Livmoderhalscancer

Vad är livmoderhalscancer?

 

Livmodern är ungefär lika stor som ett päron och väger mellan 40 och 70 gram. Väggen består ytterst av ett centimetertjockt lager muskler och innerst av en slemhinna. Det är en del av den här slemhinnan som stöts ut vid menstruation. Efter övergångsåldern krymper livmodern och blir lite mindre. Livmoderhalsen utgör den del av livmodern som mynnar ut i slidan, den har en annan typ av körtelslemhinna som hindrar infektioner att tränga upp i livmodern. I den yttre livmodermunnen går gränsen mellan livmoderhalsens slemhinna och slidans slätare slemhinna. Den gränsen kallas transformationszonen, och i det omådet kan infektioner med humant papillomvirus, HPV-virus, orsaka cellförändringar och cancer.

Varje år får 450–500 svenska kvinnor cancer i livmoderhalsen och varje år dör knappt 150 kvinnor i sjukdomen. Livmoderhalscancer är den tredje vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen, men betydligt ovanligare i länder med screeningprogram som i Sverige.

Symtom

Tidiga stadier av livmoderhalscancer är som regel utan symtom. Om det finns symtom är det vanligen tecken på att cancern är framskriden. Detta understryker vikten att gå på de screeningkontroller för cellförändringar på livmoderhalsen som man kallas till. Vid sådana kontroller kan förstadier till livmoderhalscancer upptäckas och behandlas innan cancer hinner utvecklas.

Symtom som kan förekomma när cancern har fått utvecklas är onormal blödning, ovanliga flytningar eller smärtor från underlivet. Onormala blödningar kan vara blödningar mellan menstruationerna, efter samlag och blödningar efter övergångsåldern. Ovanliga flytningar kan vara vattniga, variga, blodiga eller illaluktande. Smärtor i underlivet eller magen kan uppstå utan någon anledning eller vid samlag.

Vid framskriden sjukdom förekommer:

• Bäcken- eller ryggsmärtor
• Symtom från urinblåsa och tarm vid inväxt i dessa organ
• Smärtor på grund av att tumören har växt in i nerver i området
• Svullnad och blodpropp om tumören har växt kring större blodkärl
• Fistel mellan urinblåsa och slidan eller mellan slidan och ändtarmen
• Försämrat allmäntillstånd: nedsatt aptit, viktnedgång, blodbrist och njursvikt
• Andra symtom vid avancerad sjukdom kan vara mag- eller urinvägssymtom

Orsak

Den enda kända orsaken till livmoderhalscancer är infektion med humant papillomvirus (HPV). HPV är en virusgrupp med mer än 200 virus där cirka 40 av typerna smittar sexuellt. HPV-infektion är så vanligt – cirka 80 procent blir smittade under livet – att det kan betraktas som en normal konsekvens av att ha sex. Infektionen är som regel självläkande, men långvarig infektion med cancerframkallande typer av HPV kan resultera i cellförändringar på livmoderhalsen som kan utvecklas till cancer. Bara runt en av hundra HPV-infektioner utvecklas till livmoderhalscancer, och det tar minst 10 till 15 år från smitta till utveckling av cancer. De allra flesta cellförändringarna som beror på HPV-infektion går tillbaka av sig själva.

Många sexpartners och användning av kondom är riskfaktorer för att få HPV-infektion. Det är visat att rökning kan förlänga varaktigheten av HPV-infektionen, vilket predisponerar för cellförändringar. 

Undersökningar vid livmoderhalscancer

Vid symtom som talar för livmoderhalscancer som blödningar efter samlag, blödningar efter övergångsåldern och ovanliga flytningar, eller om gynekologisk undersökning inger misstanke om livmoderhalscancer, remitteras man till en gynekolog. Gynekologen gör en gynekologisk undersökning och eventuellt kolposkopi, vaginalt ultraljud och cellprovtagning. 

Kolposkopi och biopsi

Med hjälp av en specialmikroskop (kolposkop) kan gynekologen studera tranformationszonen på livmoderhalsen och leta efter cellförändringar eller cancer. Kolposkopet förs inte in i slidan, utan stannar utanför och genom det ser läkaren området mångfalt förstorat. Om cellproverna och/eller HPV-testet visar att man har cellförändringar eller en HPV-infektion tar gynekologen små vävnadsprover – även kallade biopsier – från de områden på livmoderhalsen där dessa förändringar finns.

Andra undersökningar

Vid konstaterad livmoderhalscancer är det viktigt att undersöka om sjukdomen kan ha spritt sig. Därför undersöks livmodern när man blivit sövd. Det görs också magnetkameraundersökning (MR) av bäckenet för att få information om hur tumören växer, eventuella förstorade lymfkörtlar i området och eventuell påverkan på urinvägar, tarm eller skelettet i bäckenet. Datortomografiundersökning (DT) av lungorna, magen och bäckenet kan också vara nödvändigt för att kartlägga utbredningen av sjukdomen. Vid misstanke om inväxt i urinblåsan görs en cystoskopi, och och vid misstanke om inväxt i ändtarmen görs en rektoskopi. Vid cystokopi förs ett smalt rör med en kamera in i urinröret för att undersöka urinrör och urinblåsa, och vid rektoskopi undersöks ändtarmen med ett rör med en kamera.

Olika stadier av livmoderhalscancer 

Livmoderhalscancer delas in i olika stadier, beroende på hur utbredd sjukdomen är. Indelningen har stor betydelse för vilken behandling som rekommenderas. Vid stadium I är cancern fortfarande begränsad till livmoderhalsen. Detta gäller för ungefär hälften av fallen. Stadium IV, som är mycket mer sällsynt, är det allvarligaste. Då har tumören växt in i andra organ eller spritt sig via blod eller lymfa till andra organ i kroppen.

Behandling av förstadier till cancer

Om det är tal om lätta cellförändringar är det vanligt att vänta och se om tillståndet normaliseras. Om cellförändringarna inte försvinner är fortsatt behandling konisering. Då tas en bit av den nedersta delen av livmodertappen bort. Om det påvisas allvarliga cellförändringar tas dessa bort med en gång. Man kan läsa mer om förstadier till livmoderhalscancer i vår text om cellförändringar.

Behandling av livmoderhalscancer

Om sjukdomen är i tidigt stadium föreslås vanligen operation. Vid de mildaste formerna kan man begränsa ingreppet till att ta bort delar av livmodertappen (konisering), men om tumören är lite mer utbredd tas livmodern, och ibland även äggledare och äggstockar bort.

Om det finns hög risk för, eller konstaterad, spridning i lymfkörtlar brukar man istället för operation välja radiokemoterapi, det vill säga en kombination av strålning och cellgift.

Biverkningar

Både kirurgi och radiokemoterapi kan påverka tarm och urinblåsa. Vissa kan få snabb passage och trängningar så att man snabbt måste komma till toaletten. Lymfödem förekommer, liksom påverkan på den sexuella funktionen med bland annat torrhet i slidan. Behandlingen medför ofta att man inte kan få barn. Vid tidiga stadier kan dock fertilitetssparande kirurgi genomföras, så att möjligheten att få barn i framtiden finns kvar.

Förebyggande av livmoderhalscancer

Förebyggande åtgärder mot livmoderhalscancer är vaccinering mot HPV-virus och cellprovtagning från livmoderhalsen. Vid vaccinering är tanken att antalet cancerfall i framtiden ska sjunka kraftigt eftersom långvarig HPV-infektion orsakar cancer livmoderhalsen. Genom cellprovtagning kan förstadier till cancer upptäckas och behandlas, och därmed kan vidare utveckling till cancer undvikas.

HPV-vaccin

Vaccin har utvecklats mot de HPV-typer som är starkast kopplade till ökad risk för cancerutveckling. HPV-vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet för flickor i femte eller sjätte klass sedan 2010. Från augusti 2020 erbjuds även pojkar i årskurs 5 HPV-vaccin. Chansen till skydd av vaccin minskar successivt efter 20 års ålder, men upp till 26 år ingår vaccinet Gardasil i högkostnadsskyddet för kvinnor. Det saknas fortfarande långtidsstudier för hur vaccinering skyddar mot livmoderhalscancer, men mycket talar för att det fungerar.

Organiserad screening för att förebygga livmoderhalscancer

Socialstyrelsen utkom 2022 med nya rekommendationer för screening av livmoderhalscancer. Enligt dessa rekommendationer bör kvinnor mellan 23 och 49 år ta prov för HPV vart femte år och kvinnor mellan 50–70 år ta prov för HPV vart sjunde år. Intervallen gäller för dem som har fått ett negativt provsvar efter HPV-analys, det vill säga att analysen inte påvisat HPV-infektion. Inbjudan till screeningen utgår från den senaste undersökningen, och därför kan åldern vid den sista undersökningen variera mellan 64 och 70 år. Om provet visar förekomst av HPV, följs man upp enligt särskilda riktlinjer.

Prognos

Prognosen vid livmoderhalscancer är beroende på tumörens utbredning när behandlingen påbörjas. I tidiga stadier är femårsöverlevnaden mer än 90 %, medan den sjunker i högre stadier. För alla med livmoderhalscancer i Sverige är femårsöverlevnaden 73 %.