Klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är perioden före och efter den sista menstruationsblödningen. Menopaus är den tidpunkt när man har sin sista menstruationsblödning, vilket vanligen inträffar vid 45–57 års ålder (medianålder 52 år). Tidpunkten för menopaus kan bestämmas först när det har gått ett år efter den sista menstruationen.

Symtom

Blödningsrubbningar

Innan menopaus är det vanligt med oregelbundna blödningar. En del kan få kraftiga och långdragna menstruationsblödningar medan de hos andra kan vara sparsamma och glesa. Det typiska mönstret fram till menopausen är att blödningen avtar i mängd och kommer mer sällan.

Värmevallningar och svettningar

Värmevallningar och svettningar är vanliga besvär. Intensiteten varierar från kvinna till kvinna. Hos vissa stör det nattsömnen. Besvären avtar gradvis och är ofta helt försvunna några år efter menopaus. Hos vissa kvinnor kan besvären vara i över tio år.

Påverkan på humöret

Under klimakteriet kan humöret påverkas. En del blir lättare irriterade och arga och en del får besvär med oro och nedstämdhet. Vissa tycker att de inte fungerar lika bra kognitivt, att de har "hjärndimma".

Slemhinneförändringar

Slemhinnorna i urinröret och slidan blir tunnare och torrare några år efter menopaus. Då kan det svida när man kissar och man kan lättare få urinvägsinfektioner. Ibland uppstår småblödningar vid samlag. Även besvär med torra ögon kan förekomma.

Orsak

Under den fertila delen av livet producerar äggstockarna kvinnliga könshormon – östrogen och progesteron. Under klimakteriet avtar äggstockarnas aktivitet och hormonnivåerna blir lägre. Könshormonerna reglerar normalt menstruationsblödningarna. Östrogen stimulerar slemhinnorna i underlivet, motverkar förlust av bensubstans och bidrar till sexuell lust. Besvären i övergångsåldern kan därför i stor grad förklaras av östrogenbrist. För många kvinnor sker under den här perioden även sociala förändringar, vilket kan medföra stress och belastning som påverkar symtomen.

Diagnos

Om man är i åldern då klimakteriet normalt inträffar och har typiska klimakteriesymtom är det oftast lätt att ställa diagnos. Hormonanalyser i blod, urin eller saliv behövs inte. Hormonprover bör dock tas vid misstanke om menopaus hos kvinnor som är yngre än 45 år och som inte använder hormonella preventivmedel.

Behandling

Syftet med behandling vid klimakteriet är att minska symtomen. En del kvinnor vill inte ha behandling och det är viktigt att komma ihåg att klimakteriet inte är en sjukdom, utan en normal fysiologisk process.

Utöver läkemedelsbehandling rekommenderas det att vara fysiskt aktiv för att öka välmåendet samt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet.

Läkemedelsbehandling

Indikationer för behandling

Hormonbehandling i klimakteriet, så kallad menopausal hormonterapi (MHT) har en välkänd positiv effekt på symtom vid östrogenbrist. Som regel rekommenderas MHT om besvären påverkar livskvaliteten negativt. Fördelarna med behandling överväger nackdelarna om den påbörjas i nära anslutning menopaus, det vill säga före 60 års ålder eller inom 10 år efter menopaus.

Behandling som påverkar hela kroppen

Östrogen som påverkar hela kroppen kan administreras på olika sätt:

• Plåster:
  • Plåstret fästs på huden och byts efter instruktioner, vanligen två gånger i veckan. Plåster kan innehålla enbart östrogen eller en kombination av östrogen och gestagen.
• Gel eller sprej:
  • Östrogen i form av gel eller sprej administreras på huden och tas upp i hela kroppen. Vanlig dosering är en gång dagligen. 
• Tabletter:
  • Tas dagligen. De kan antingen innehålla enbart östrogen eller vara kombinationspiller med östrogen och gestagen.

Utöver östrogen måste man också ta gulkroppshormon (progesteron eller gestagen) för att slemhinnan i livmodern inte ska växa och bli för tjock. Blir den för tjock finns en ökad risk att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Gestagen skyddar mot livmodercancer vid behandling med östrogen. Om man har opererat bort livmodern behöver man inte ta gulkroppshormon.

Man får inte ta MHT om man har haft bröstcancer, kärlkramp i hjärtat, stroke eller hjärtinfarkt. Om man har, eller har haft, blodproppar i lungorna (lungemboli) eller i benet och vill använda MHT, bör det vara så kallat transdermalt östrogen som tas upp genom huden (plåster, gel eller sprej).

Lokalbehandling

Om man enbart har problem med torra slemhinnor i underlivet räcker det att använda lokalt östrogen i slidan. Dessa läkemedel innehåller en låg mängd östrogen som inte påverkar resten av kroppen. Det innebär att nästan alla kvinnor kan få en sådan behandling, utan risker. Dessa läkemedel finns som vaginalkräm och slidpiller och kan köpas receptfritt.

Prognos

Besvären kan börja redan före menopaus och kvarstår 5–10 år efter den sista menstruationen. Vissa symtom, till exempel svettningar och värmevallningar, fortsätter under några år för att sedan klinga av. Andra symtom kan förvärras, exempelvis torrhet och smärta i underlivet.