vid flera tillfällen råkat ut för rejäla problem, bland annat med hosta och påverkad andning.
Det anses att en viktig orsak till astma vid fysisk ansträngning är att den höga ventilationen ger upphov till en uttorkning av luftvägsslemhinnan. Denna uttorkning leder via olika steg till sammandragning av luftrören och astmasymtom. Det som skiljer miljön på 3000 meter från den närmare havsnivån är att luften är kallare, torrare och innehåller färre syremolekyler per liter. Det senare leder hos alla till en ökad andningsfrekvens, en hyperventilation för att klara syresättningen.
Det blir stora volymer luft som dras in i lungan. Eftersom luften också är torr och kall så innebär det för personer med astma en större risk för att få luftrörssammandragning och andningsbesvär på dessa höga höjder. Så allmänt sett innebär för personer med astma en vistelse på höga höjder en ökad risk för att få besvär av sin sjukdom.
Det verkar klart att astman bidragit till dina problem. Vid ett tillfälle kunde du notera en PEF-sänkning på mer än 15 procent från din normala nivå. Men andra besvär du fått verkar dock ligga utanför vad enbart en försämring av astman brukar medföra. Jag tänker på högt blodtryck och att symtomen krävde sängliggande och syrgasbehandling. Vid vistelse på 3000 meter finns ju även risk för höjdsjuka. Den yttrar sig med allmänna symtom som huvudvärk, trötthet, illamående, snabb puls med mera förutom att den kan ge andningsbesvär.
Nu ligger inte höjdsjuka inom mitt specialområde, men jag vill ändå väcka frågan om det inte varit fråga om höjdsjuka vid åtminstone ett tillfälle när du blev dålig. Oavsett om det var så i ditt fall så är en inressant fråga om personer med astma löper större risk än andra att råka ut för höjdsjuka. Jag har inte något klart svar, men när jag går till en auktoritativ hemsida som MedlinePlus (som drivs av US National Library of Medicine & the National Institutes of Health, NIH) så skriver de om höjdsjuka att "personer med hjärt- eller lungsjukdomar bör undvika vistelse på hög höjd".
Astma är definitivt en lungsjukdom, men om rekommendationen även gäller vid lindrigare former av astma kan kanske diskuteras. Andra källor anger att personer med nedsatt lungfunktion bör undvika höga höjder.
Vänlig hälsning
Gunnar Bylin
Docent, allergispecialist
Läs även: Hur kan astmaanfall undvikas? »
