Jag är en kvinna på 62 år, är 167 cm lång och väger 62 kg. Sedan 5 år tillbaka har jag gångsvårigheter. Har även sedan dess ständig värk i kroppen. Jag har alltid ätit bra och varit fysiskt aktiv. Jag har kontinuerligt haft kontakt med läkare, prover har tagits, men man har inte hittat någon förklaring till mina problem. Jag känner mig muskelsvag. Kan knappt resa mig när jag kommer på knä. Nyligen fick jag veta att jag är benskör och har lite muskelmassa. Äter nu kalktabletter och en veckotablett, accord. Inga andra mediciner. Panodil och ipren, som jag har blivit ordinerad, hjälper ej. Jag har funderat på om gångsvårigheterna och värken kan ha samband med klimakteriet, som inträffade då, för 5 år sedan. Har aldrig ätit hormoner, men borde kanske börja med detta nu? Skulle det kanske kunna hjälpa? Jag jobbar heltid sedan 43 år tillbaka, med ett stressigt stillasittande arbete framför dator. Har känt mig mycket trött de senaste åren med anledning av värk och sömnproblem.
Svar: Benskörhet ger i sig inte gångsvårigheter, om man inte har drabbats av benbrott eller kotkompressioner. Det finns ibland underliggande sjukdomar som kan orsaka benskörhet, som till exempel förhöjda halter av parathormon (PTH) som kan ge en svaghet och urkalkning av skelettet. En utredning av benskörhet ska innehålla att man utesluter just sådana sjukdomar, så hör med din läkare att det verkligen har blivit utfört. Jag kan inte se en självklar koppling till gångsvårigheter och klimakteriet, men den som kan ge bäst svar på om hormonbehandling skulle kunna vara något för dig är en gynekolog. Det låter också på dina besvär som att besöka en neurolog skulle vara av värde, med tanke på muskelsvagheten som gör att det är svårt att resa sig.
