Toxiskt chocksyndrom

Vad är toxiskt chocksyndrom?

Toxiskt chocksyndrom (TSS) är ett ovanligt, men allvarligt tillstånd som orsakas av giftämnen från olika bakterier. Tillståndet kännetecknas av snabbt insättande hög feber, kräkningar, vattnig diarré, halsont, muskelsmärtor och huvudvärk. TSS kan angripa de flesta organ i kroppen och bli livshotande om patienten inte får behandling snabbt.

Orsak

Syndromet kan uppstå hos alla som någonstans på kroppen har giftämnesproducerande gula stafylokocker eller grupp A-streptokocker (GAS). De här bakterierna förekommer normalt på huden och i svalget hos många och leder vanligtvis inte till sjukdom.

Tidigare var tillståndet vanligast hos menstruerande kvinnor som hade haft tampong inne länge, detta gäller alla typer av tamponger. Bakterier från näsa och svalg, slida och ändtarm samt från sår på kroppen kan också utlösa tillståndet. Tillståndet smittar normalt inte mellan personer. Om det är en tampong som orsakar tillståndet är smitta mycket osannolikt. Det rekommenderas att man byter tampong minst var 8:e timme. Man bör aldrig använda en tampong i mer än 12 timmar. Kvarglömda tamponger är en typisk orsak till det här tillståndet.

Hur diagnostiseras toxiskt chocksyndrom?

Tillståndet startar oftast akut hos en ung kvinna som har använt tampong eller pessar och sedan glömt kvar denna. Symtomen vid tillståndet beror framför allt på följderna av infektionen och inte på infektionen i sig. När giftämnen från bakterierna kommer in i blodbanan kan de ge blodtrycksfall och svikt i en rad livsviktiga organ. Tidiga tecken på toxiskt chocksyndrom är hög feber, kräkningar och vattnig diarré. Halsont, muskelsmärtor och huvudvärk är också vanligt. Vid undersökning innan de allvarliga tecknen på tillståndet har brutit ut kan läkaren upptäcka ospecifika förändringar som till exempel ett diffust rött utslag i huden, rödhet i ögonen och varbildning och/eller att slemhinnan i slidan är blossande röd vid gynekologisk undersökning. I allvarliga fall kan det föreligga lågt blodtryck med njur- och hjärtsvikt. Gula stafylokocker kan odlas från vaginala flytningar. Bakterieodlingar från blod ger vanligtvis inget resultat vid tampongutlöst toxiskt chocksyndrom.

Tillståndet kan också utlösas av grupp A-streptokocker (streptokockbetingat toxiskt chocksyndrom). Lågt blodtryck, njursvikt, leverrubbningar, hjärtsvikt, lungproblem, utslag och vätskeansamlingar kan uppstå. I prover från blod eller annan kroppsvävnad kan bakterien ofta odlas fram.

Behandling

Om patienten utvecklar chock på grund av infektionen leder detta till att en rad organ, som njurar och lungor inte fungerar som de ska. Det första man måste göra är därför att ge livräddande behandling som är inriktad på de komplikationer som uppstår vid toxiskt chocksyndrom. Detta görs på sjukhus. Man koncentrerar sig på att korrigera eventuell chock och obalans i vätskesammansättningen. Själva infektionen behandlas med antibiotika, som regel i 1–2 veckor. I sällsynta fall kan det vara nödvändigt att avlägsna infekterad vävnad med hjälp av operation. Hur länge patienten måste vårdas på sjukhus beror på hur allvarliga komplikationer som uppstått.

Prognos

Upp till 30 % av alla menstruerande kvinnor med toxiskt chocksyndrom får återfall. För dem som har varit med om detta är det viktigt att vara försiktig med användning av tamponger (bättre att använda binda). Återfallen är oftast mildare. Även om infektionen är allvarlig och farlig blir de allra flesta bra efter behandling.

Toxiskt chocksyndrom som beror på grupp A-streptokocker är ofta allvarligare, och mycket snabb behandling är viktig för att undvika livshotande skador. Dödligheten för tillståndet är 15–30 %. Dödligheten hos dem som utvecklar toxiskt chocksyndrom på grund av tamponganvändning är lyckligtvis lägre. År 1980 var dödligheten i den här gruppen 5,5 %, men vid en undersökning som gjordes år 1996 hade dödligheten sjunkit till 1,8 %.