Någon att tala med om gynekologisk cancersjukdom?

Om den här informationen

Den som nyligen har fått diagnosen livmoderhalscancer, livmodercancer eller äggstockscancer har ofta många frågor:

• Hur kommer det att gå för mig?
• Kommer behandlingen att lyckas?
• Kommer jag fortfarande att känna mig som "kvinna" efteråt?

Tiden efter diagnosen och behandlingen upplever de flesta en livskris. Osäkerhet och ångest är en naturlig reaktion. Att få diagnosen cancer känns som en helt personlig upplevelse. I den här informationstexten får du information om vem du kan tala med om dessa och andra frågor.

Den är i första hand riktad till patienten själv, men vi hoppas också att den kommer att läsas av anhöriga till patienter och av andra som är intresserade. En informationstext kan aldrig ge svar på alla frågor, men den kan vara ett stöd. Den kan sprida kunskap och kanske råda bot på missförstånd. Det är vårt mål med den här informationen.

Någon att tala med?

Operationen och den övriga behandlingen är ofta en stor påfrestning. Underlivet är för de flesta kvinnor känslomässigt knutet till självkänsla och kvinnlighet. Många känner att de mister en del av den här kvinnligheten, något som kan skapa problem i förhållandet till sin partner eller andra närstående. Detta kommer i tillägg till den ångest som följer naturligt vid en allvarlig sjukdom. Det är bättre att tala med någon om det man lider av än att gå ensam med det. Familj och vänner kan vara ett bra stöd. På många kliniker som behandlar cancer finns idag en kontaktsjuksköterska, som ska hjälpa och stödja under behandlingen.

Cancerrehabilitering

På de onkologiska klinikerna finns särskilda rehabiliteringsenheter för såväl psykisk som fysisk rehabilitering. Där erbjuds samtalsstöd för både patienter och anhöriga.

Man kan få tala med sjuksköterskor, kuratorer eller psykologer, beroende på vilka behov man har. Fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist ingår också ofta i teamet. Där ges också tillfälle att delta i gruppverksamhet och träffa andra patienter med liknande erfarenheter av cancersjukdom. Det ges ofta kurser som "Lära sig leva med cancer"eller "Kom i gång"-grupper. Kurserna kan innehålla föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Det finns även särskilda rehabiliteringshem för cancerpatienter. De drivs av enskilda stiftelser och man söker dit med hjälp av sin läkare. Vissa regioner bekostar vistelsen, andra gör det inte. Det finns patientföreningar för gynekologisk cancer som man också kan kontakta. Gynsam är den samlande organisationen.

Fråga oss om cancer 020-595959 måndag till fredag 9–13

Fråga oss om cancer är Cancerfondens informations- och stödlinje för cancerpatienter, anhöriga, vårdpersonal och alla andra som har frågor om cancer. Målet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för cancersjukdomarnas olika sidor. Här svarar sjuksköterskor med lång erfarenhet av cancervård. De har liksom all vårdpersonal tystnadsplikt. De kan ge stöd i vardagen samt vägledning och råd om vart man kan vända sig för att få ytterligare hjälp. Man kan även ställa frågor via mail till: infostodlinjen@cancerfonden.se.

Cancerfonden har även ett forum där man på internet kan ha kontakt med andra personer och diskutera sin situation.

Patientens rättigheter

I Sverige finns ett grundläggande skydd vid sjukdom, det så kallade socialförsäkringssystemet. Den lokala Försäkringskassan informerar gärna också om rättigheter och på deras webbplats, Försäkringskassan, kan man läsa om sjukskrivningsregler. Patienter har rätt att se sin egen journal (inklusive röntgenbilder) och har rätt att få en kopia av journalen (eventuellt mot en mindre avgift), med vissa undantag. Klagomål kan framföras till Socialstyrelsen.

Cancerfonden

Cancerfonden är ideell insamlingsorganisation, som finansierar svensk cancerforskning. Cancerfonden är opinionsbildande och informerar om cancer.

Fonden delade 2011 ut cirka 390 miljoner kronor till cancerforskning, och 40 miljoner till opionsbildning och kunskapsspridning.