Spiral som preventivmedel

Beteckningen spiral är egentligen inte så bra. Det hänger kvar sedan de första plastspiralernas tid på 50-talet. Då såg spiralen verkligen ut som en spiral, och fungerade enbart som en mekanisk retning på slemhinnan så att det befruktade ägget inte växte fast i slemhinnan. Numera är det bättre att använda ordet "livmoderinlägg" eller IUD (engelska: Intra Uterine Device). De vanligaste inläggen är en T-formad plasttråd som är ungefär tre cm hög. Armarna finns för att hålla spiralen på plats i den trekantiga livmoderhålan. På utsidan av spiralen sitter den verksamma substansen Det finns idag hormonspiraler och kopparspiraler. Spiralerna fungerar på lite olika sätt:

Hormonspiraler

Mirena är en hormonspiral som är verksam i fem år, en annan något mindre är Jaydess verksam i tre år. Båda har en kapsel med det gulkroppsliknande hormonet levonorgestrel. Hormonet påverkar sekretet i livmodern så att det blir segt och ogenomträngligt för spermier. Slemhinnans tillväxt bromsas också så att den blir tunn och oemottaglig för ett befruktat ägg.

Kopparspiraler

En kopparspiral har i stället en tunn koppartråd lindad runt ytterhöljet. Kopparjonerna som löses ut i livmodersekretet förhindrar transporten av spermierna och gör också slemhinnan oemottaglig för ett befruktat ägg.

Hur får man en spiral?

En läkare eller barnmorska sätter in spiralen i samband med en gynekologisk undersökning. Själva insättandet av spiralen tar inte lång tid, men kan leda till ett kortvarigt obehag, med smärta liknande mensvärk i underlivet. Denna smärta kan man lindra om man tar smärtstillande medicin cirka en timme före ingreppet. Tala med läkaren eller barnmorskan för att få rekommendationer.

För att vara säker på att man inte är gravid vid spiralinsättningen brukar man sätta in den under mensens första dagar. Man kan dock sätta in spiralen när som helst i menscykeln. Spiral kan också sättas in i samband med eller strax efter en abort. För att förhindra en oönskad graviditet kan också en kopparspiral sättas in upp till 120 timmar (fem dygn) efter ett oskyddat samlag.

En kopparspiral får man oftast gratis medan en hormonspiral är ett läkemedel som man måste köpa ut på recept på apoteket och ta med sig till barnmorskan/läkaren då den skall sättas in. Hormonspiralen kostar cirka 1000 kr, men är ofta subventionerad för ungdomar under 26 år.

Vilka biverkningar har en spiral?

Då man använder kopparspiral får de flesta kvinnor kraftigare och mer långvariga menstruationer än normalt.

Då man använder hormonspiral blir blödningarna tvärtom sparsammare än de brukar vara, mensvärk brukar också minska kraftigt. De första månaderna sedan man satt in spiralen är det mycket vanligt att man får mellanblödningar som kan vara ganska störande. Dessa blödningar går dock oftast över efter 3-6 månader och är sparsamma.

En liten mängd hormon tränger ut i blodcirkulationen och kan påverka kvinnor som är mycket känsliga för gulkroppshormon. Om man har lätt att få acne kan huden försämras. Då mängden hormon i blodet blir låg är dock biverkningar mindre vanliga än med andra hormonella preventivmedel.

Risken för att få underlivsinflammation i livmoderhalsen eller i äggledarna ökar om man har många och olika sexuella partners. Det är inte spiralen i sig som gör att man får underlivsinflammation utan de bakterier som smittat en, till exempel klamydia. För att minska risken för infektion är det viktigt att även använda kondom vid tillfälliga sexuella kontakter.

Hur säker är en spiral?

Hormonspiralen är ett av de allra säkraste preventivmedlen. En hormonspiral fungerar i fem år, sedan behöver man byta till en ny spiral för att vara säker på att inte bli gravid.

Kopparspiralen har en säkerhet på 98-99 procent. Den fungerar i fem år.

Förmågan att bli med barn återvänder omedelbart sedan man tagit ut spiralen, vare sig man haft hormon- eller kopparspiral. Man skall därför tänka på att inte ta ut spiralen utan att använda något annat preventivmedel.

Vad skall man tänka på?

Två trådar hänger från spiralen ner från livmoderhalsen i den översta delen av slidan. Du kan själv känna trådarna med fingerspetsarna, eller också kan du be en läkare eller barnmorska känna på dem i samband med undersökning. Om man känner efter själv, kan man med jämna mellanrum kontrollera att spiralen sitter ordentligt. Efter den första menstruationen skall du se till att spiralen fortfarande sitter som den skall, då spiralen vid vissa tillfällen kan stötas bort. Trådarna från spiralen brukar inte märkas under samlaget, varken av dig eller din partner.

Om du har kopparspiral skall du fortfarande vara uppmärksam på din kropps signaler när det gäller graviditet, eftersom en till två procent faktiskt kan bli gravida trots att de använder spiral. Om en graviditet trots allt uppstår finns en liten ökad risk att den sitter utanför livmodern i exempelvis äggledaren.

Om du blir gravid bör du ta bort spiralen så fort som möjligt vare sig du vill behålla graviditeten eller göra abort.

Vem passar spiralen bäst till?

De allra flesta kvinnor kan ha spiral. Det är ofta lättare att sätta in en spiral på kvinnor som fött barn men det brukar inte vara något problem att få den på plats även hos yngre kvinnor som inte varit gravida. Spiral är dock inte ett förstahandsval till riktigt unga kvinnor.

För kvinnor med hög risk för underlivsinfektion kan man fundera på alternativa metoder då man annars kan riskera en uppåtstigande infektion.

Både koppar- och hormonspiral är lämplig för kvinnor som inte får använda kombinerade hormonella preventivmedel på grund av risk för andra sjukdomar, exempelvis då man själv eller någon familjemedlem haft blodpropp.

Kom ihåg att spiralen inte&nbspskyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar. Använd alltid kondom vid tillfälliga sexuella kontakter.