Allmänt om underlivscancer

Frågor kring underlivscancer

Den som nyligen har fått diagnosen livmoderhalscancer, livmodercancer eller äggstockscancer har ofta många frågor:

• Hur kommer det att gå för mig?
• Kommer behandlingen att lyckas?
• Kommer jag fortfarande att känna mig som en "kvinna" efteråt?

Tiden efter diagnosen och behandlingen upplever de flesta en livskris. Osäkerhet och ångest är en naturlig reaktion. Att få diagnosen cancer känns som en helt personlig upplevelse.

Allmänt om underlivscancer hos kvinnor

Att drabbas av en cancersjukdom upplevs för de allra flesta som en chock. Det kan av många skäl kännas smärtsamt och svårt att få diagnosen underlivscancer för en kvinna. Sjukdomen sätter inte nödvändigtvis rent fysiska spår, men känslomässigt kan du drabbas desto hårdare. Detta kan upplevas som konfliktfyllt och svårt, speciellt för yngre kvinnor. Rädslan för att inte längre vara fertil är svår speciellt för yngre kvinnor. Andra upplever sig inte längre som fullvärdiga kvinnor efter operation och behandling. I vårt samhälle är kvinnligheten ofta förknippat med sexualitet. Det visar sig dock ändå att många växer och kommer ut ur sjukdomen som mogna och starkare personer.

Flera typer av underlivscancer

Underlivscancer är inte bara en cancerform utan kan delas in i flera typer. I de kommande kapitlen går vi in på de vanligaste typerna av cancer i underlivet, och inkluderar förstadier till livmoderhalscancer som inte räknas som cancer.

Cellförändringar. Omkring 30 000 svenska kvinnor får varje år konstaterat att de har förstadier till cancer eller andra onormala celler i livmoderhalsen. Cellförändringar är inte cancer och i stort sett alla som får konstaterat förstadier till livmoderhalscancer återhämtar sig fullständigt.

Cancer i livmoderhalsen (cancer cervix uteri). Varje år får cirka 450 svenska kvinnor cancer i livmoderhalsen. Sjukdomen har minskat sedan cellprovtagning infördes och cancerformen finns inte med bland de tio vanligaste bland kvinnor. Hos många konstateras sjukdomen tidigt och möjligheten att bli frisk är därför god.

Cancer i livmodern (cancer corpus uteri). Varje år får cirka 1 400 svenska kvinnor cancer i livmodern. Sjukdomen är den femte vanligaste cancerformen bland kvinnor. Kvinnor under 45 år drabbas sällan av sjukdomen. Hos många kvinnor upptäcks sjukdomen tidigt. Möjligheten att bli botad är därför god.

Cancer i äggstockarna (cancer ovarii). Varje år får cirka 750 svenska kvinnor cancer i äggstockarna. Sjukdomen är den nionde vanligaste cancerformen bland kvinnor. Risken för att få sjukdomen stiger upp till 60-årsåldern, och unga kan också drabbas. Cancer i äggstockarna är en allvarlig sjukdom då den ofta upptäcks sent.

Två sällsynta former av underlivscancer

Cancer i de yttre könsdelarna (cancer vulva). Detta är en relativt sällsynt cancerform som oftast drabbar äldre kvinnor. 120–150 nya fall upptäcks varje år i Sverige. Symtomen är oftast en sjuklig förändring (lesion) som inte vill läkas, till exempel ett vårtliknande hårt parti som kan ge klåda, sveda eller irritation. Diagnosen ställs genom en biopsi som tas från det misstänka området. Operation är den vanligaste behandlingsformen, men för vissa kan cellgifter eller strålbehandling bli aktuellt.

Cancer i slidan (cancer vaginae). Även denna cancerform drabbar i första hand äldre kvinnor, men den är mycket sällsynt. Endast 30–50 nya fall upptäcks varje år i Sverige. Flytningar eller onormala blödningar kan ge misstanke, men diagnosen ställs genom gynekologisk undersökning och biopsi. Behandlingen kan vara operation, strålbehandling eller cytostatika.

Vad är cancer?

Normala celler delar sig endast i den omfattning som är nödvändig för att kroppen ska kunna förnya sig. Men cellerna kan få skador och utvecklas till elakartade celler – så kallade cancerceller. De växer då ohämmat och förstör de friska och normala cellerna omkring dem. Kroppens immunsystem har flera slags försvarsmekanismer för onormala celler. I många fall förstörs de innan de kan utveckla sig till cancer.

Vad är en tumör?

En tumör är en samling celler. På latin heter det tumor, som betyder en avgränsad svullnad. Tumörer kan vara godartade eller elakartade och det är endast de elakartade som kallas cancer. Cancerceller har delat sig många tusen gånger innan de bildar en tumör av en ärtas storlek. Vissa tumörer växer snabbt, andra långsamt. Därför kan till exempel cancer i livmoderhalsen utvecklas på olika sätt hos olika människor.

Cancern kan sprida sig

En cancertumör kan växa in i blodkärl eller lymfkärl. Där kan de cancerceller som lossnat föras vidare med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen. Där kan de slå sig ned och bilda nya tumörer – så kallade metastaser.