Fågelinfluensa
Fågelinfluensa av olika typer finns normalt sett hos fåglar som bär på viruset utan att bli särskilt sjuka. Hönsfåglar kan bli sjuka av smittan och i sällsynta fall sprids det till människor som kan bli svårt sjuka.
Vad är fågelinfluensa?
Influensa såsom vi känner till den bland människor, är en virussjukdom orsakad av influensavirus, antingen typ A eller typ B. Influensavirus har den egenskapen att de ständigt förändras och kommer i nya varianter. När vi genomgår en influensainfektion blir vi immuna mot det aktuella viruset, men när viruset kommer nästa år i muterad (förändrad) upplaga, känner vårt immunförsvar inte igen det och därför kan vi insjukna på nytt. Därför behöver, i de fall det är aktuellt, influensavaccin upprepas årligen.
Fågelinfluensa orsakas av ett influensa typ A-virus som är besläktat med viruset som medför sjukdom hos människor. Viruset är utbrett bland vattenlevande fåglar, men leder sällan till sjukdom hos dem. När viruset däremot tar sig in till en samling höns som saknar immunitet, kan sjukdomen spridas snabbt och hela hönsgårdar kan dö inom loppet av ett par dagar.
Smitta till människa förekommer men är sällsynt.
Fågelinfluensa av typ A (H7N9) smittade omkring 1500 människor i Kina mellan åren 2013 och 2019 och omkring en tredjedel av dem rapporterades ha avlidit. Det som var risken med just detta virus var att det inte gav svår sjukdom hos fåglar och därför var svårare att upptäcka.
Influensa A(H5N1) (högpatogent fågelinfluensavirus) orsakar allvarlig sjukdom hos hönsfåglar och har de senaste 20 åren smittat nästan 900 människor varav ungefär hälften avlidit främst i Sydostasien och Egypten.
Hur smittar fågelinfluensa?
Viruset finns, som nämnt, normalt hos vilda sjölevande fåglar, och leder då inte till sjukdom. Vid kontakt med avföring eller sekret från vilda fåglar kan hönsbesättningar smittas. I sådana besättningar sprids viruset snabbt och leder till allvarlig sjukdom hos höns.
Viruset antas ha låg smittsamhet för människor. Smitta finns bara beskrivet vid kontakt med sjuka djur, det vill säga från djurfarmar med sjukdomsutbrott. Smitta direkt från vilda fåglar finns inte beskrivet.
Bortsett från några sporadiska fall smittar inte fågelinfluensa från människa till människa.
Så kan Viruseptin hjälpa dig att stå emot höstens förkylningar
Gör dig och familjen redo för hösten! Munspray, nässpray och sugtabletter från Viruseptin förebygger förkylning och influensasymtom, och förkortar sjukdomstiden om ni redan blivit sjuka.
Vad är speciellt med fågelinfluensa?
Sjukdomen har ett mer allvarligt förlopp än vanlig influensa hos människor. Medan vanlig influensa ger feber, muskelsmärtor och försämrat allmäntillstånd leder fågelinfluensa oftast till luftvägssymtom, lungsvikt och betydligt fler dödsfall.
Om fågelinfluensavirus ändras (muterar) till att lätt smitta mellan människor finns risk för en världsomfattande epidemi (pandemi) med fågelinfluensa eftersom endast ett fåtal har ett upparbetat immunförsvar mot sådana virus.
De senaste hundra åren har det funnits tre allvarliga influensapandemier:
- Spanska sjukan 1918 till 1920.
- Asiatiska sjukan 1957 till 1958.
- Hong-Kongsjukan 1968 till 1970.
Vid de två senaste epidemierna har det i efterhand visats att viruset var en blandning av människorvirus och fågelvirus.
Hur kan en eventuell fågelinfluensa behandlas?
Vaccination
Vaccination är den mest effektiva åtgärden, men förutsättningen för att vaccinet ska fungera är att man får det innan man är smittad. Om det uppkommer utbrott av fågelinfluensa med förmågan att smitta mellan människor blir det en kapplöpning för att tillverka vaccin snabbt nog i tillräckliga mängder. Det tar vanligtvis flera månader att producera nya influensavaccin.
De världsomfattande epidemierna börjar oftast i tätbefolkade områden i Asien. På det nordliga halvklotet räknar vi med att det ska gå minst 6 månader för en epidemi att få fotfäste. Moderna resevanor och kort transporttid mellan kontinenter medför dock risk för snabb spridning.
När det uppstår en epidemi sätts stora resurser in för att begränsa spridningen, likt SARS-epidemin som stoppades år 2003.
Antiviral behandling
Det är allmänt känt att antibiotika verkar mot bakterier, medan det inte finns motsvarande mediciner mot virusinfektioner. Det finns emellertid en del mediciner som påverkar förloppet av influensasjukdomar. Dessa mediciner, som kallas neurasaminidashämmare, kan minska graden av symtom (feber, muskelsmärta, hosta och snuva), komplikationer och sjukdomsvaraktighet när läkemedlet används till behandling av influensa både hos vuxna och barn. Läkemedlet används i behandling och vid hög risk för smitta och allvarlig sjukdom i fågelinfluensa.
