Feber, symtomguide

Vad är feber?

Definitioner

• Den normala kroppstemperaturen är beroende på var på kroppen den mäts och varierar från 37,1 ºC i ändtarmen till 36,6 ºC i örat och 36,4 ºC i munnen.
• Kroppens temperatur regleras i hjärnan, i en struktur som kallas hypotalamus.
• Feber brukar definieras som en temperatur på >38 °C mätt i ändtarmen:
• Temperaturen mätt i ändtarmen är mest pålitlig och bör användas när man behöver ett exakt mått
• Temperaturen kan också mätas i munnen, i örat, på pannan eller i armhålan men det finns få undersökningar som säger något om huruvida sådana mätningar ger tillförlitliga resultat
• Brittiska riktlinjer rekommenderar mätning i armhålan om det är svårt att mäta i ändtarmen
• Feber på grund av infektion blir sällan högre än 41 ºC.
• Gränsen för när temperaturökningen i sig kan vara farlig är vanligen 41 ºC.

Förekomst

• Feber är ett mycket vanligt sjukdomstecken och är också en vanlig orsak till vårdbesök.
• Sjukdomar som ger hög feber hos barn behöver inte ge feber hos vuxna.

Varför uppstår feber?

• Infektion:
  • Feber är en av kroppens många reaktioner på sjukdom
  • När bakterier eller virus tränger in i kroppen, aktiveras kroppens försvar mot infektioner, immunsystemet
  • De vita blodkropparna, antikroppar och celler i kroppen, som har till uppgift att slå ut de inkräktande mikroorganismerna, arbetar bättre och mer effektivt när temperaturen stiger något. Mest effektivt arbetar immunsystemet vid en temperatur mellan 38 och 39 ºC
  • Feber är med andra ord reaktion som kan vara bra
• Virus och bakterier:
  • Listan över sjukdomar som ger feber är mycket lång. De allra flesta febertillstånden är virusinfektioner som kroppen klarar av på egen hand
  • Vissa bakterieinfektioner kan behöva behandlas med antibiotika
• Kroniska sjukdomar:
  • En del kroniska sjukdomar kan ge långvarig feber utan att man har en virus- eller bakterieinfektion
  • Nedan anges några av de vanliga orsakerna till feber

Vanliga orsaker till feber

Kortvarig feber, vanligtvis kortare än 3 dagar

• Övre luftvägsinfektion – förkylning.
• Öroninflammation – särskilt hos små barn.
• Halsinfektion – till exempel streptokockinfektion, halsfluss.
• Akut bronkit.
• Bronkiolit – besvärande hosta och väsande andning hos små barn.
• Urinvägsinfektion.
• Scharlakansfeber.
• Rosfeber, erysipelas.
• Blindtarmsinflammation.

Feber som varar i 4–14 dagar

• Influensa
• Tarminfektioner
• Bihåleinflammation
• Körtelfeber, mononukleos
• Gallblåseinflammation

Sällsynta orsaker

Kortvarig feber

• Hjärnhinneinflammation, meningit:
  • Ett sällsynt men mycket allvarligt tillstånd.
  • Meningit bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber
  • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd, små hudblödningar (som inte försvinner när man trycker mot dem med ett glas) och nackstelhet

Feber i 4–14 dagar

• Hjärtklaffsinflammation, endokardit:
  • Kan drabba personer med sjukdom i hjärtklaffarna
• Borrelia, infektion efter fästingbett:
  • Sjukdomen överförs vid fästingbett
• Infektioner efter utlandsresor:
  • Exempelvis tyfus, denguefeber, malaria

Långvarig feber, mer än 14 dagar

• Feber vid cancersjukdomar.
• Hiv-aids.
• Bindvävssjukdomar.

Vad kan man göra själv?

• Febernedsättande läkemedel:
  • Man bör använda paracetamol eller ibuprofen
• Om ett barn har hög feber ska man titta till barnet under natten.
• Ta det lugnt:
  • Infektioner innebär i de flesta fall att man ska ta det lugnt och vid hög feber bör man vila i några dagar
  • Hög aktivitetsnivå när en infektion bryter upp i kroppen kan försämra kroppens förmåga att bekämpa infektionen.
• Undvik sängläge i dagar:
  • Man bör undvika att ligga till sängs i många dagar. Det medför ytterligare försvagning och förlust av muskelstyrka samt ökar risken för blodpropp.
• Barns normala temperatur kan variera. Temperaturer >38 °C mätt i ändtarmen anses vara förhöjda.
• Barn med feber bör främst för deras egen skull hållas hemma tills de är feberfria. I vissa sammanhang kan det vara önskvärt av smittskyddsskäl.

När ska man söka vård?

• Feber är i sig inte någon anledning att söka vård men i vissa situationer bör vården kontaktas.
• Kontakta vården vid hög feber och nedsatt allmäntillstånd, vid feber med nedsatt allmäntillstånd som har varat i mer än tre dagar och om man tror att man kan ha en allvarlig sjukdom.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har febern varat?
• Hur är allmäntillståndet?
• Hos barn:
  • Aktivitetsnivå?
  • Leker barnet eller ligger det slappt på soffan?
  • Får barnet i sig vätska och näring?
  • Är barnet intresserat av omgivningen eller tittar barnet "tomt" ut i luften?
  • Får du kontakt med barnet?
  • Hur snabbt andas barnet – hur många andetag per minut?
  • Om kontakten sker på telefon kommer vården ofta fråga om nackstelhet – klarar barnet att böja på huvudet så att hakan ligger mot bröstet?
• Finns det lokala tecken på infektion? Snuva, hosta, öron- och halssmärtor, huvudvärk, magsmärtor, besvär med att kissa?
• Hur har den febernedsättande medicinen verkat?

Undersökningar

• Beroende på patientens sjukdomshistoria görs en begränsad eller omfattande kroppsundersökning.
• De organ som misstänks vara infekterade undersöks noggrant.
• Vid hembesök har man små möjligheter att göra ytterligare undersökningar.
• På vårdcentral tas i regel prover i syfte att bedöma en infektion, till exempel CRP, halsprov eller urinprov.

Remiss

• Vid misstanke om en allvarlig infektion skickas remiss för akut vård.