Illamående och kräkningar efter operation

Illamående och kräkningar efter en operation är, vid sidan av smärta, ett av de vanligaste och mest besvärande problemen hos patienter efter kirurgiska ingrepp. Förekomsten varierar från 20 % till över 80 % under det första dygnet efter operationen beroende på bakomliggande riskfaktorer och vilka läkemedel du har fått. Även om symtomen avtar fullständigt med tiden, kan postoperativt illamående och kräkningar leda till vätskebrist, elektrolytrubbningar, trötthet och betydande obehag.

Hjärnans kräkcenter

Illamående och kräkningar är i grunden normala fysiologiska reflexer som skyddar oss mot intag av giftig föda. Detta sker antingen genom att så kallade receptorer, mottagare, i magtarmkanalen aktiveras direkt eller genom att giftiga ämnen som tas upp i blodbanan snabbt aktiverar känsliga receptorceller i hjärnstammen. Signaler från de här cellerna kan skickas till hjärnan som upplever illamående eller till det närliggande kräkcentret – följden blir kväljningar eller kräkning. I samma område i hjärnstammen finns även ändpunkten för hjärnnerverna som tar emot stimuli från hela magtarmkanalen.

När summan av illamåendeframkallande stimuli från blodbanan, hjärnnerver och medvetandet som skickas till det här området i hjärnan överstiger en viss tröskel utlöses symtom. Denna tröskel varierar stort mellan olika individer. Behandling och förebyggande åtgärder syftar särskilt till att begränsa mängden stimuli som kommer in.

Orsaker och riskfaktorer

Orsaker och riskfaktorer kan grovt indelas i faktorer som är kopplade till patienten själv, till det kirurgiska ingreppet, till bedövningsmetoden och till läkemedelsbehandlingen.

Patientbetingade predisponerande faktorer är kvinnligt kön (blir oftare illamående än män), ickerökare, tendens till åksjuka eller tidigare upplevelser av illamående och kräkningar efter operation.

Kirurgiska ingrepp med ökad risk är bukkirurgi, kirurgi i mellanörat, operation av skelning, borttagning av halsmandlar, kirurgi i ansikte, käke eller hals, långvarig operation, inläggning av magsond.

Bedövningsmedel och läkemedel som ökar risken för illamående och kräkningar är bedövningsmedel i gasform (inhalationsanestesi) och användning av morfinpreparat efter ingreppet.

Läkemedelsbehandling

Det finns en rad olika läkemedel som kan användas både för att förebygga och behandla illamående och kräkningar. De flesta av de här läkemedlen verkar genom att blockera de olika receptorerna i hjärnan. Inga illamåendedämpande läkemedel har fullgod effekt på alla patienter – i bästa fall uppnås effekt hos 20–50 % med ett läkemedel. I en del fall går illamående och kräkningar snabbt över av sig själv.

Vid bristfällig behandlingseffekt hjälper det i allmänhet inte att öka dosen av samma läkemedel – det enda som då uppnås är ökad risk för biverkningar. Däremot kan behandlingseffekten ökas betydligt genom att kombinera olika läkemedelsprinciper. Genom en kombination av tre eller fyra olika läkemedel kan god symtomlindring uppnås hos nästan alla patienter.

Intravenös dosering är mest effektivt både som behandling och förebyggande åtgärd. Medan den förebyggande behandlingen mycket väl kan ges som tabletter eller mixtur ligger det i sakens natur att tablettbehandling av illamående och kräkningar kan vara svårt att få till i praktiken. Stolpiller kan i vissa fall vara den enda aktuella möjligheten för en patient som kräks efter utskrivning.