Feber hos barn

Feber är ett vanligt symtom hos barn. I de flesta fall är feber ett tecken på infektion, men barn som har varit mycket aktiva, eventuellt skrikit mycket, kan få lite förhöjd temperatur utan att ha infektion. Barn får lättare feber än vuxna. 39–40°C är exempelvis vanligt vid förkylning och barn kan också få feber utan att vara särskilt sjuka.

Genom många infektioner under barndomen bygger kroppen upp sitt immunförsvar. Dessa infektioner är alltså nödvändiga för att kroppen ska bli mer motståndskraftig mot bakterier och virus. I de allra flesta fall handlar det om virusinfektioner som inte ska behandlas med penicillin eller andra antibiotika.

Barn tål i regel feber bra. Om barnet inte är medtaget eller har uppenbara besvär kan man vanligen vänta 2–3 dagar före kontakt med läkare. 

Allmänna råd

Barnet bör uppehålla sig i ett svalt rum och vara lätt påklätt, till exempel med underbyxor och kortärmad tröja. Om barnet verkar mycket medtaget bör läkare kontaktas.

Ge barnet rikligt med dryck.

Låt till en viss grad barnet själv bestämma sin aktivitet. Den justeras automatiskt i förhållande till vad barnet orkar. Tvinga inte barnet att ligga i sängen. Det är klokt att hålla barnet inomhus tills det är feberfritt och det har verkat friskt under minst ett dygn.

Läkemedel

Febernedsättande medel gör inte barnet snabbare friskt. Men det minskar obehaget som följer med hög feber och det kan göra det lättare att få i sig mat och dryck. Ändå bör man inte okritiskt använda febernedsättande medel på barn.

Små barn är mycket känsliga för de medel som används mot feber och smärtor. Följ doseringen på bipacksedeln noga.

Rekommenderade medel är paracetamol och ibuprofen. Det finns många olika läkemedel som innehåller ibuprofen eller paracetamol. Läs om aktiva substanser (inte bara produktnamn) eller rådgör med läkare/apotek för att undvika att ta två läkemedel med samma aktiva substanser.

Ibuprofen är inte färdigdoserat för barn under 6 månader, men får man rekommenderad dos från läkaren utifrån barnets vikt ska det vara säkert att använda.

Var speciellt uppmärksam på att ibuprofen (och andra läkemedel i NSAID-gruppen) kan påverka njurarna om barnet inte får i sig tillräckligt med dryck. Hos barn som inte dricker, kräks eller har kraftig diarré, bör man vara försiktig med att ge ibuprofen (eller andra NSAID-preparat).

Förskola och skola

Barns normala temperatur kan variera. Temperaturer över 37,5 ℃ på morgonen och 38 ℃ på kvällen anses vara förhöjda. Barn med feber bör främst för sin egen skull hållas hemma från förskolan eller skola tills det är feberfritt. I vissa sammanhang kan det vara önskvärt av smittskyddsskäl.

När ska man kontakta vården?

Feber är i sig inte farligt, utan det är infektionen som orsakar febern som kan behöva bedömas av vårdpersonal och ibland behandlas. För barn i alla åldrar gäller att man ska kontakta vårdcentralen om barnet har feber i mer än fyra dagar.

För små barn ska man kontakta vården om barnet är:

• Under tre månader gammalt och har en temperatur på 38 grader eller högre.
• Sex månader eller yngre och har en temperatur på 39 grader eller högre.
• Mellan sju månader och två år och har en temperatur på 39 grader eller högre utan att samtidigt ha några förkylningsbesvär. 

Utöver feber finns andra symtom som talar för allvarlig infektion och som gör att man ska kontakta vården. Dessa är att barnet:

• Är svårt att väcka på tider då det normalt är vaket.
• Gråter sammanhängande, mer högfrekvent eller svagare än normalt.
• Har blek/blå hudfärg.
• Har torra slemhinnor i munnen.
• Kissar sällan eller klagar över att det gör ont att kissa.
• Har stönande andning eller andas snabbt:
  • Mer än 60 andetag i minuten om barnet är yngre än två månader
  • Mer än 50 andetag i minuten om barnet är mellan två månader och ett år gammalt
  • Mer än 40 andetag i minuten om barnet är mellan ett och fem år gammalt
• Kämpar med att andas (jobbar med magen eller att huden dras in mellan revbenen).

Det finns mindre skäl till oro om barnet:

• Inte gråter särskilt mycket eller gråter kraftfullt och låter sig tröstas.
• Verkar nöjt och ler ibland.
• Inte har problem att hålla sig vaken.
• Har normal hudfärg och fuktiga slemhinnor i munnen.
• Följer med i det som händer runt omkring.

Temperaturmätning

Elektronisk (digital) termometer hålls på plats under cirka 30 sekunder (tills den piper). Sätt lite fet salva eller olja på termometern och för in den försiktigt ett par cm innanför ändtarmsöppningen. På barn upp till sex månader förs endast den yttersta spetsen in. För små barn kan det vara klokt att lägga barnet över dina lår. Placera hela handflatan med ett fast grepp över barnets stjärt så att du håller termometern stadigt på plats. Det finns risk för skada på de minsta barnen om de rullar över på ryggen medan termometern sitter på plats. Det finns också termometrar med mjuk spets.

Om barnet protesterar väldigt, kan du mäta temperaturen genom att placera termometern i armhålan eller använda en örontermometer. Dessa metoder visar inte kroppstemperaturen lika säkert som mätning i ändtarmen, men det är bättre att mäta på ett sådant sätt än att hålla fast ett sjukt barn som protesterar mycket bara för att få mäta i ändtarmen.