Bronkiolit orsakad av RS-virus och andra virus

Vad är bronkiolit?

Bronkiolit är en virusinfektion som medför inflammation i slemhinnan på insidan av de tunnaste luftrören (bronkiolerna) som sitter längst ut och längst ner i lungorna. Det bildas små slemproppar som täpper till dessa trånga luftvägar vilket ger andningsproblem som kan påminna om astma. Tillståndet drabbar särskilt små barn mellan tre och sex månader och är vanligast på vintern. Det kan också drabba äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Tillståndet orsakas i de flesta fall av RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus).

Nästan alla barn har genomgått en RS-virusinfektion före två års ålder, men det är bara ett fåtal (två till tre procent) som behövt sjukhusvård. RS-virusinfektioner är en vanlig orsak till att spädbarn läggs in på sjukhus på vintern. Även om bronkiolit förekommer hos vuxna handlar denna text mest om bronkiolit hos barn. Symtomen och behandlingen är lika bland barn och vuxna. 

Symtom

Bronkiolit börjar vanligen som en förkylning med snuva och hosta. Feber förekommer hos 30 procent av alla barn och är oftast lägre än 39 ^oC. Många har endast dessa lindriga symtom och blir inte sjukare. 

I vissa fall blir barnet sämre cirka tre till fem dagar efter att symtomen började. Ibland sker försämringen väldigt snabbt, när slem täpper till viktiga luftrör i lungorna. Barnet kan vara trött, ha svårt att amma eller äta samt andas snabbt och tungt med väsande/pipande andningsljud. I allvarliga fall får barnet en blåaktig ton i huden på grund av nedsatt syrehalt i blodet. 

Orsak

Bronkiolit beror i regel på en virusinfektion. RS-virus (RSV) är vanligast och smittan sker via droppar från näsa och svalg hos personer med sjukdomen. RSV kan även smitta indirekt genom till exempel föremål som en sjuk person har hållit i.

Barn under tre månader har antikroppar från mamman kvar i blodet. Efter födseln försvinner dessa antikroppar långsamt från blodet, samtidigt som barnets förmåga att bilda egna antikroppar inte är färdigutvecklad. Under denna tid (cirka 3 månader till ett år) är risken förhöjd för kraftiga infektioner. Därför förekommer bronkiolit mest hos dessa barn. Det är också förklaringen till att bronkiolit är vanligen hos äldre (immunförsvaret blir sämre) och personer med vissa kroniska sjukdomar som medför nedsatt immunförsvar. 

Diagnos

Diagnosen bronkiolit är ofta lätt att ställa och baseras på en beskrivning av andningsbesvären efter förkylningssymtom, tillsammans med snabb utveckling av andningsbesvär. 

Andningsmönstret är lättast att bedöma när barnet är avklätt. Man kan då se om huden i halsgropen och under revbenen dras in. Om detta ses är det ett tecken på att barnet kämpar med andningen. Om huden mellan revbenen också dras in är det ett tecken på allvarligare andningsbesvär. Barn med sådana andningsbesvär bör omedelbart undersökas inom sjukvården.

Man kan ta prov för RS-virus men det är inte nödvändigt för att ställa diagnosen och provet brukar inte tas. Vid osäkerhet kring diagnosen kan blodprov och bilddiagnostik vara av värde.

Behandling

Vad kan man göra själv?

De allra flesta får lindriga besvär av de virus som kan ge bronkiolit och kan vårdas hemma. Ge barnet näsdroppar med koksaltlösning i näsan som löser upp segt snor. Hos barn över ett år finns avsvällande nässprej som kan ha god effekt. Paracetamol kan ges vid behov vid feber och vid matningssvårigheter. 

Barn som orkar amma bör fortsätta med det, men om det inte fungerar kan man mata med kopp eller flaska. 

I hemmet bör föräldrar eller anhöriga hålla uppsikt över det sjuka barnet och på eventuella symtom som kan uppstå. Det är viktigt att ta kontakt med vården om barnets allmäntillstånd försämras, eller om barnet inte orkar äta eller dricka. Man bör vara särskilt uppmärksam på hur ansträngd andningen är. Små och för tidigt födda barn kan få tilltagande episoder av andningsuppehåll (apnéer), ibland som enda symtom. 

Vård på sjukhus

Vid svåra andningsbesvär är det aktuellt med vård på sjukhus. Behandlingen som ges på sjukhus är främst till för att hjälpa barnet med andningen och ge allmän omvårdnad med vätska och näring. Spädbarn som inte orkar äta själv kan behöva sond för god näringstillförsel och vätska.

Syresättningen i blodet kontrolleras regelbundet och vid behov ges behandling med syrgas. Det ges ofta som en mask på ansiktet eller som små mjuka rör i näsan. I många fall kan man låta barnet andas in koksaltlösning som har visat sig kunna underlätta andningen. Behandling med läkemedel som dämpar inflammation eller vidgar luftrören har ingen effekt och rekommenderas inte. 

Själva virusinfektionen får ha sin gång eftersom det inte finns några läkemedel som kan döda viruset. Antibiotika hjälper bara mot bakterier. Vissa barn kan få en samtidig bakteriell lunginfektion eller öroninflammation där behandling med antibiotika behövs.

Förskola

De virus som ger bronkiolit är vanligen mycket smittsamma, och de andra barnen i närmiljön är ofta redan smittade. Barnen kan fortsätta gå till förskolan om de inte har feber eller är trötta av infektionen. Viruset som orsakar bronkiolit finns ofta hos större barn och vuxna som bara har en lätt förkylning. Dessa personer är lika smittförande som de små barnen.

Förebyggande åtgärder

Folhälsomyndigheten och Läkemedelsverket har publicerat informationsmaterial om hur man kan förebygga att små barn och andra smittas av RS-virus och kikhosta:

• Se till att barnet har en rökfri miljö.
• Amma om du kan.
• Var noggrann med handhygienen, särskilt vid egna eller syskons symtom på luftvägsinfektion. Använd gärna handsprit.
• När spädbarnet träffar personer utanför familjen – undvik dem som har pågående snuva, hosta, feber eller annan infektion.
• Minimera om möjligt kontakt med förkylda syskon.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida. 

Profylax

Vissa barn har en hög risk att utveckla allvarig bronkiolit till följd av RSV-infektion. Det handlar framför allt om barn mellan 0 och 12 månader som är för tidigt födda eller som har medfödda sjukdomar i hjärta, kärl eller nervsystem. Sådana barn kan få behandling med förebyggande läkemedel som innehåller antikroppar mot RSV som gör att infektionen blir lindrigare om barnet smittas med RSV. I vissa fall kan den gravida modern vaccineras för att göra infektionen lindrigare hos det nyfödda barnet. Mer detaljerad information om detta finns på Läkemedelsverkets hemsida.

Prognos

Prognosen vid bronkiolit är vanligen mycket god. Det är mycket få barn som får allvarliga komplikationer och långtidskomplikationer är ovanliga.