Gynekologisk laparoskopi

Laparoskopi kan vara antingen diagnostisk, det vill säga att läkaren med hjälp av ett titthålsinstrument undersöker om det finns en förklaring till besväret, som till exempel smärta (= titthålsundersökning). I andra fall kan laparoskopi vara operativ, vilket innebär att en operation utförs med hjälp av ett titthålsinstrument (= titthålsoperation).

Exempel på vanliga gynekologiska operationer som kan utföras med laparoskopi är sterilisering, att avlägsna utomkvedshavandeskap, äggstockscystor eller muskelknutor. I vissa fall kan det vara aktuellt med större laparoskopiska ingrepp (till exempel laparoskopiskt vägledd borttagning av livmodern). Idag utförs även vissa canceroperationer med laparoskopi, ofta med hjälp av en robot.

Fördelarna med laparoskopisk kirurgi jämfört med traditionell operationsteknik är att snitten i huden blir mindre vilket ger mindre ärr och vanligen mindre smärtor, kortare vårdtid och sjukskrivningstid.

Förberedelser

Som vid alla operationer där man blir sövd får man inte äta eller dricka under ett visst antal timmar före operationen. I de flesta fall ska man tvätta sig med en anticeptisk tvål kvällen före och på operationsdagen. Tvålen går att köpa på apotek.

Ingreppet

Ingreppet utförs under full narkos. Vanligen töms urinblåsan och vid behov sätts ett hjälpinstrument in i livmodern så att det går att röra på den för att få bättre sikt under ingreppet. Det läggs ett litet snitt i naveln och bukhålan fylls med koldioxid för att organen ska synas tydligare. Snittet brukar vara ungefär en centimeter.

Laparoskopet, som är ett tunt metallrör med en lampa och en videokamera i ena änden, förs in genom snittet i naveln. Via en bildskärm kan bukhåla, livmoder, äggstockar och äggledare undersökas. Vid en operation krävs i regel flera hjälpinstrument, därför läggs ibland två till tre små snitt också nedanför naveln. Läkaren styr instrumenten utifrån och följer arbetet på bildskärmen.

Robotassisterad laparoskopi är en vidareutveckling av titthålskirurgin där läkaren styr kameran och instrument med hjälp av ett antal mekaniska armar. Fördelen är att instrumenten är mer flexibla än vid vanlig laparoskopi, vilket är särskilt bra vid operationer på svåråtkomliga ställen, till exempel djupt ner i bäckenet.

Komplikationer

Ibland kan det vara svårt att genomföra operationen via laparoskop. Det växlas då, eventuellt under samma narkos, över till en traditionell operationsteknik. Du får då räkna med att stanna kvar på sjukhuset under några dagar.

I enstaka fall kan det vid laparoskopi inträffa skador på andra organ. Likaså kan det då bli nödvändigt att övergå till en traditionell operationsteknik under samma narkos.

Under eller efter ingreppet kan det i sällsynta fall förekomma blödningar eller infektioner.

Efter operationen

När operationen är färdig blir man väckt och får ligga på en uppvakningsavdelning. Man kan ha ont efteråt och kan då behöva smärtstillande tabletter. Man kan dricka och äta beroende på hur illamående man känner sig.

Ofta blir man utskriven samma dag, men ibland kan det bli nödvändigt att stanna på avdelningen en dag eller två. Det är önskvärt att man inte är ensam det första dygnet efter operationen. Lite blödning från slidan är vanligt. De första dagarna kan man känna sig uppblåst i magen och eventuellt ha ont i axlarna. Det kommer sig av koldioxiden som gör att trycket i buken ökar och att mellangärdet därmed spänns ut.

Sjukskrivning på upp till tre dagar är oftast tillräckligt. Vid behov får man vid utskrivningen sjukintyg (mer än sju till tio dagar är sällan nödvändigt). Man kan vanligen återuppta fysisk träning efter tre till sju dagar.

Sår(en) på magen sys vanligtvis med självupplösande tråd och täcks med hudplåster. Man kan duscha som vanligt. Plåstret bör bytas om det blivit vått eller fyllt med blod. När såret är torrt kan plåstret tas bort helt – vanligen efter två till fem dagar. En eventuell synlig trådknut som kliar kan klippas bort. Såret tvättas med vatten eller rengöringsvätska från apotek om det vätskar.

Innan hemresan får man av läkaren besked om vad som hittades och åtgärdades under operationen.Om det har skickats vävnad till mikroskopisk undersökning kommer man också överens om hur man ska få svar. Vanligen kommer resultatet av undersökningen efter två till fyra veckor.

Ta kontakt med jourhavande gynekolog på sjukhuset vid:

• Riklig blödning från slidan.
• Tilltagande buksmärtor.
• Hög feber.