Anestesi och patientoro

Om du ska opereras är du inte ensam om att vara orolig för hur säkert ingreppet är, hur obehagligt det kan bli och vilket resultat operationen får. Alla medicinska ingrepp är förenade med en viss risk, men anestesi (narkos eller bedövning) upplever många som den största risken. En del är rädda för att de inte ska vakna upp efter narkosen, eller att de ska vakna under operationen. Eller så kanske du oroar dig för illamående, kräkningar och smärtor efter ingreppet.

Framsteg inom anestesin

Anestesiologin är ett av de fackområden inom medicinen som har genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren. Utrustning, kunskap och färdigheter hos anestesipersonalen har förbättrat anestesins kvalitet betydligt. I dag används mycket avancerad utrustning för övervakningen av patienten både under och efter operationen, och det ställs mycket höga krav på utrustningen. Dödsfall till följd av anestesi beräknas förekomma mer sällan än 1 av 80 000 operationer.

Problem i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen)

Finns det någon anledning att oroa sig för att man inte ska återfå medvetandet efter operationen eller att hjärnan inte ska fungera normalt? Rapporter från tiotusentals operationer visar att risken för att du inte ska vakna upp efter narkosen är mikroskopisk. Däremot händer det att patienter inte är på topp mentalt under några dagar upp till ett par veckor efter ett ingrepp. I regel är dessa förändringar så obetydliga att varken du eller omgivningarna märker något, och de försvinner.

Kan jag vakna under operationen?

Narkosläkaren kommer att försäkra dig om att du kommer att sova under hela ingreppet, och att du inte kommer att minnas något från operationen. Baserat på intervjuer uppger dock 0,2–1,5 % av patienterna att de minns saker från operationen – vid planerade operationer. 10–40 % uppger att de minns saker från större operationer efter akuta skador. Detta kanske får dig att tveka, men du bör känna till att det är extremt sällsynt att patienter rapporterar att de har varit vakna och ändå mera ovanligt att de känt smärta under en narkos.

Narkospersonalen övervakar en rad tecken som kan tyda på att narkosen inte är tillräckligt djup: svettning, rörelser, snabb puls, och dessutom mäts automatiskt mängden narkosgas i utandningsluften. Vid tecken på för litet narkosdjup ökas tillförseln av narkosmedel.

Smärtor efter operationen

De allra flesta upplever smärtor efter en operation, men både narkospersonalen och personalen på uppvakningsavdelningen har bra rutiner för smärtlindring, som förhindrar att du känner obehag. Internationella rapporter och forskning visar att klart färre patienter klagar över smärtor efter en operation nuförtiden. Många patienter som genomgår operationer där man förväntar sig plågsamma smärtor efter ingreppet får epidural smärtlindring (en kateter ligger inne i hålrummet runt ryggmärgen) de första dagarna efter operationen, vilket ger god smärtlindring. Nedtrappningen av smärtbehandlingen är du som patient med och påverkar.

Illamående och kräkningar efter operationen

Illamående och kräkningar är ofta reaktioner på narkosmedlen. Vanligtvis drabbas 20–30 % av patienterna av sådana besvär. Olika medel och åtgärder som dämpar illamående används med god effekt. Tidigare brukade man ofta inleda illamåendedämpande behandling innan illamåendet kom. I dag föredrar man i regel att vänta och se om det uppstår illamående, och därmed undviker man många av de biverkningar (trötthet) som illamåendedämpande medel kan ha. Illamående och kräkningar är dock ett av narkosens följdtillstånd där läkemedlen fortfarande skulle kunna förbättras.

Prata med anestesipersonalen

Om du är orolig eller har frågor om narkosen och ingreppet kan du passa på att ställa frågor till narkosläkaren eller narkossjuksköterskan före operationen. Det är bra att få veta mer om sådant som du oroar dig för!