Lunginflammation orsakad av mykoplasmabakterier
Typiskt för lunginflammation med mykoplasma är plågsam torrhosta och endast lätt feber. Det är ofta personer yngre än femtio år som drabbas.
Vad är lunginflammation orsakad av mykoplasmabakterier?
Mycoplasma pneumoniae är en bakterie som kan ge övre luftvägsinfektion (förkylning) och i vissa fall lunginflammation (pneumoni). Många som smittas med bakterien får inga symtom alls.
Vid lunginflammation orsakad av mykoplasmabakterien (mykoplasmapneumoni) är symtomen och behandlingen lite annorlunda än vid en "vanlig" lunginflammation. Det kallas ibland för atypisk (icke typisk) lunginflammation.
Bland barn från cirka fem års ålder och bland unga vuxna är mykoplasmabakterier den vanligaste orsaken till lunginflammation. Mycoplasma pneumoniae är också den vanligaste orsaken till atypisk lunginflammation.
Symtom
Ett av de vanligaste symtomen på lunginflammation med mykoplasma är plågsam torrhosta, det vill säga hosta utan slembildning. Förutom torrhosta finns ofta halsont, endast lätt feber och huvudvärk.
En del får besvär från andra ställen i kroppen. Öronbesvär, hudutslag, ledsmärtor och magsmärtor är vanligare vid mykoplasmaorsakad lunginflammation än vid vanlig lunginflammation. Sjukdomen skiljer sig också från vanlig lunginflammation genom att den utvecklas långsammare och har ett mer utdraget förlopp.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Orsak
Mykoplasmabakterien överförs genom droppsmitta, ofta i miljöer där många människor vistas nära varandra som familjer, skolor, vårdinrättningar, militären och liknande. Det tar två till tre veckor från smitta tills sjukdomen bryter ut (inkubationstid). Sjukdomen uppträder oftast under sensommar och höst. Vissa år kan man se epidemier av mykoplasmaorsakad lunginflammation.
Mykoplasma bakterien skadar epitelet (ytan) och flimmerhåren i luftvägarna. Att flimmerhåren skadas är antagligen orsaken till den långvariga torrhostan.
Mykoplasmabakterien saknar cellvägg. Det gör att mykoplasma inte kan behandlas med penicillin, det antibiotikum som brukar ges vid vanlig lunginflammation. Penicillinet verkar nämligen genom att påverka bakteriers cellvägg. Därför måste mykoplasma behandlas med annat antibiotikum än penicillin.
Diagnos
I epidemitider kan diagnosen ställas utifrån det typiskt långdragna förloppet och de relativt lindriga besvären i kombination med att denna typ av lunginflammation ofta förekommer hos yngre och i övrigt friska personer. Bakterien kan dock också orsaka lunginflammation bland äldre.
Ibland tas ett svalgprov eller näsprov för analys av mykoplasma bakteriens DNA (arvsmassa), så kallat PCR-prov. Även om PCR visar att man har mykoplasmabakterier, kan det vara en annan infektion som orsakar symtomen och man bara är bärare av mykoplasmabakterier. Därför ska symtombilden alltid vara med i bedömningen även om man tar PCR.
PCR bör helst tas när man har haft symtom under två till fyra veckor. Om man har haft symtom under längre tid kan ett blodprov för att analysera antikroppar (serologi) vara till hjälp för att ställa diagnos.
Ibland görs lungröntgen. Det kan dock vara svårt att skilja mellan mykoplasmalunginflammation och lunginflammation som orsakas av virus.
Behandling
De flesta infektioner med Mycoplasma pneumoniae har ett lindrigt förlopp som inte förbättras av antibiotika.
Om det påvisas lunginflammation med mykoplasma rekommenderas antibiotikabehandling, vanligen med doxycyklin eller erytromycin i en vecka. Vanligt penicillin hjälper inte mot mykoplasmabakterien.
Under sjukdomsförloppet ska man undvika hård träning, men om man orkar kan lätt fysisk aktivitet ha positiv effekt. Som vid andra infektioner är det viktigt att få i sig tillräckligt med näring – kroppen kräver lite extra energi för att bekämpa infektionen.
Livet med hiv – Nytt avsnitt: ”Jag känner mig inte bekväm med att gå till vårdcentraler”
Två berättelser om att leva med hiv som ung. “Alice” och Gustav delar med sig av sina tankar om öppenhet, samhällets okunskap och den viktiga kampen mot stigmat. I samtalet deltar även Victor Westergren från Venhälsan i Stockholm.
Prognos
Infektionen är inte särskilt farlig och går i de flesta fall över av sig själv, men sjukdomsförloppet kan var långdraget, ofta tre till fyra veckor eller mer.
Med behandling blir man ofta betydligt bättre inom en vecka efter behandlingsstart. Om behandlingen inte fungerar, eller om man blir sämre under eller efter behandlingen, rekommenderas förnyad kontroll hos läkare.
