Schistosomiasis (snäckfeber)
Snäckfeber eller bilharzia orsakas av schistosomiasis är en sorts parasiter som finns i sötvatten i tropiska och subtropiska klimat.
Vad är schistosomiasis?
Schistosomiasis, snäckfeber, eller Bilharzia, är flera namn på en infektion med en parasit som smittar via sötvatten. De parasiter som orsakar infektionen tillhör släktet Schistosoma och är så kallade flundremaskar eller trematoder (trematod = igel).
Schistosomiasis är ett stort globalt problem och 200 miljoner människor är infekterade. Det är främst människor i fattigare områden med bristande sanitet och tillgång till rent vatten som drabbas.
Sjukdomen kan orsakas av fem olika typer av maskar och beroende på sort kan de skada olika organ i kroppen.
S mansoni ger främst schistosomiasis i tarmen. Den finns i hela Afrika, på den arabiska halvön, i Sydamerika (Brasilien, Venezuela, Surinam) och i Karibien (inklusive Puerto Rico, men inte Kuba).
S haematobium ger främst schistosomiasis i urinblåsan. Den finns i hela Mellanöstern och Afrika.
S japonicum ger särskilt schistosomiasis i tarmen. Den finns i Kina, Filippinerna och delvis i Indonesien.
Symtom
Inkubationstiden (tiden från smitta tills man blir sjuk) är i rege ltvå till sexveckor men kan vara bara några dagar hos dem som tidigare blivit smittade. När cerkarierna passerar huden kan de orsaka klåda och utslag. När larverna sedan sprids med blodbanan kan allergiska symtom uppstå. Maskarna lägger sedan ägg som orsakar inflammation i vävnaden och kan orsaka skador på inre organ.
Reaktion på ägg i tarmen kan ge buksmärtor, blodig och lös avföring. Ibland finns förstoring av lever och mjälte. I urinvägar kan det visa sig som blod i urinen och njurskador. Med tiden kan det orsaka cancer i urinblåsan.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Orsak
Vuxna schistosomer är vita eller grå maskar, med en cylindrisk kropp som har två "sugkoppar", en i varje ände. Schistosomer lever av blod, och avfallsprodukter i blodet. Vuxna maskar lever i små blodkärl i tarmen (S mansoni och japonicum) eller urinblåsan (S haematobium).
Livscykel i människor
När äggen i avföring eller urin kommer i kontakt med färskt vatten, kläcks en larv, som omedelbart smittar sniglar (mellanvärd). Efter utveckling i fyra till sex veckor lämnar de smittsamma larverna (cercarierna) sniglarna och kommer ut i vattnet där cerkarierna överlever upp till 72 timmar. Cerkarie-utsöndringen sker främst under dagtid. En snigel kan släppa ut tusentals cerkarier dagligen i flera månader.
Människor som är i vattnet, infekteras genom huden eller slemhinnor. Efter penetrering av huden förflyttar larverna sig via blodet och lungorna till levern, där cerkarielarverna mognar och blir schistosomalarver. Efter fyra till sex veckor parar vuxna maskar sig och migrerar till de små blodkärlen i urinblåse- eller tarmväggen där honorna lägger ägg. Honorna producerar från hundratals till tusentals ägg per dag. Vid utsöndring av äggen kommer några av dem till tarmen eller urinblåsan och passerar ut i avföring eller urin. De är då livsdugliga i upp till sju dygn. Andra ägg stannar kvar i tarm-eller urinblåseväggen. Ägg kan även transporteras via blodcirkulationen till levern, lungorna och eventuellt andra vävnader.
Genomsnittlig livslängd för maskarna är tre till fem år, men de kan leva upp till 30 år.
Sjukdomsutveckling
Sjukdom beror främst på att kroppen reagerar med inflammation i ett försök att begränsa och bekämpa äggansamlingarna. Symtom och vävnadsskada beror på hur kraftig infektionen är (maskantal och äggmängd), olika faktorer som påverkar känsligheten hos individen och varaktigheten av infektionen.
Schistosomiasis i tarmen leder till inflammation och kan ge ärrbildning och skada i olika organ i kroppen
Alla som infekteras utvecklar inte symtom.. Tidigt efter att larverna har trängt genom huden, kan det uppstå ett utslag, som är avgränsat och som kliar. Detta kan te sig som en mild form av badklåda. Badklåda i Sverige beror på cerkarier som inte infekterar människor.
Diagnos
Sjukdomshistorien ger misstanke om tillståndet, om patienten nyligen har vistats i tropiska områden och har badat/vadat i sötvatten.
Fynd av karakteristiska ägg i avföring, urin bekräftar diagnosen. I blodprov kan man mäta antikroppar mot schistosomiasis.
Behandling
Det finns effektiv och säker behandling mot schistosomiasis. Praziquantel är rekommenderat vid alla former av sjukdomen.
Livet med hiv – Nytt avsnitt: ”Jag känner mig inte bekväm med att gå till vårdcentraler”
Två berättelser om att leva med hiv som ung. “Alice” och Gustav delar med sig av sina tankar om öppenhet, samhällets okunskap och den viktiga kampen mot stigmat. I samtalet deltar även Victor Westergren från Venhälsan i Stockholm.
Prognos
Med behandling är prognosen god vid tidig behandling och lindriga infektioner. I drabbade områden är det vanligt med upprepade infektioner men med behandling blir komplikationerna lindrigare.
Källor
Referenser
- WHO Schistosomiasis 2023-02-01 (hämtad 24-09-20) www.who.int
- Sjukdomsinformation om snäckfeber. Folkhälsomyndigheten 2016-07-21 (hämtad 24-09-20) www.folkhalsomyndigheten.se
