Immunsystemets funktion, antikroppars roll samt immunitet
Immunsystemet är komplext och innefattar många olika delar. Denna text förklarar immunsystemets uppbyggnad och dess väg för att bilda immunitet.
Vad är antikroppar?
Immunförsvaret skyddar kroppen mot mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter. Dessa mikroorganismer kan infektera kroppen, vilket innebär att de invaderar vävnader i kroppen. Vissa infektioner märks knappt av, andra känner man sig sjuk av och ett fåtal kan orsaka allvarliga tillstånd. Kroppens immunförsvar har olika metoder för att skydda sig mot infektioner. En av dessa är att bilda antikroppar.
Antikroppar är ett slags proteiner som binder sig till ytan på inkräktande mikroorganismer. Man kan likna det vid att antikropparna flaggar eller markerar angriparen. Resten av immunförsvaret kan då eliminera dessa mikroorganismer.
Olika typer av antikroppar, B-celler och T-celler
Antikroppar tillverkas av så kallade B-celler, som kan producera olika typer av antikroppar. När kroppen angrips av mikroorganismer och blir infekterad produceras först Immunglobulin M, IgM. Efter ett tag börjar kroppens B-celler producera mer specifika antikroppar som är anpassade för att bekämpa just den specifika angriparen/mikroorganismen. För att bekämpa virus utvecklas exempelvis antikroppar av typen lgG, och mot parasiter utvecklas lgE. Sådana specifika antikroppar finns ofta kvar i kroppen under en längre tid, men hur länge de finns kvar i kroppen varierar från kortare tid till flera år eller livslångt.
Det finns även en försvarslinje i kroppen som kallas T-celler. T-cellerna kan ha flera olika uppgifter. En uppgift är att undersöka andra celler i kroppen som T-cellerna träffar på. Om ett virus tagit sig in i en cell kan T-cellerna upptäcka det och döda den angripna cellen. På så sätt förhindrar T-cellerna att viruset skapar fler viruspartiklar.
Det finns också T-celler som minns tidigare infektioner. Om T-cellerna känner igen en inkräktare från förr kommer de snabbt öka i antal och kan signalera till andra celler att medverka i försvaret.
Både IgG och T-celler minns alltså tidigare infektioner och kan därför se till att kroppens försvar är redo när kroppen utsätts för samma angripare igen. Både T-celler och IgG kan öka sitt antal snabbt. Därför brukar man prata om antikropps-immunitet och cellmedierad immunitet. T-cellsminnet ingår i cellmedierad immunitet.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Immunitet och mätning av immunförsvarets förmåga
Det kan vara svårt att mäta immunförsvaret och se om kroppen är immun mot en specifik sjukdom. Ett sätt är att mäta antikroppar. Det kallas för serologisk undersökning. När man mäter antikroppar undersöker man om det överhuvudtaget finns antikroppar mot det viruset, bakterien eller parasiten som man eftersöker. Analysen av provet måste alltså riktas mot en specifik mikroorganism. Antikroppar kan ge en fingervisning om man har haft en infektion och visa om man blivit immun mot en specifik mikroorganism. Antikroppsmönstret skiljer sig åt mellan olika infektionssjukdomar. En del infektioner leder till en snabb produktion av antikroppar, andra infektioner ger en långsammare produktion av antikroppar och vissa infektioner ger inga kvarstående antikroppar alls.
Om det bildas antikroppar skapas alltid antikroppar av typen lgM först. Efter vissa infektioner kvarstår dessa under en längre tid, upp till ett halvår, medan det vid andra infektioner snabbt slår om till IgG, kanske redan efter en vecka. Vid en del infektioner bildas inga IgG-antikroppar alls. IgG är mer specifikt än IgM, och är den antikropp som används i det långsiktiga immunförsvaret. Det är IgG som tyder på att man har en viss immunitet mot en sjukdom.
En serologisk undersökning som påvisar antikroppar kan också bero på att man tidigare har vaccinerat sig mot sjukdomen.
