Preventivmedel

Hur man trivs med en metod är högst individuellt. Rådgör alltid med en barnmorska eller läkare om du inte trivs med din metod, innan du slutar med den.

Generellt kan man säga att de metoder som inte kräver något av användaren som exempelvis spiral, p-stav, p-spruta eller sterilisering är säkrast. Det finns alltid en risk för att tabletter glöms bort eller att kondomen används fel eller går sönder.

Sterilisering

Sterilisering får ske om mannen eller kvinnan önskar det och om han eller hon har fyllt 25 år och genomgått en noggrann rådgivning. Ingreppet är oåterkalleligt, det går alltså inte att återställa förmågan att få barn efter operationen.

• På män sker sterilisering genom att sädesledaren skärs av där den passerar nära huden på utsidan av pungen. Ingreppet är enkelt och utförs i lokalbedövning.
• På kvinnor sker ingreppet genom att äggledarna skärs av eller blockeras så att förbindelsen mellan livmodern och äggstockarna bryts. Ingreppet sker vanligtvis genom tittkålskirurgi (laparoskopi) eller genom en mindre bukoperation, vanligtvis i narkos.

Metodens säkerhet är mer än 99 procent.

Kombinerade hormonella metoder (P-piller, ringar, plåster)

Kombinerade preventivmetoder innehåller hormonerna östrogen och gestagen. De verkar genom att ägglossningarna upphör så att äggstockarna vilar. Hormonerna påverkar också slemmet i livmoderhalsen så att det blir mindre genomträngligt för spermier och bakterier, vilket förhindrar infektioner. Livmoderslemhinnan blir tunn, vilket minskar menstruationens mängd och menstruationssmärtorna.

Kombinerade preventivmetoder påverkar den framtida förmågan att bli med barn i positiv riktning eftersom äggstockarna vilar medan man använder hormonerna. De skyddar också mot cancer i äggstockarna. Rätt använd det vill säga om man verkligen kommer ihåg sina tabletter, plåster eller sin ring är metoderna mycket säkra, nästan lika säkra som sterilisering: det vill säga mer än 99 procent.

Gestagena metoder

Dessa metoder innebär att man tillför hormon som liknar gulkroppshormon. Dessa så kallade gestagener verkar framför allt genom att sekretet i livmoderhalsen blir ogenomträngligt för spermier och livmoderslemhinnan blir oemottaglig för befruktade ägg. Gestagena metoder är bra för de som inte kan använda preventivmedel som innehåller könshormonet, östrogen.

• Minipiller är gestagen i låg dos i tabletter. På grund av den låga hormondosen är det mer riskabelt att glömma tabletterna än om man använder kombinerade p-piller. Metodens säkerhet är hög om tabletterna tas på exakt rätt tid: 95-99 procent.
• Hormonspiral (Mirena Jaydess) är en kapsel med gestagen som fästs vid ett T-format litet plastskelett och förs in i livmoderhålan. Den verkar främst genom påverkan av livmoderns slemhinna som blir tunn och oemottaglig för befruktade ägg, den påverkar också livmoderhalssekretet. Säkerheten är mycket hög, ungefär lika hög som för sterilisering: mer än 99 procent.
• P-stavar är kapslar av gestagen som förs in under huden och som frigör sitt hormon under flera år. Gestagendosen är lite högre än i minipiller och spiral och påverkar även ägglossningen. Metoden är särskilt bra för den som har svårt att komma ihåg att ta tabletter och för unga flickor som inte bör använda spiral för infektionsriskens skull. Fungerar i tre eller fem år beroende av vilken typ som används Säkerhet: 99 procent.
• Mellandoserade gestagenpiller p-piller (Cerazette) är gestagentabletter som fungerar ungefär som p-stavar. Dosen är även här tillräckligt hög för att förhindra ägglossningen hos de allra flesta. Ungefär samma säkerhet som kombinerade p-piller: 99 procent.
• P-spruta (Depo-Provera) är en mycket säker metod som innebär att man tar en spruta med gestagen var tredje månad. Gestagendosen är ännu högre än hos Cerazette. Förutom effekten på livmoderhalsens sekret påverkar p-sprutan också äggstockarna så att ägglossningen tar en paus. Säkerheten är lika hög som för sterilisering: mer än 99 procent.

Spiral (koppar)

Trots att spiraler idag i regel är T-formade kallas det fortfarande spiral därför att de första spiralerna som användes hade spiralform. På det T-formade plastskelettet är det lindat en koppartråd. Kopparutsöndringen från tråden förhindrar spermiernas rörlighet och livmoderslemhinnans förmåga att ta emot ett befruktat ägg. Säkerheten är hög: 98-99 procent. För hormonspiral se ovan under gestagena metoder.

Kondom

Kondom skyddar inte bara mot graviditet utan också mot smittsamma sjukdomar. Rätt använd är metodens säkerhet hög, men många gånger används inte kondom vid varje samlag och under hela samlaget, och då blir säkerheten lägre. Man räknar med att 13 procent av de som använder kondom blir gravida varje år.

Pessar

Pessar är en silikonkåpa som sätts in i vagina så att den täcker modermunnen. I kåpan lägger man spermiedödande medel. Pessaret skall provas ut hos barnmorska eller läkare. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget och bör sitta kvar minst sex timmar efter samlaget. Vid upprepat samlag eller om samlag sker mer än en timme efter att man satt in pessaret skall ytterligare spermiedödande medel införas i slidan. Metoden kan användas för att förbättra säkerheten vid kondomanvändning. Om den används ensam är säkerheten lite lägre: 85-95 procent.

Spermiedödande medel finns på Apoteket. Det nya medlet heter Nonoxynol 2% och är receptbelagt.

Avbrutet samlag (mannen stoppar innan utlösning)

Det finns inte några säkra siffror på hur säker ett avbrutet samlag är, men den torde vara den världen över, och genom tiderna, mest använda preventivmetoden. Säkerheten är låg, bland annat beroende på att spermier kan överleva länge i urinröret efter en utlösning. Om man har samlag igen efter en utlösning kan det alltså finnas levande spermier kvar i urinröret som befruktar kvinnan utan att någon utlösning skett.

Säkra perioder (kalendermetoden)

Kalendermetoden kallas också rytm-metoden. Metoden innebär att kvinnan på olika sätt håller reda på vilka dagar i månaden som hon är fruktsam. En kvinna som har 28 dagar mellan menstruationernas första dag bör undvika samlag dag 10 till och med dag 16 i menscykeln. Varje kvinna kan räkna ut sin egen rytm utifrån antal dagar mellan menstruationerna, slidsekretets konsistens (Billings prov), variationer i kroppstemperaturen med mera.

Metoden kräver dock att menscykeln är fullständigt regelbunden och rekommenderas inte om man absolut inte kan tänka sig en graviditet. Många faktorer såsom stress, sjukdom, resor med mera kan påverka att en ägglossning uppträder vid en oväntad tidpunkt.

Akutpreventivmedel

Det finns även metoder som används efter ett oskyddat samlag för att förhindra en oönskad graviditet:

• Akut-p-piller ("dagen-efter-piller") ska bara användas som nödlösning vid enstaka tillfällen, eftersom säkerheten blir mindre om man använder akut-p-piller flera gånger i rad. Metoden innebär att man så snart som möjligt efter ett oskyddat samlag tar en tablett som förhindrar eller förskjuter ägglossningen. Om en befruktning redan skett har behandlingen ingen effekt. Den kan heller inte skada en eventuell graviditet.
• En kopparspiral kan sätta in dagarna efter ett oskyddat samlag för att förhindra utveckling av ett eventuellt befruktat ägg. Detta är den mest effektiva metoden för att förhindra graviditet efter oskyddat samlag