Svampinfektionerna påverkade Lenas liv

– Första gången det hände fick jag en superinfektion. Jag kunde knappt gå för att jag hade så ont. Det sved så att jag nästan kliade sönder mig.

Då var Lena Norman i tjugoårsåldern och hade precis börjat äta p-piller. Själv tror hon att det var just pillren som utlöste det hela, men hon anade förstås aldrig att svampinfektionerna skulle bli ett återkommande problem i tjugofem år.

– Ett tag hade jag svampinfektioner i underlivet i princip en gång i månaden. Efter att jag pratat med min gynekolog kom vi fram till att det var något som hände med mina hormoner mellan ägglossningen och mensen, för infektionerna kom alltid vid samma tid i månaden. Så jag fick tabletter med flukonazol mot svampen som jag fick äta nästan som sockerpiller, säger hon.

Ville inte röra sig bland folk pga svampen och klådan

De återkommande infektionerna påverkade Lena Normans liv på flera sätt. Det blev svårt att röra sig ute bland folk.

– Man kan ju inte klia sig i underlivet när man är ute på stan. Det är liksom fel ställe att klia på. Och i början av en ny svampinfektion har jag inte kunnat ha sex, eftersom området är extra känsligt. Man blir inte heller så sugen när man är rädd för att det ska göra ont. Men efter ett tag lärde jag ju mig vilken tid i månaden som jag behövde undvika sex.

Svamp i underlivet kan aktiveras just av samlag och läkningsprocessen kan också försvåras av skav mot slemhinnorna. Därför är det bra att undvika att ha sex under perioden som man behandlas för svamp. Det finns också andra faktorer som ökar risken för att drabbas av svamp i underlivet. Många får problem i samband med antibiotikakurer som slår ut även slidans nyttiga bakterier.

– De gånger jag har ätit antibiotika har svampinfektionen nästan kommit som ett brev på posten, säger Lena Norman.

Trots att hon slutade äta p-piller redan innan hon fyllt trettio höll besvären med upprepade infektioner i sig. Först för några år sedan klingade problemen plötsligt av. Hon har inte fått någon förklaring till varför, men en teori är att det hänger samman med sjunkande östrogennivåer. Eftersom svamp behöver östrogen för att överleva är det ovanligt att drabbas efter klimakteriet när man har lägre östrogennivåer.

– Infektionerna försvann lika snabbt som de kom. Det har verkligen varit en befrielse att slippa den där hemska klådan. Men även om jag inte har haft någon infektion alls på flera år nu ser jag fortfarande alltid till att ha svamptabletter hemma. Det törs jag inte vara utan.

Men efter så många infektioner har hon lärt sig att snabbt känna igen symtomen.

– Det är framför allt klådan man märker det på. Man får också gryniga flytningar som kan lukta lite surt.

Lokalbehandling och tabletter hjälper

Hon har också haft tillfälle att testa sig fram för att hitta lindring mot besvären. Oftast krävs någon form av behandling mot svampinfektionen, i form av krämer, vagitorier eller tabletter, men det finns också knep för att mildra svedan när den är som värst.

– Jag har slutat använda tvål helt och hållet och tvättar mig med barnolja istället för att inte torka ut huden. Yoghurt kan också fungera svalkande. Då smörjer jag in mig en stund innan jag ska duscha så att det nästan blir som en kylig beläggning innan jag sköljer bort det. Sedan försöker jag att undvika tajta kläder just när det är som värst för att undvika att det skaver. Men även om det finns en del bra knep tycker jag inte att man ska vänta med att söka hjälp mot sina besvär.