Lymfödem efter operation för cancer i underlivet
Vad är lymfa och lymfsystemet?
Lymfa är latin och betyder klar vätska. Vätska och bland annat vita blodkroppar "sipprar" ut från blodådrorna och ut i kroppsvävnaden. Från den här vävnaden utanför blodådrorna sugs lymfan in i lymfkärlen (ett slags dräneringssystem). I kroppens lymfkärl fraktas lymfan genom ytterst små lymfkärl till successivt större lymfkärl som finns längre in i kroppen. Lymfvätskan transporteras in till dessa centrala kärlen när vi rör oss. Lymfkärlen kläms ihop och ett klaffsystem ser till att lymfvätskan bara kan röra sig åt ett håll – inåt mot kroppens mitt. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfkörtlar som finns i hela kroppen. Lymfsystemet har tre viktiga uppgifter:
- Samla upp överflödig vätska.
- Fånga upp olika element som har trängt ut genom blodkärlen.
- Ta hand om kroppens försvar mot virus, bakterier och cancer.
På många sätt kan lymfsystemet betraktas som ett transportsystem för de viktiga vita blodkropparna. De når ut till alla delar av kroppen och angriper främmande element som kan vara skadliga för kroppen. De vita blodkropparna har den unika egenskapen att de faktiskt känner igen infektioner som tidigare har angripit kroppen.
Vad är lymfödem?
Som ett led i cancerbehandling tas ofta lymfkörtlar och lymfkärl bort för att stoppa eller förhindra att cancern sprider sig. Men genom detta blockeras transportvägen för lymfvätskan. När lymfvävnad tas bort, exempelvis i ljumsken eller i bäckenhålan kommer lymfvätska att samlas i benen eller nedre delen av buken. Detta gäller i första hand patienter som har opererats för gynekologisk cancer eller cancer i de nedre urinvägarna.
Långt från alla dessa patienter får lymfödem. I en norsk undersökning hade cirka 20 % av kvinnorna symtom på lymfödem efter cancerbehandling.
De vanligaste symtomen är en känsla av en obehaglig och odefinierbar förändring, tyngdkänsla, sprängsmärta, synliga eller kännbara förändringar i hud eller underhud, tjockare lår eller ben.
Går du igenom klimakteriet?
Den här enkäten riktar sig till dig som gått igenom klimakteriet eller är mitt i klimakteriet. Undersökningen handlar om erfarenheter, kunskap och frågor kopplade till klimakteriet.
Behandling
Det finns ingen behandling som kan bota tillståndet. Mycket kan dock uppnås genom behandling hos fysioterapeut och med egenbehandling. Vissa fysioterapeuter har en utbildat sig speciellt i lymfdränerande behandlingar. En speciell typ av massage tillämpas, följt av bandagering och anpassning av elastiska strumpor. Den här behandlingen ingår i den offentliga sjukvården och är subventionerad.
Egenbehandling
Vad kan du göra själv?
- Håll benet högt i perioder, till exempel genom att lägga det på något när du sover eller höja fotändan av sängen.
- Det rekommenderas att du använder kompressionsstrumpor hela tiden.
- Massera uppåt för att hjälpa lymfvätskan upp ur benet eller ut ur armen.
Prognos
När huden är svullen spricker den lättare och detta kan utgöra inkörsport för bakterier och infektioner i huden. Det är därför viktigt att hålla god hygien och att använda fuktighetskrämer och liknande, speciellt om det uppstår sår eller sprickor. Om ansamlingen av lymfvätska tydligt hänger ihop med menscykeln och med svullnad av kroppen på andra ställen kan det vara bara att använda vätskedrivande läkemedel i kortare perioder. I mycket sällsynta fall kan det bli nödvändigt att operera.
Lymfödem är ett varaktigt tillstånd. Patienter drabbas i olika hög grad och besvären varierar därför också väsentligt från individ till individ. Som regel räcker det långt att följa råden ovan.
