Yersiniainfektion

Vad är Yersinia?

Yersinia är en bakterie som är mycket vanlig hos grisar, nötkreatur och vissa gnagare. Hos människa finns bakterien normalt inte och om vi infekteras leder bakterien till sjukdom. Infektioner som överförs via djur kallas zoonoser. Yersiniainfektion är således en zoonos.

Tidigare var infektioner med yersinia vanligare än de är i dag. Efter hand har man sett att problemet till stor del låg i slaktprocessen av gris, och efter att denna förbättrades har antalet infektioner minskat betydligt. Under 2018 anmäldes 280 fall av yersiniainfektion till Folkhälsomyndigheten. 18 % anmälde att de smittats i utlandet.

Bland människor är framför allt barn under fem år utsatta. Av en eller annan orsak visar det sig att infektionen är vanligare i norra Europa än i resten av världen. Många menar att det beror på att bakterien är livsduglig även vid låga temperaturer.

Symtom

Sjukdomsbilden vid infektion orsakade av Y enterocolitica varierar mycket. Symtomen kommer från mag-tarmkanalen och visar sig som diarré, magsmärtor och ibland illamående och kräkningar. Små barn får oftast magsmärtor, diarré och feber i några dagar upp till tre veckor. Större barn får ofta symtom som påminner om blindtarmsinflammation, med kraftiga smärtor i nedre högra delen av magen. Blod i avföringen är inte ovanligt. Vuxna får ofta mindre besvär än barn men märker av infektionen som en vanlig magsjuka med diarré. Dock kan man få följdeffekter i form av utslag (knölros) och ledsmärtor (reaktiv artrit). I upp till 20 % av fallen har patienten halsont samtidigt.

Det händer att personer med yersiniainfektion opereras eftersom man misstänker blindtarmsinflammation då smärtan ibland kan bete sig på samma sätt.

Orsak

Bakterien smittar i huvudsak genom griskött eller andra livsmedel som är förorenade med avföring från grisar. Man kan också smittas av dricksvatten som inte är renat. Smitta mellan människor är mycket sällsynt, men kan ske mellan medlemmar i en familj. Det tar ofta tre till sju dygn från att man äter maten med bakterien tills att man börjar märka symtom på sjukdom. Om man får i sig stora mängder bakterier, kan man få infektionen redan efter ett dygn.

Mag-tarmkanalen är ingångsport för infektionen. Efter att man har ätit mat med bakterien invaderar organismen slemhinnan i tunntarmen. Den sätter sig i lymfvävnaden i tarmslemhinnan och senare även i andra lymfkörtlar i bukhålan. Efter några dygn bildas sår på slemhinnan i nedre delen av tjocktarmen och inflammationsförändringar uppkommer i lymfkörtlarna. Om bakterierna sprider sig till blodet kan infektionen i sällsynta fall sprida sig till inre organ som lever, lungor och hjärnhinnor. Ledinflammationer kan förekomma (reaktiv artrit).

Diagnos

Det kan vara svårt att ställa diagnosen eftersom infektionen ofta börjar lite vagt och liknar en vanlig tarminfektion. Varken symtom, tecken, vanliga blodprover eller röntgen kan användas för att ställa diagnosen. Det är bakterier i avföringen (påvisas genom odling) eller antikroppar i blodet (serologi) som visar att man har yersiniainfektion. Odlingsprover och blodprover måste skickas till ett sjukhuslaboratorium och det tar cirka en vecka att få svar.

Behandling

Infektionen kräver mycket sällan sjukhusinläggning. Sjukdomen är som regel lindrig och går över av sig själv. Hos framför allt små barn ska man vara uppmärksam på vätskeförlust. Man bör därför följa dessa råd:

• Barn under fem år:
  • Var särskilt uppmärksam på risken för uttorkning vid kraftig diarré
  • Ge vätska ofta, helst vätskeersättning som går att köpa och se till att barnet äter lite mat
  • Kontakta läkaren om barnet kissar lite eller sällan
• Barn över fem år:
  • Ge 100–200 ml spädd saft (vanlig saft eller läsk som inte är utspädd kan dra ut mer vätska från tarmen) efter varje lös avföring. Alternativt kan man ge färdig vätskeersättning som finns att köpa bland annat på apoteket
• Vuxna:
  • Drick mer än vanligt (läsk bör spädas med vatten och saft bör spädas mer än vanligt). Man bör får i sig lite vanlig mat som också innehåller salt, till exempel salta kex

Man har inte visat att antibiotika är till nytta vid lindrigare sjukdomsfall. Det finns inte heller något stöd för att antibiotika förhindrar komplikationer och kroniska besvär. Antibiotikabehandling är bara aktuell vid mycket allvarliga infektioner som kräver sjukhusinläggning, vilket är mycket sällan.

Förhållningsregler

Salmonellainfektion är en så så kallad anmälningspliktig sjukdom, det vill säga läkaren måste rapportera till Folkhälsomyndigheten att ett sjukdomsfall skett. Till följd av detta ger man förhållningsregler till den smittade som man som patient är skyldig att följa:

• Medan man har diarré ska man stanna hemma från arbetet.
• Noga handhygien med ordentlig handtvätt måste ske innan man hanterar livsmedel, före samt efter måltid och efter toalettbesök.
• Man ska använda flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk.
• Toalettstol och tvättställ bör hållas rengjorda.
• Efter blöjbyte på smittat barn måste händerna tvättas noga. Likaså bör ytan man byter på hållas ren.. Blöjor kan slängas med vanliga sopor.
• Inget bad i simbassäng bör ske förrän en vecka efter sista diarré passerat.
• Om ett smittat barn går på förskola eller dylikt ska det hållas hemma tills det inte har symtom och behandling är påbörjad. Man bör även utföra ett kontrollprov efter 3 veckor.
• Enligt europeisk lag måste man informera sin arbetsgivare om att man är smittad om man arbetar med oförpackade livsmedel.

Förebyggande åtgärder

För att minska infektionsrisken är det viktigt att man värmebehandlar grisköttet ordenligt innan man äter det för att minska risken för infektion. Mat lagad av fläskfärs bör vara ordentligt genomstekt eller genomkokt. Tvätta händerna efter toalettbesök, efter kontakt med djur och före matlagning. Tvätta knivar, skärbrädor och köksutrustning som har blivit förorenade av råvaror.

Förskola/dagmamma:

Barnet kan återgå till förskolan två dygn efter symtomfrihet. Kontrollprover är inte nödvändiga.

Prognos

Infektionen går som regel över av sig själv utan att lämna "spår". Vid några få tillfällen uppkommer ledinflammation i de stora, viktbärande lederna. Sådana besvär visar sig ofta några veckor efter att man har haft den akuta tarminfektionen. En sådan här ledinflammation går ofta tillbaka efter tre till fem månader. Andra sällsynta komplikationer kan uppkomma, till exempel blodförgiftning hos spädbarn, äldre och immunförsvagade.

I de svåraste fallen av yersiniainfektion, som leder till sjukhusinläggning, kan infektionen vara livshotande, men detta är ovanligt.