Infektion och träning

Kroppens reaktion på infektion

Infektioner påverkar kroppens temperaturreglering, ämnesomsättning och vätskebalans, vilket ger försämrad muskelstyrka och uthållighet och utgör en risk för komplikationer hos såväl elitidrottare som motionärer. 

Akuta infektioner är förknippade med ökad nedbrytning av muskelproteiner för att producera immunceller och är en energikälla som behövs för immunförsvaret. Feber ökar ytterligare behovet av energi, dessutom är minskad aptit och därmed mindre matintag vanligt vid infektioner så kroppen måste i stor utsträckning hämta energi från sina egna depåer.

Feber försämrar kroppens temperaturreglering. Infektioner med feber och/eller kräkningar och diarré medför vätskeförluster som i kombination med träning medför ökad risk för uttorkning och rubbningar i saltbalansen vilket kan medföra negativa effekter på muskler och hjärta.

Vid träning under en infektion kan man förvänta sig både minskad muskelstyrka, minskad syreupptagningsförmåga och muskulär uthållighet och sämre koordination, vilket kommer att minska prestationen hos de flesta idrottare. Man i allmänhet inte förhindra den nedsatta prestationsförmågan genom att träna under pågående infektion. Istället riskerar man försämring av prestationförmågan, förlängd sjukdomsperiod, förvärrade infektionssymtom, ökad risk för komplikationer såsom hjärtmuskelinflammation (myokardit) och ökad risk för skador. 

Träning och immunförsvaret

Generellt sett har fysisk aktivitet en positiv effekt på immunförsvaret. Personer som tränar regelbundet med måttlig intensitet tenderar att vara mindre mottagliga för infektioner, jämfört med de som inte tränar. Träning med högre intensitet kan däremot medföra större mottaglighet för infektioner, främst vid upprepade alltför täta pass utan viloperioder.

Måttlig till intensiv träning under minst en timme stimulerar immunförsvaret under tiden som aktiviteten pågår, därefter följer en period då immunförsvaret återhämtar sig. Under denna tid, som varar från några timmar till i upp till ett dygn eller mer efter exempelvis ett maratonlopp, kan mottagligheten för infektioner vara ökad och risken för komplikationer av en infektion vara större om man blir sjuk. 

Att planera träningens frekvens, intensitet och viloperioder är därför viktigt. Träning under en infektionssjukdom kan förvärra symtomen, förlänga sjukdomsperioden och öka risken för potentiellt allvarliga komplikationer. 

Åtgärder och råd

I regel ska man vara försiktig med fysisk aktivitet vid infektionssymtom. Hur försiktig man behöver vara beror på omständigheterna för den enskilde individen men allmänt gäller följande råd:

• Vid feber (kroppstemperatur >38 grader) alltid vila
• Det är klokt att vara försiktig de första 1–3 dagarna vid all misstanke om infektionssjukdom för att se hur det utvecklar sig
• Vid normal kroppstemperatur, men andra nytillkomna allmänna symtom som sjukdomskänsla, muskelsmärta, ledvärk eller huvudvärk bör man avvakta 1–3 dagar då symtomen kan vara förstadium till allvarligare infektionsjukdom.
• Vid enbart snuva utan andra symtom gäller också försiktighet åtminstone i några dagar. Rinnande näsa kan också bero på luftvägsallergi. Ofta har man då även andra symtom såsom klåda och röda rinnande ögon. 
• Vid andra luftvägssymtom såsom hosta, heshet och halsont bör man vara ännu mer försiktig.
• Vid enbart halsont (utan snuva och hosta) ska man vila från träning tills symtomen gått över och söka vård vid tillkomst av feber och/eller svullna lymfkörtlar på halsen. Det kan då röra sig om halsfluss med streptokocker eller körtelfeber.

Vid antibiotikabehandling av en infektion är det generellt sett klokt att avstå ansträngande fysisk aktivitet åtminstone under behandlingen (ofta cirka en vecka). Vid vissa infektioner krävs längre viloperiod för att kroppen skall återhämta sig.

Vid återgång i träning är det klokt att återgå successivt och lyssna på kroppens signaler. Använd minst lika många dagar som tiden du var sjuk till att träna upp dig till din normala träningsmängd och intensitet.

Smittspridning

Vid lagidrott och träning i grupp kan man även behöva tänka på risken för smittspridning.

Under pågående pandemi Covid‐19 rekommenderas provtagning och förhållningsregler enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Specifika tillstånd

Covid-19

Vid konstaterad infektion med Covid-19 bör man förutom att följa de allmänna rekommendationerna för att undvika smittspridning även avstå
träning och idrott tills man varit symtomfri åtminstone en vecka. Det finns en risk för påverkan på hjärta och lungor.

Vid följande tillstånd bör man rådfråga vården innan återgång i träning:

• Sjukdom med uttalade symtom (sängliggande flera dagar) och/eller långvariga symtom (varade >7 dagar)
• Symtom som krävt sjukhusvård
• Symtom från hjärta och/eller bröst (tidigare eller kvarvarande)
• Elitidrottare som ska återgå i tävlingsidrott

Hjärtmuskelinflammation 

Inflammation i hjärtmuskeln, myokardit, orsakas ofta av virus men kan också uppstå av andra orsaker än infektion.

I början är symtomen ofta lindriga och kan vara influensaliknande. Det kan läka ut obemärkt men också visa sig med mer typiska symtom som hög puls och bröstsmärta. I allvarligare fall påverkan på hjärtats pumpförmåga, hjärtsvikt och/eller hjärtrytmrubbning som kan orsaka svimning. 

Den generella rekommendationen är därför att undvika konditionsträning av högre intensitet eller styrketräning vid akuta infektionssymtom. Det är nämligen omöjligt att veta om man vid en infektion bär på ett virus (eller bakterie) som gör att hjärtat kan komma till skada. 

Vid konstaterad hjärtmuskelinflammation gäller minst 6 månaders vila från träning. Läkaren bör göra en individuell bedömning kring när det är aktuellt att återgå i träning.

Körtelfeber

Körtelfeber, mononukleos, orsakas av Epstein-Barr virus. Viruset är vanligt förekommande och ger i typiska fall feber, svullna och smärtande halsmandlar och förstorade lymfkörtlar på halsen hos yngre individer. Ett blodprov kan bekräfta diagnosen. Infektionen läker utan behandling men det är vanligt att man känner sig tröttare än vanligt en tid efteråt.

Det förekommer också att mjälten blir förstorad och därför rekommenderas att man avstår idrott där man riskerar slag mot mjälten såsom kampsport, fotboll, hockey och även tyngdlyftning i cirka 4 veckor eller tills mjälten återgått till normal storlek. 

Att återuppta träning efter infektion

Baserat på erfarenhet har man sett att det är klokt att vara försiktig när man återgår i mer intensiv träning efter infektioner som påverkat den fysiska funktionsförmågan. Det tar ofta längre tid än vad man tror att komma tillbaka, och det kan vara bra att förhålla sig till följande riktlinjer under den första månaden man börjar träna.

Det kan vara bra att:

• Träna försiktigt initialt, 20–30 minuter lätt träning på en nivå där man inte blir särskilt andfådd och pulsen är <120 slag/min. Gärna omväxlande styrke- och konditionsövningar.
• Utöka tiden med 5 minuter per tillfälle och lägg in en vilodag för återhämtning mellan varje pass.
• Lyssna på kroppens signaler och känna efter så att man återhämtar sig under vilodagen. Om sjukdomssymtom återkommer eller om man får andra besvär är det bra att vila ytterligare 2–3 dagar. Vid behov kontakta vårdpersonal om symtomen inte ger vika.
• Om man kunnat träna den första veckan eller motsvarande 3–4 tillfällen i följd utan problem så kan man fortsätta med en successiv upptrappning av intensitet och antalet pass under de följande veckorna.

Som tumregel är det en god idé att lägga minst lika lång tid som sjukdomstiden varade på att successivt träna upp kroppen perioden efteråt.

Vill du veta mer

• Halsfluss med streptokocker
• Körtelfeber
• Covid-19
• Hjärtmuskelinflammation
• Infektion och träning – till vårdpersonal