Bedömning före operationen

Vad är preoperativ bedömning?

Den preoperativa bedömningen är en bedömning som görs före operationen. Syftet är att minska risken för komplikationer under ingreppet. Bedömningen görs normalt av den läkare som ansvarar för narkosen eller anestesin, och det läggs särskild vikt på patientens hjärt- och lunghälsa.

Behövs en preoperativ bedömning?

Före mindre ingrepp och kortvarig bedövning (anestesi) av friska, yngre och fysiskt aktiva personer, behövs normalt inte någon preoperativ bedömning utöver en genomgång av sjukdomshistorien och utvärdering av eventuell läkemedelsanvändning. Inför större ingrepp, och alltid när narkos ska ges till små barn och äldre personer, bör hjärta och lungor undersökas. Ibland behövs ytterligare undersökningar, beroende på patientens hälsa och det ingrepp som planeras.

Vad bedöms?

Risktillstånd vid operation är hjärtsvikt, kranskärlssjukdom (kärlkramp eller hjärtinfarkt), astma, allergi, alkoholmissbruk och blödningsrubbningar. I vissa fall tas blodprover, EKG och lungröntgen. Ibland behöver de läkemedel som man tar regelbundet ändras inför operationen. 

Man kan få frågan om man har haft problem i samband med anestesi vid en tidigare operation. Det är vanligt med instruktioner om att fasta, vilket innebär att man inte får äta eller dricka en viss tid före operationen. Inför vissa operationer bör man också sluta med nikotin, som cigaretter och snus, flera veckor före operationen och även avstå från nikotin veckorna efter operationen för att läkningen ska fungera optimalt.

Man kan bli tillfrågad om man har lösa tänder och uppmanas att gapa så stort man kan och böja huvudet bakåt så långt som möjligt. Detta görs för att utvärdera förhållandena för narkos om detta skulle behövas.

Särskilda ingrepp

Narkosmedel till gravida ges helst inte, särskilt under graviditetens första trimester, eftersom fosterskador eventuellt skulle kunna försöka härledas till bedövningsmedlen. Lokal- eller regionalbedövning föredras istället för narkos. Kvinnor som använder vissa typer av p-piller har ökad risk för blodpropp efter operation. De som använder hormontabletter mot klimakteriebesvär kan vanligtvis fortsätta med pillerna fram till operationen. Vid all typ av hormonbehandling kan det i förebyggande syfte ges blodförtunnande behandling efter ingreppet.

Särskild försiktighet gäller för personer som har blödningstendens eller som använder blodförtunnande läkemedel, till exempel waran eller trombyl. Vanligtvis undviker man att ge dessa spinal- eller epiduralbedövning.

Personer med allvarlig hjärtsvikt, hjärtarytmier, lungsjukdom, pågående infektion, njursvikt eller förhöjt kalium har ökad risk för komplikationer. Under de första 30 dagarna efter en akut hjärtinfarkt är risken mycket hög i samband med ett ingrepp, särskilt om personen har kärkramp efter infarkten. Olika medicinska åtgärder före operationen kan förbättra utfallet av en operation.

Patienter med högt blodtryck bör få trycket under kontroll före operationen. Generellt gäller att patienter som ska få narkos, spinal- eller epiduralbedövning bör vara så optimalt behandlade (med läkemedel) som möjligt för sin eventuella sjukdom.

Fasta

I allmänhet gäller att patienter som ska genomgå planerade ingrepp inte ska äta, dricka eller röka efter klockan 24.00 dagen före operationen. Beroende på ingrepp och patient kan man släppa på detta krav. Vuxna smärtfria patienter med normal mag-tarmfunktion som ska genomgå planerade ingrepp kan vanligen dricka måttliga mängder klar vätska (ett glas vatten, saft eller te) fram till två timmar före anestesi – men man bör kontrollera detta med anestesipersonalen! För barn med samma förutsättningar gäller att de kan dricka klar vätska upp till 10 mg/kg kroppsvikt fram till två timmar före anestesi. Spädbarn som ammas och som inte har några mag-tarmrubbningar kan dricka bröstmjölk fritt fram till fyra timmar före anestesi.

Före operationen kan patienten svälja läkemedel som har ordinerats av anestesipersonal med ett halvt glas vatten om detta är enligt ordinationen.