Cystor på äggstockarna

Vad är cystor på äggstockarna?

Godartade tumörer på äggstockarna är vanligtvis cystor. En cysta är en vätskefylld blåsa som kan ses på äggstockens yta. Ofta finns det flera cystor. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är dock en sjukdom i sig som karakteriseras av många cystor i äggstockarna. PCOS beskrivs i den länkade texten ovan.

Många cystor är helt normala och kallas därför funktionella cystor. De uppstår i samband med ägglossning och krymper vanligtvis inom loppet av en till tre månader. Andra cystor beror på en överdriven tillväxt av olika celltyper i äggstockarna.

Cirka 8 % av alla menstruerande kvinnor i åldrarna 45 till 50 år har en eller flera cystor på äggstockarna. Något färre (cirka 7 %) av kvinnor har sådana cystor även efter klimakteriet.

Orsak

Normala (Funktionella) cystor

I samband med den normala ägglossningen bildas en rad mindre cystor (follikelcystor) runt mognande ägg i äggstockarna. Ett av dessa ägg "vinner tävlingen" mot de andra äggen, cystan brister och ägget kommer ut i bukhålan där det fångas upp av äggledaren. Omedelbart efter den ägglossningen sker hormonella förändringar som avbryter mognaden av de andra äggen, och cystorna kring de återstående äggen tillbakabildas (de brister). I vissa fall brister inte follikelcystorna. Det kan då finnas en eller flera cystor på äggstocken. Vid PCOS finns många follickelcystor i båda äggstockarna. Även andra typer av "normala" cystor kan bildas på äggstockarna (corpus luteum-cystor, theca lutein-cystor).

Godartade tumörer på äggstockarna

En lång rad olika tumörer kan uppstå på äggstockarna. De flesta av dessa är cystor. Det skiljs mellan tumörer som utgår från äggstockarnas yta, och tumörer som utgår från det inre av äggstocken. Bland tumörer som utgår från äggstockens yta skiljer man på serösa (vattniga) och mucinösa (slemmiga) cystadenom. De serösa cystadenomen utgör cirka 25 % av alla godartade äggstockstumörer, och de finns på båda äggstockarna i 20 % av fallen. Serösa cystadenom kan bli stora. Men Mucinösa tumörer kan bli ännu större. I en del fall kan de spricka och utsådd av slemproducerande celler på bukhinnan kan leda till att cystor bildas på andra ställen i bukhålan. Teratom, som utgår från äggceller, utgör 10 % av de godartade äggstockstumörerna och i de här tumörerna går det att hitta olika typer av vävnad som till exempel talg och hår.

Tumörer som utgått från det inre av äggstocken (från ovarialstroma) kan vara hormonellt aktiva och leda till hormonrubbningar och olika sjukdomar till följd av en ökad mängd av olika hormoner.

Vilka är symtomen?

Äggstockscystor eller -tumörer ger symtom om de blir så stora att de trycker på blåsa eller ändtarm, eller så att magens omfång ökar. Om cystan vrider sig kring äggstockens stjälk kan blodförsörjningen till äggstocken och cystan strypas. Detta ger akuta magsmärtor, som ofta kommer i intervall. Smärta kan också uppstå om cystan börjar blöda eller om det går hål på den. I vissa fall kan, som nämnts tidigare, tumören/cystan producera hormon som ger olika symtom.

Diagnos

Symtomen kan ibland ge anledning att misstänka diagnosen. Det är först och främst vid läkarundersökningen som läkaren kan konstatera att det rör sig om en tumör eller cysta i äggstocken.

Vid en gynekologisk undersökning kan läkarna känna många av dessa tumörer/cystor. Ju större de är desto lättare är det att upptäcka dem. För att ställa en säker diagnos görs ett ultraljud av underlivet. 

Behandling

Follikelcystor observeras genom en eller två cykler. De flesta försvinner spontant. Borttagning genom operation är sällan nödvändigt.

Om cystan växer eller ger symtom går det att operera bort den. Vid operation kommer man så långt det är möjligt försöka bevara äggstockarna.

Prognos

Äggstockcystor har en tendens att komma tillbaka efter behandling. Prognosen är dock god då detta är en godartad sjukdom.