Mässling (morbilli)
Mässling räknas som den allvarligaste av de smittsamma klassiska barnsjukdomarna och alla barn i Sverige erbjuds vaccin mot sjukdomen.
Vad är mässling?
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom. Numera är den ovanlig i Sverige, eftersom de allra flesta barn vaccineras mot sjukdomen. Mässling ger feber och utslag och kan få allvarliga följdverkningar.
Alla barn i Sverige erbjuds vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) vid 18 månaders och 6–8 års ålder. Efter att MPR-vaccinet infördes i svenska barnvaccinationsprogrammet år 1982 är sjukdomen nu sällsynt här. Den förekommer endast hos personer som är ovaccinerade eller som bara har fått en dos mässlingsvaccin. Under perioden 2019–2023 rapporterades 41 fall i Sverige.
Globalt är mässling den vanligaste dödsorsaken bland de barnsjukdomar som kan förebyggas genom vaccination. Människan är den enda reservoaren för viruset, vilket innebär att viruset kan utrotas med vaccination, men detta kräver en global vaccinationstäckning på minst 95 procent.
Symtom
Det kan ta en till tre veckor från smittotillfället tills att de första symtomen kommer. Sjukdomen brukar börja med förkylningsbesvär som hosta, snuva, ljuskänslighet, hög feber och allmän sjukdomskänsla. Sedan kan febern sjunka tillfälligt och man känner sig piggare.
I den andra fasen stiger febern igen och de typiska mässlingutslagen uppträder. Först är fläckarna små och ljusröda, men de flyter efterhand samman till större områden med lite mörkare färg.
I regel börjar utslagen bakom öronen och sprider sig sedan ner över halsen, kroppen och slutligen armar och ben.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Orsak
Mässling orsakas av mässlingvirus. Sjukdomen smittar via så kallad droppsmitta, vilket betyder att viruset finns i stora mängder i saliven. Vid hosta eller nysningar sprids viruset tillsammans med de små salivdropparna. Den som fått mässling smittar redan från början, det vill säga innan utslagen framträder, och i fyra dagar efter att utslagen har brutit ut. Sjukdomen är som mest smittsam dagarna innan utslagen börjar synas.
Diagnos
Utslagen är lätta att känna igen och sjukdomens utveckling typisk. Kompletterande prover tas för att säkerställa att det verkligen rör sig om mässling.
Det är viktigt att diagnos ställs snabbt så att smittspårning och eventuell postexpositionsprofylax ska kunna påbörjas tidigt.
Behandling av mässling
Det finns ingen behandling som tar död på själva mässlingviruset. Om möjligt, bör den som är sjuk isoleras under den första veckan. Febernedsättande läkemedel kan användas som symtomlindrande behandling.
Så kallad postexpositionsprofylax kan ges till personer som inte har tillräckligt bra immunförsvar och som kan ha utsatts för smitta. Vaccin kan ge visst skydd mot klinisk sjukdom om det ges inom 72 timmar efter exponering. Ibland ges gammaglobulin, det vill säga skyddande antikroppar, till personer som är särskilt utsatta om de drabbas av mässling, exempelvis spädbarn, gravida kvinnor eller personer med nedsatt immunförsvar på grund av exempelvis cytostatikabehandling.
Vaccination med två doser ger ett livslångt skydd. Om mamman har haft sjukdomen eller är vaccinerad är barnet skyddat fram till sex månaders ålder.
Ett barn som har haft mässling kan återgå till förskolan eller skolan tidigast fyra dagar efter att utslagen uppträtt, förutsatt att barnet inte har feber och mår bra för övrigt.
Immunitet mot mässling efter födelseår
Alla som har haft mässling eller fått två doser mässlingsvaccin räknas som immuna (inte mottagliga för mässlingsvirus).
- Personer födda före 1960: Räknas som naturligt immuna då i stort sett alla har haft mässling.
- Födda 1981 och senare: Har erbjudits två doser i barnvaccinationsprogrammet och räknas som immuna om de är födda i Sverige och inte aktivt har tagit ställning emot vaccinering.
-
Osäker immunitet i gruppen födda 1960–1980: Om de inte säkert vet att de haft mässling eller fått två doser vaccin:
- 1960–1969 – Nästan alla har haft mässling: Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling
- 1970–1974 – Många har haft mässling: En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling
- 1975–1980 – En avtagande andel har haft mässling: Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling
Om man bara fått en dos bör man ta en till för att få ett gott vaccinationsskydd. Vid osäkerhet bör man kontakta vården.
Livet med hiv – Nytt avsnitt: ”Jag känner mig inte bekväm med att gå till vårdcentraler”
Två berättelser om att leva med hiv som ung. “Alice” och Gustav delar med sig av sina tankar om öppenhet, samhällets okunskap och den viktiga kampen mot stigmat. I samtalet deltar även Victor Westergren från Venhälsan i Stockholm.
Prognos
Mässling räknas som den allvarligaste av de smittsamma klassiska barnsjukdomarna. De allra flesta blir dock friska efter en till två veckor, utan att få några bestående men.
Mellan 10 och 15 procent av dem som får mässling får olika följdsjukdomar orsakade av bakterier som öroninflammation eller lunginflammation. Eftersom dessa tillstånd beror på bakterier, behandlas de med antibiotika.
Man bör med andra ord vara på sin vakt och reagera om man insjuknar igen efter att virusinfektionen har gått över. Hjärninflammation på grund av mässlingvirus förekommer, men är mycket sällsynt.
