Kvinnliga könsorgan

Kvinnans yttre könsorgan

Den yttre delen av kvinnans könsorgan kallas vulva. Området strax ovanför slidöppningen kallas mons pubis, venusberget. Två par hudflikar som kallas labia, blygdläppar, sitter runt slidans öppning. Det är de yttre, stora (labia majora) och de inre, små (labia minora) blygdläpparna. De små blygdläpparna sitter på insidan av de stora blygdläpparna. Klitoris är ett känselorgan som finns i den övre delen av vulva där blygdläpparna möts. Mellan blygdläpparna, strax nedanför klitoris, finns öppningen till urinröret som transporterar urin från urinblåsan och för urinen ut ur kroppen. Strax nedanför urinrörsöppningen finns öppningen till slidan. När flickor blir könsmogna täcks de yttre blygdläpparna och venusberget av könshår.

Kvinnans inre könsorgan

Kvinnans inre könsorgan består av slidan, livmodern (uterus), äggledarna och äggstockarna (ovarierna).

Slidan

Slidan är en rörformad öppning, omgiven av muskler, som sträcker sig från slidmynningen och till livmodern. Slidan är cirka 8–12 centimeter djup hos en vuxen kvinna. Eftersom slidan har muskelväggar kan den utvidgas och dras samman. Muskelväggarna i slidan är täckta med en slemhinna som skyddar slidan och håller den fuktig. Långt ner i slidan finns slemhinneveck som bildar en krans. Den kallas för slidkransen.

Livmodern

Slidan är förbindelsen med livmodern. Den nedersta delen av livmodern, livmoderhalsen (cervix) buktar in i den innersta delen av slidan – den sticker ut som en bred tapp, livmodertappen (portio). Livmoderhalsen har starka, tjocka väggar. Öppningen till livmoderhalsen är liten, därför kan en tampong aldrig försvinna inne i en kvinnas kropp. Under en graviditet förhindrar den kraftiga muskulaturen i livmoderhalsen att barnet glider ut ur livmodern. När förlossningen börjar, utvidgas livmoderhalsen så att barnet kan passera ut ur livmodern.

Livmodern är formad som ett upp- och nedvänt päron. Invändigt i livmoderhålan finns en slemhinna som varierar i tjocklek under menstruationscykeln. Väggen i livmodern består av stark muskulatur. Livmodern består faktiskt av några av de starkaste musklerna i kvinnokroppen. De här musklerna kan utvidgas och sträckas så att det finns plats för ett växande foster. Och när förlossningen startar drar musklerna sig samman (värkar) och ser till att barnet så småningom pressas ut ur livmodern. När kvinnan inte är gravid är livmodern hos en vuxen kvinna 7–8 centimeter lång och 5 centimeter bred.

Äggledarna och äggstockarna

Vid livmoderns övre hörn förbinder äggledarna på vardera sidan livmodern med de två äggstockarna. Äggstockarna är två ovala organ som finns till höger och vänster om livmodern. De producerar, lagrar och släpper ägg som fångas upp av äggledarna i samband med ägglossningen (ovulationen). Varje äggstock mäter 4–5 centimeter i den längsta riktningen hos en vuxen kvinna.

Det finns två äggledare, en på vardera sidan av livmodern. De är vardera cirka 10 centimeter långa och ungefär så breda som ett spagettistrå. Inne i varje äggledare finns det en smal passage som inte är bredare än en synål. I änden av äggledaren, ut mot äggstocken, är äggledaren fransig med tunna "fångstarmar". De här "fångstarmarna" sveper över äggstocken. När ett ägg lossnar från äggstocken fångas det därför upp av äggledaren. När ägget väl befinner sig inne i äggledaren ser små hår i slemhinnan till att föra ägget genom den trånga passagen mot livmodern.

Äggstockarna är också en del av kroppens hormonsystem och de producerar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.