Antibiotikabehandling

Vad är antibiotika?

Antibiotika (singularis: antibiotikum) är ett gemensamt namn för läkemedel som verkar genom att de hämmar tillväxten av eller dödar bakterier. Antibiotika skrivs ut för att skydda en individ från negativa konsekvenser av en bakteriell infektion. De påskyndar inte alltid utläkningen, men kan ha en skyddande effekt mot komplikationer av bakterieinfektionen. Antibiotika har ingen effekt på virus.

En känd grupp av antibiotika är penicillin. Det är den första typen av antibiotika som upptäcktes, och den används fortfarande vid de vanligaste infektionerna som till exempel luft- och urinvägsinfektioner. Penicillin fungerar inte mot alla bakteriearter. Det finns emellertid många andra grupper av antibiotika, som gör att man idag kan behandla många olika typer av bakteriella infektioner.

På och i människans kropp finns en stor mängd bakterier. Bakterier finns på huden, i slemhinnor och de finns i ett stort antal i tarmen. I munhålan lever flera hundra olika arter av bakterier. Bakterier, som ingår i vår normalflora, fyller en viktig funktion genom att producera och upprätthålla många av de ämnen som är nödvändiga för att hud och slemhinnor ska fungera bra som skyddsbarriär. Bakterier lever i en slags ömsesidig balans med människokroppen, och de bakterier som ingår i normalfloran är med och skyddar kroppen mot de bakterier som framkallar sjukdom.

Smalspektrum- och bredspektrumantibiotika

Antibiotika skiljer inte på bakterier som gör nytta och de som skadar oss. Antibiotikabehandling kan därmed leda till att skyddande bakterier försvinner, vilket i sin tur kan leda till besvär som diarré eller svamp i underlivet hos kvinnor. För att undvika skadliga effekter på nyttiga bakterier vill man helst ha ett antibiotikum som enbart har effekt på skadliga bakterier.

Antibiotika som har effekt på några få bakteriearter kallas för smalspektrumantibiotika. De används vid infektioner där man vet att det oftast är en specifik bakterie som ger upphov till infektionen, som till exempel streptokocker vid halsfluss eller E. coli vid urinvägsinfektion.

Andra antibiotika är riktade mot flera olika bakterier samtidigt, och kallas för bredspektrumantibiotika. Bredspektrumantibiotika sätts in när man kan misstänka eller redan vet att det är flera olika bakterier som ger upphov till den här typen av infektion. Inte sällan byter man från bredspektrum till smalspektrum när man identifierat vilken av dessa bakterier det rör sig om. Bredspektrumantibiotika har som nackdel att de i större omfattning kan skada eller döda även de bakterier som är nyttiga för oss, dessutom ökar bredspektrumantibiotika risken för antibiotikaresistens.

Vad är antibiotikaresistens?

De flesta bakterier hämmas eller dödas av antibiotika. Vissa bakterier har, eller kan utveckla, egenskaper som gör att de inte skadas av antibiotika. Dessa bakterier kan genom olika mekanismer ändra sitt DNA, vilket kan göra att de blir okänsliga (resistenta) för antibiotika. Detta kallas för antibiotikaresistens.

När bakterier utsätts för antibiotika överlever de bakterier som har blivit resistenta – dessa kan då växa till sig igen och leda till en ny bakteriell infektion. På det sättet stimulerar antibiotika att bakterier som är resistenta uppstår, vilket leder till att färre och färre antibiotikasorter kan användas, då de inte längre är effektiva. 

Antibiotika som har effekt mot få bakterier (smalspektrumantibiotika) påverkar inte lika många bakterier och utvecklingen av antibiotikaresistens blir då lägre. Antibiotikaresistens kan också öka genom att antibiotika hamnar i miljön, till exempel när man inte lämnar tillbaka överbliven antibiotika till apoteket eller när antibiotika används för djurskötsel.

Multiresistenta bakterier och antibiotika utan effekt

När man blir sjuk på grund av en bakterie och denna är resistent mot antibiotika, har antibiotika inte någon effekt. Multiresistenta bakterier innebär att bakterien är motståndskraftig mot många, eller i värsta fall alla typer av antibiotika. Tyvärr finns det idag, på grund av ökad antibiotikaresistens, vanliga bakteriella infektioner som inte längre går att behandla med antibiotika. Infektion med multiresistenta bakterier är ett stort hot mot patienter och sjukhus.

Resistenta bakterier kan ofta lätt spridas från människa till människa och därmed också till en människa som redan är allvarligt sjuk, har ett nedsatt immunförsvar av annan orsak eller till ett spädbarn som är för tidigt fött – och utan fungerande antibiotika kan det bli svårt för dessa patienter att överleva infektionen. Därför är det viktigt att alla i samhället försöker att avstå från antibiotika om man har möjlighet och att välja rätt antibiotika som enbart har effekt på bakterien som leder till infektion. 

Antibiotika är en av de medicinska upptäckter som allra mest har bidragit till att förbättra folkhälsan och öka livslängden. Genom att använda antibiotika på ett smart sätt motverkar vi utvecklingen av antibiotikaresistens och ser vi till att även generationerna efter oss kan dra nytta av denna fantastiska upptäckt.

Minska behovet av antibiotika

Genom olika metoder för att förhindra infektioner minskas behovet av antibiotika. Vaccination och att förebygga smittspridning är viktiga exempel. Vaccination gör att vårt eget immunförsvar snabbt kan ta hand om skadliga bakterier. Genom att använda sig av vissa hygienregler kan man förhindra att skadliga bakterier smittar från person till person. Exempel kan vara att vara noga med rengöring, använda handsprit, använda egna hygienprodukter när man har en bakteriell sjukdom och att avstå från sexuell aktivitet tills infektionen är över.

Faktorer av betydelse för resistensutveckling

• Förekomsten av resistenta bakterier ökar när användningen av antibiotika i ett samhälle ökar.
• Bredspektrumantibiotika, som verkar på många typer av bakterier, har störst påverkan på bakterier och resistensutveckling.

Hur kan man förebygga resistens?

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot mänskligheten. Men det är ett hot som vi alla kan hjälpa till att förebygga. Viktigt att tänka på är att:

• Antibiotika ska endast användas när det är nödvändigt.
• De flesta bakterieinfektioner går över utan behandling. Antibiotika har ingen positiv effekt på alla bakteriella infektioner. Luftrörskatarr som orsakas av bakterier är ett exempel där antibiotika inte har någon positiv effekt. 
• Antibiotika ska inte användas vid infektioner orsakade av virus, då antibiotika inte har någon effekt på virus.
• När antibiotika verkligen ska användas ska det vara av rätt typ (helst smalspektrum), rätt dosering och rätt antal dagar.