Salmonellainfektion

Vad är salmonellainfektion?

En salmonellainfektion innebär helt enkelt en infektion som orsakas av någon av typerna ur Salmonella-bakteriegruppen. Infektionen drabbar tunntarmen och kan också kallas salmonellos. Det finns över 2 500 olika undertyper (serotyper) av arten Salmonella enterica.

Salmonellainfektioner kan delas in i två huvudtyper, dels en akut tarminflammation, det vill säga inflammation i tunn- och tjocktarm, vilket är det vanligaste tillståndet, dels en blodförgiftning, som framför allt orsakas av bakterierna Salmonella Typhi (tyfoidfeber) och Salmonella Paratyphi (paratyfoidfeber). Tarminflammationen leder till plötslig diarré, huvudvärk, magsmärtor och feber. Tyfoidfeber och paratyfoidfeber karakteriseras av hög feber och ibland påverkat allmäntillstånd. Dessa tillstånd är ovanliga i Sverige och förekommer nästan uteslutande som utlandssmitta. Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till smittsam mag-tarminfektion. Runt 2 000 fall rapporteras i Sverige årligen, vissa år många fler och vissa år färre. Ungefär en tredjedel brukar ha smittats inom Sverige och resten utomlands. 

Bland de som smittats utomlands sågs i storleksordning Thailand, Turkiet, Spanien och Grekland. Salmonellainfektion visar en klar årstidsvariation med flest inhemskt sjuka under sommarhalvåret. Sjukdomen är vanligast i augusti, både när det gäller smittan inom och utom landet.

Symtom

Vid salmonellainfektion är tiden från smitta till sjukdom (inkubationstiden) vanligen 24–72 timmar, ofta cirka 48 timmar.

Illamående och kräkningar är vanligt, likaså diarré. Man brukar samtidigt ha ont i magen, ibland som ett starkt magknip som kommer av och till. Ibland ses huvudvärk och feber.

 

Orsak

Bakterien orsakar en inflammation i tjocktarmen vilket leder till minskat upptag av vatten och näringsämnen i tarmen med diarréer som följd. Blodförgiftning uppkommer om bakterier når blodcirkulationen. Detta leder ofta till hög feber.

Smittan överförs vanligen genom förorenade livsmedel som till exempel köttprodukter eller grönsaker som förorenats i samband med bevattning eller gödsling.  Även livsmedel sm ägg, mjölk, skaldjur och kryddor kan överföra smitan. Smitta från person till person eller via husdjur till person kan förekomma men beror då framförallt på så kallad fekal-oral smitta det vill säga dålig handhygien som överför bakterier från avföringen.

Salmonellainfektioner, nu inkluderas inte den typ som heter Salmonella typhi eller tyfoidfeber, ger vanligtvis bara en kort tid med bärarskap som varar i några veckor. Vissa kan dock bära på bakterien mycket längre tid, över tre månader men oftast inte längre än ett år. Hos småbarn och bebisar kan bärartlllstånder vara en mycket längre tid. Antibiotika  verkar förlänga bärartiden.

Diagnos

Hos patienter med misstänkt salmonellainfektion görs en bakterieodling på ett avföringsprov för att påvisa salmonellabakterien. Man kan också ta bakterieprov på livsmedel som misstänks vara en smittkälla.

Behandling

Målet med behandlingen är att förhindra allvarlig uttorkning och att förhindra smittspridning. Ofta ges ingen antibiotikabehandling eftersom tillståndet som regel är självläkande. Antibiotika kan dessutom förlänga smittbärartiden. Antibiotika ges däremot vid allvarlig infektion som till exempel blodförgiftning (tyfoidfeber och paratyfoidfeber) samt övervägs också till personer med nedsatt immunförsvar samt till spädbarn och åldringar. Antibiotikabehandling blir vanligen endast aktuellt till sjukhusvårdade patienter. Personer som har diarré blir vanligen sjukskrivna, i synnerhet de som arbetar med mat eller i vården.

Egenbehandling

God handhygien och noggrann handtvätt efter toalettbesök och före matlagning är avgörande för att inte smitta andra. I början av diarréepisoden och vid ihållande måttliga symtom rekommenderas:

• För barn två till tio år: 100–200 ml vätska efter varje lös avföring.
• För vuxna: Mer vätska än vanligt. Undvik läskedrycker och sporttrycker eftersom dessa ökar vätskemängden i tarmen och kan förvärra diarrén. Om man vill dricka sådana, bör de blandas med lika delar vatten.

Vid diarré och tecken på uttorkning rekommenderas en balanserad lösning med socker och salt:

• Det bästa är att köpa färdig vätskeersättning, exempelvis på apotek.
• Man kan göra egen vätskeersättning: 1/2 tsk (2,5 ml) salt och 6 tsk/2 msk (30 ml) vanligt socker i en liter vatten. Det är viktigt att man använder exakta teskeds- och/eller matskedsmått. Salthalten är densamma som i tårar, så om man har gjort en vätskeersättning som smakar saltare än tårar har man doserat fel. Om man är osäker på vattnets kvalitet ska det först kokas och svalna av.

Förhållningsregler

Salmonellainfektion är en så så kallad anmälningspliktig sjukdom, det vill säga läkaren måste rapportera till Folkhälsomyndigheten att ett sjukdomsfall skett. Till följd av detta ger man förhållningsregler till den smittade som man som patient är skyldig att följa:

• Medan man har diarré ska man stanna hemma från arbetet.
• Noga handhygien med ordentlig handtvätt måste ske innan man hanterar livsmedel, före samt efter måltid och efter toalettbesök.
• Man ska använda flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk.
• Toalettstol och tvättställ bör hållas rengjorda.
• Efter blöjbyte på smittat barn måste händerna tvättas noga. Likaså bör ytan man byter på hållas ren.. Blöjor kan slängas med vanliga sopor.
• Inget bad i simbassäng bör ske förrän en vecka efter sista diarré passerat.
• Om ett smittat barn går på förskola eller dylikt ska det hållas hemma tills det inte har symtom och behandling är påbörjad. Man bör även utföra ett kontrollprov efter 3 veckor.
• Enligt europeisk lag måste man informera sin arbetsgivare om att man är smittad om man arbetar med oförpackade livsmedel.

Förebyggande åtgärder

I risksituationer (till exempel resor söderut) kan du själv göra mycket för att förhindra smitta:

• Tvätta händerna efter toalettbesök, efter kontakt med djur och före matlagning.
• Köp vatten på flaska eller drick kokat vatten.
• Kontrollera att kött, hamburgare, pannbiffar och annan färsmat är genomkokt eller genomstekt.
• Hårdkoka äggen.
• Använd inte opastöriserad mjölk.
• Var försiktig med rå frukt och oskalade grönsaker.
• Tvätta knivar, skärbrädor och köksutrustning som du har använt för råvaror.

Ett barn som har haft salmonellainfektion kan vanligen återgå till förskolan när det är stabilt symtomfritt, som regel efter några dygns symtomfrihet.

Prognos

Symtomen varar som regel en till två veckor men bakterierna kan finnas kvar i tarmen i ytterligare några veckor. Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel eller yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar bör lämna tre salmonellafria prov innan återgång till arbete.

Cirka 10 % av  de som får infektionen är smittsamma bärare efter 2 månader.