Therése fick operera bort brösten i cancer
”Varför ska ett par bröst vara så in i helvetes viktiga för allt och alla – det har jag funderat mycket på”. Så säger Therése Hammar, 43, som valde att inte genomföra en bröstrekonstruktion efter sin bröstcancer.
– Jag får ofta frågan om jag känner att jag har förlorat min identitet efter min bröstcancer. Men den sitter inte i mina bröst, utan djupare än så, säger Therése Hammar.
En dag i januari damp ett brev ner i brevlådan. Brevet meddelade att bilden från Therése Hammars mammografi kunde vara otydlig och att hon behövde undersökas igen.
”Livet med hiv” – en ny podd från Posithiva Gruppen
”Livet med hiv” är en helt ny podd från Posithiva Gruppen, Sveriges största patientorganisation för personer som lever med hiv. Podden innehåller både personliga och professionella reflektioner kring hur det är att leva med hiv i Sverige idag.
– Så jag var helt inställd på att göra om mammografin och kände mig rätt lugn. I stället blev det ultraljudsundersökning och biopsi.
Cancerdiagnosen förvärrades gradvis
Hon fick höra att det till 95 procents sannolikhet inte var något fel på henne, trots att det såg ”stökigt” ut i bröstet, men att läkarna ändå ville göra ytterligare kontroller för säkerhets skull. Det togs fler vävnadsprover och en liten tumör hittades i ena bröstet. Sedan hittades en ännu större tumör i det andra bröstet - och till slut hade båda brösten opererats bort.
– Allting skedde så gradvis. Det var inte så att jag från dag ett fick höra att, pang bom, nu ska vi ta bort dina bröst. Den långa processen gjorde nog att jag har tagit det ganska bra. Jag fick liksom en chans att vänja mig vid tanken på bröstcancer, säger hon.
Fick cellgifter mot bröstcancern
Therése Hammar kände sig aldrig sjuk – inte förrän hon i förebyggande syfte fick genomgå både cellgiftsbehandling och strålning för att inte de bortopererade tumörerna skulle komma tillbaka.
– Jag fick väldigt ont i skelettet av cellgifterna men det blev lättare att acceptera om jag fokuserade på att det var biverkningar av medicinen och inte sjukdomen i sig som plågade mig. Jag brukade kalla cellgifterna för ”min mordiska slåttermaskin” som for runt i kroppen och utplånade cancerceller. ”Skulle någon liten cancercell mot all förmodan ha överlevt operationen så är den jävligt död nu”. Så tänkte jag.
Bröstrekonstruktion för besvärligt
Therése Hammar blev erbjuden bröstrekonstruktion men tackade nej eftersom hon inte ville genomgå ännu en besvärlig operation, där hud dessutom skulle behöva hämtas från andra kroppsdelar för att skapa ett par nya bröst. Så viktigt var det helt enkelt inte för henne att ha bröst.
– Men ibland har jag känt mig tvungen att försvara mitt beslut för vården. Alla tar för givet att jag vill ha ett par tuttar och säger att jag inte behöver bestämma mig än, men jag behöver inte mer betänketid.
Som en markering bär hon en ny t-shirt med tryck på bröstet: ”Nope, I don’t have any – because they tried to kill me”. Therése Hammar är numera färdigbehandlad och anser sig vara frisk ”tills motsatsen har bevisats”, men det dröjer ytterligare flera år innan hon blir friskförklarad. Trots en positiv inställning till livet går inte en dag utan att hon tänker på vad som skulle kunna hända, men hon försöker att inte lägga någon energi på de ledsna tankarna. Istället håller hon sig sysselsatt med att sätta upp en teaterpjäs som ska ha premiär i början av 2015. Vad den ska heta? ”Flat is the new black” såklart – precis som trycket på favorittröjan.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu