Förebygga blodpropp vid kirurgi
Kirurgiska ingrepp ökar risken för blodproppar. Förebyggande behandling är därför mycket viktigt, vilket bland annat innebär att man så fort som möjligt efter ingreppet måste mobiliseras och komma upp och gå.
Vad är blodpropp?
Blodpropp (trombos) som en komplikation till kirurgi uppstår vanligen i venerna i benen, en så kallad ventrombos. Venerna är de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat. Sådana blodproppar (tromber) är oftast lokaliserade till de djupa venerna i underbenet (djup ventrombos), men tillståndet förekommer också i låret. Vid operationer i armarna/axlarna kan blodpropp uppstå i armarna.
I vissa fall kan en sådan blodpropp lossna och flyta med blodet till lungorna där den kan täppa till kärl i lungkretsloppet. Det kallas för lungemboli och kan i allvarliga fall vara en dödlig komplikation.
Personer som genomgår större operationer har ökad risk för venös blodpropp.
Ökad risk vid kirurgi
Kirurgi är en av de viktigaste riskfaktorerna för utveckling av venös blodproppssjukdom. Risken är särskilt hög efter operationer för höftledsfraktur, höftprotes och vid knäoperationer. Förebyggande behandling med mediciner som minskar blodets förmåga att koagulera (levra sig), så kallade antikoagulantia, minskar förekomsten av djup ventrombos, lungemboli och död.
Användning av lokalbedövning (regional anestesi) i stället för narkos, skonsam kirurgi och att snabbt komma upp ur sängen och röra sig (tidig mobilisering) efter operationen är faktorer som bidrar till att minska risken för blodpropp. Tillsammans med antikoagulantia har detta medverkat till att minska frekvensen av blodproppssjukdom efter kirurgi.
Vissa personer är mer predisponerade för blodpropp efter operation än andra. Det gäller personer som har haft blodpropp förut, som har en ärftlig ökad risk för blodproppar, överviktiga, ålder över 40 år, vid cancersjukdom, personer med högt blodvärde (polycytemi), kvinnor som använder p-piller eller östrogen och hos personer där ingreppet är långvarigt och leder till en längre tids sängliggande.
Vilka konsekvenser har blodproppar?
Patienter som drabbas av symtomgivande blodproppar efter kirurgi riskerar att utveckla livshotande lungemboli. Behandlingen av blodproppar, medicinering med antikoagulantia, är långvarig och krävande. Den bromsar blodpropparnas tillväxt, minskar risken för livshotande komplikationer och bidrar till att bryta ner blodpropparna. Tilltäppta blodkärl i lungorna och i benen öppnar sig ofta efter antikoagulantiabehandling, men tilltäppta blodkärl i låret öppnar sig sällan. När blodkärlen inte öppnar sig igen uppstår det ofta inom några månader eller år ett så kallat posttrombotiskt syndrom med ihållande svullnad i benet, bildning av åderbråck, utveckling av kroniska eksem och sår. En annan sen följd är ökad risk för nya blodproppar som sannolikt beror på att blodflödet hindras konstant.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Förebyggande åtgärder
Venös blodproppssjukdom efter operation kan förebyggas med mekaniska hjälpmedel som graderade elastiska kompressionsstrumpor (strumpor som klämmer runt vaden) och antikoagulantia. Den kanske viktigaste förebyggande åtgärden efter en operation är dock att vara uppe och gå tidigt, men endast tidig mobilisering är ofta inte tillräckligt för att förebygga blodpropp hos predisponerade personer.
Kompressionsstrumpor skyddar mot utveckling av blodpropp hos nyopererade patienter. Effekten är bäst om kompressionsstrumpor används tillsammans med antikoagulantia. Det är osäkert om kompressionstrumpor kan förhindra återfall av blodpropp och hur länge strumporna bör användas för att uppnå effekt.
För antikoagulantiabehandling är tidpunkten för första dosen och behandlingens varaktighet avgörande för den förebyggande effekten och säkerheten. Riktlinjerna för detta varierar något, men man får tydliga besked av personalen på sjukhuset om när behandlingen ska börja och hur länge den ska pågå. I regel pågår behandlingen i sju till tio dagar, men i vissa fall rekommenderas att behandlingen fortsätter i flera veckor.
Vad händer med dem som använder blodplättshämmande medel?
Personer som har haft hjärtinfarkt eller som har fått en eller flera stenter inopererade i hjärtats kranskärl, använder så kallade blodplättshämmande medel för att förhindra att hjärtats blodkärl ska blockeras på nytt. Det handlar om acetylsalicylsyra (ASA) och/eller klopidogrel. ASA är en livslång behandling som aldrig bör avbrytas.
Nackdelen med blodplättshämmande medel är att de ökar risken för blödning under en operation. Forskning har dock visat att risken för blödning är klart lägre än risken för blockering av koronarartärerna och utveckling av hjärtinfarkt och i värsta fall död. Därför ska behandling med den typen av medel fortsätta även om man ska genomgå en operation. Undantaget kan vara operationer i hjärnan eller inuti ögat.
