Mjältbrand
Mjältbrand, antrax, är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Vanligtvis drabbas personer som har kontakt med djur. I Europa har lokala utbrott bland personer med injektionsmissbruk förekommit. Inga fall av mjältbrand hos människa har rapporterats i Sverige på många år.
Vad är mjältbrand?
Mjältbrand är det folkliga namnet på infektionssjukdomen som orsakas av antrax-bakterien. Mjältbrand förekommer först och främst hos större växtätare som får, kor, hästar, renar, getter och grisar. Tillståndet förekommer också hos vilda djur. Även om det är sällsynt kan bakterien överföras till människor. En hudinfektion utgör mer än 95 % av alla fall av sjukdomen hos människor. Det är mycket mer sällsynt, men också mycket allvarligare att få sjukdomen i svalg, lungor och magtarmkanalen.
Mjältbrandbakterien, Bacillus anthracis, kan kapsla in sig, bilda sporer och överleva länge både i och utanför levande organismer.
Mjältbrand var inte ovanligt förr. I dag är det dock ett extremt sällsynt tillstånd i Sverige. Inga fall av mjältbrand hos människa har rapporterats i Sverige på många år. Lokala utbrott bland personer med injektionsmissbruk har förekommit bland annat i Skottland och Tyskland. Tillståndet är fortfarande vanligt bland djur i länder i Afrika och Asien. Det senaste utbrottet bland djur i Sverige var 2016, då flera fall av mjältbrand hos främst nötkreatur, konstaterades.
Smittvägar
Smitta till människor sker direkt eller indirekt från djur. Mjältbrand förekommer i vissa länder hos bönder, veterinärer och människor som ofta är i kontakt med djur eller djurprodukter – oftast hud, ull och benmjöl. Smitta mellan människor har aldrig rapporterats. Organismen överförs till människor genom att tränga in genom sår i huden eller slemhinnan, eller genom att man andas in den. Att äta kött från djur som har haft mjältbrand kan orsaka mjältbrand i mage och tarm. Bakteriesporerna överlever mycket länge – sannolikt många år – i jorden. När damm som innehåller sporer rörs upp kan dessa sporer andas in och orsaka lungmjältbrand.
Tiden som går från det att man utsätts för smitta tills en eventuell infektion bryter ut, det vill säga inkubationstiden, är vanligtvis 2–5 dagar för hud- och lungmjältbrand.
Bakterien är ett potentiellt biologiskt stridsmedel som kan spridas till djur eller via luften bland människor i en krigs- eller terrorsituation. Det är tekniskt komplicerat att sprida bakterien via luften och speciell utrustning krävs för att man ska kunna sprida bakterien på sådant sätt. Bakterier i ett sådant moln faller snabbt till marken och utgör då en mycket mindre fara. Risken att smittas genom till exempel brev anses vara mycket liten.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Symtom
Mjältbrand är som regeln en ofarlig sjukdom som kan behandlas med antibiotika. Vanligtvis uppträder tillståndet hos personer som har kontakt med djur. Cirka 2–5 dagar efter att man har smittats kan man börja utveckla karakteristiska utslag, oftast på händer, armar eller i ansiktet. Utslaget börjar som en lätt kliande rödaktig bula som efterhand övergår till en vätskefylld blåsa. Blåsan utvecklar sig sedan till en typisk svart skorpa med död vävnad. Svullnaden och såret ger lite eller ingen smärta. De allra flesta hudinfektionerna fortlöper utan vidare utveckling till allvarlig sjukdom, och torkar in efter 1–3 veckor.
I krigs- och terrorsituationer kan smittan överföras genom luften och det finns risk för att utveckla den sällsynta formen lungmjältbrand. Om man har andats in damm som innehåller mjältbrandssporer finns det en klar risk för att utveckla lunginfektion och man måste snabbt komma till behandling. Symtom på lungmjältbrand är till en början okarakteristiska med feber, kraftlöshet, lätt hosta eller bröstsmärtor. Tillståndet kan sedan förvärras dramatiskt till ett livshotande tillstånd inom loppet av några timmar.
Diagnos
Vid hudmjältbrand kan diagnosen ställas genom det typiska utslaget. Annars ska diagnosen bekräftas genom att bakterien påvisas. Detta görs dels genom direkt mikroskopi där man kan känna igen bakterien, och dels genom odling, där bakterien får växa och utvecklas. Provet kan tas från sår, blod, spott eller "damm" som man har utsatts för.
Behandling av mjältbrand
Om sjukdom föreligger ska behandling med antibiotika sättas in så snart som möjligt. Hudmjältbrand uppfattas inte som en allvarlig sjukdom och behandlas med antibiotika i tablettform. Lungmjältbrand kräver intensivvårdsbehandling.
Om man har utsatts för en möjlig smitta ska förebyggande behandling med antibiotika sättas in omgående. Behandling ska i princip pågå i 60 dagar, men om provet av "dammet" avvisar misstanken om mjältbrand avbryts behandlingen.
Livet med hiv – Nytt avsnitt: ”Jag känner mig inte bekväm med att gå till vårdcentraler”
Två berättelser om att leva med hiv som ung. “Alice” och Gustav delar med sig av sina tankar om öppenhet, samhällets okunskap och den viktiga kampen mot stigmat. I samtalet deltar även Victor Westergren från Venhälsan i Stockholm.
Prognos
Mjältbrand är som regel en ofarlig hudsjukdom som är lätt att behandla med antibiotika, och utslagen försvinner efter 1–3 veckor. Om man inte får behandling kan hudinfektionen sprida sig och ge blodförgiftning med potentiellt dödligt förlopp.
Lungmjältbrand är ett extremt sällsynt tillstånd som kan utveckla sig snabbt över några få dagar och med hög risk för dödligt utfall.
