Ljumskbråckoperation hos vuxna
Vid operation av större ljumskbråck förstärks ofta bukväggen med ett konstgjort nät för att undvika att bråcket kommer tillbaka och eventuellt utvecklas till ett inklämt bråck.
Vad är ljumskbråck?
Ljumskbråck är mycket vanligare bland män än kvinnor. Ljumskbråck är en utbuktning av bukhålan på grund av en försvagning av bukväggen i ljumsken. Bråcket befinner sig i de flesta fall (hos män) i den kanal som testikeln vandrade ned genom från magen till pungen i fosterstadiet. Bråcket framträder som en utbuktning när man står upprätt, hostar eller trycker ut magen. Efter ett tag kan bråcket bli större och ge ökade besvär.
Ett ljumskbråck kan innehålla tarmslyngor. Om tarmslyngorna kläms i bråcket och det inte går att trycka tillbaka dem kallas det för ett ”inklämt bråck”. Detta är ett tillstånd som medför kraftiga smärtor och som måste opereras akut. Ett inklämt ljumskbråck förekommer sällan hos vuxna, men är betydligt vanligare bland barn och unga vuxna. Därför rekommenderas barn att operera ljumskbråck förebyggande, för att förhindra ljumskbråck.
Behandling
Syftet med bråckbehandlingen är hos yngre personer att förhindra eller förebygga inklämning av bråcksäcken. Hos vuxna män är en sådan komplikation sällsynt, och för dem är syftet med operationen att ta bort obehaget som åtföljer ett bråck. Hos vuxna män växer bråcket sig allt större med tiden.
Bråck hos äldre personer opereras sällan eftersom deras bråck nästan aldrig blir inklämda, och eftersom många får nytt bråck efter operationen. Dessutom finns ökad risk för komplikationer i samband med operation bland äldre.
Ljumskbråckoperation
Små bråck som bara har funnits en kort tid behöver vanligtvis inte någon annan behandling än att bråcksäcken tas bort och sys ihop – vilket tar bort utbuktningen. Vid större bråck måste bukväggen dessutom förstärkas för att undvika att bråcket kommer tillbaka och eventuellt utvecklas till ett inklämt bråck. Förstärkningen av bukväggen görs ofta genom att operera in ett konstgjort nät. Operationen kan ske under lokalbedövning, ofta med epiduralbedövning eller spinalbedövning, och mer sällsynt med hjälp av fullständig narkos.
Öppen kirurgi har varit den traditionella behandlingsmetoden. Nuförtiden går det att göra en bråckoperation med laparoskopi. Det innebär att titthålskirurgi används i stället för öppen kirurgi. Ett laparoskopiskt ingrepp ställer stora krav på kirurgen, men ger snabbare tillfrisknande och mindre besvär efter operationen.
Efter operationen
Man kan återuppta normala aktiviteter och arbete så snart som möjligt efter operationen, men man bör vara försiktig med tunga lyft den första tiden. Efter ett okomplicerat ingrepp kan patienter som har arbeten som inte är fysiskt krävande normalt återgå i arbete efter 2–7 dagar. Vid arbeten som är mer fysiskt krävande kan det behövas 2–3 veckors sjukskrivning. De som har opererats med titthålskirurgi behöver normalt kortare sjukskrivning än dem som opererats med öppen kirurgi. Behov av sjukskrivning bedöms individuellt.
De första dagarna efter ingreppet kan man behöva måttligt starka smärtstillande medel. Smärtorna avtar med tiden, men man kan känna obehag i flera veckor. Upp till 5 % kan få besvärande kroniska smärtor i ljumsken efter en ljumskbråcksoperation.
Uppföljning
Ofta behövs ingen annan kontroll än telefonkontakt, men en del kirurger föredrar att träffa patienten igen efter ett par veckor.
