Yrsel, symtomguide

Vad är yrsel?

• Ett svårdefinierat symtom och har traditionellt delats in i olika kategorier: en falsk känsla av rörelse, en känsla av att man är nära att svimma, en känsla av att inte vara stadig/ha kontroll över balansen och ospecifik/oklar yrsel.
• Skillnaden mellan dessa symtom har dock inte visat sig vara till hjälp vid att ställa diagnos och hitta rätt behandling.
• Beskrivningar av yrsel kan vara till exempel en känsla av osäkerhet, ostadighet, nära till att svimma, svartnande, berusning, rytmisk gungande som om man vore på en båt, karusell, något rör sig, overklighet, att försvinna, att falla, desorientering och/eller att omgivningen lutar.

Förekomst

• Yrsel är mycket vanligt och blir allt vanligare med stigande ålder.
• Ungefär en av fem upplever yrsel och i åldersgruppen över 65 år upplever över en tredjedel yrsel då och då.

Vad kan vara orsaken?

• Yrsel uppstår oftast till följd av en rubbning i kroppens balansorgan i innerörat eller på grund av störningar i hjärnans funktioner. 

Vanliga orsaker till yrsel

• Godartad lägesyrsel ("kristaller i innerörat"):
  • En mycket vanlig orsak. Små partiklar (kristaller/otoliter) har hamnat i balansorganens båggångar. När man rör på huvudet kan dessa partiklar ge rörelser i vätskan inne i båggångarna; det är dessa vågrörelser som ger de plötsliga yrselanfallen
  • Kan ge kraftig yrsel ("hela världen snurrar") i samband med rörelser av huvudet, även i liggande. Varar oftast upp till en halv minut och klingar av spontant. Ofta leder upprepade huvudrörelser till mindre och mindre yrsel 
  • Spontana ögonrörelser förekommer (nystagmus)
• Migränyrsel:
  • Anses vara en vanlig orsak till yrsel. Förekommer ofta hos personer som haft migrän länge
  • Misstänkt hos dem som har övriga symtom på migrän
• Yrsel på grund av läkemedel:
  • Många läkemedel har yrsel som biverkan. Man har framför allt sett att användning av flera olika läkemedel samtidigt (oftast hos äldre) ökar risken för yrsel
• Lågt blodtryck i samband med uppresning:
  • Förekommer i alla åldersgrupper men särskilt hos äldre
  • Yrsel förekommer oftast inom 1–3 minuter ifrån att man rest sig upp. I sällsynta fall uppstår symtom tidigare eller senare. Yrseln kan beskrivas som svimningskänsla och svimning kan förekomma på grund av att hjärnan inte förses med tillräckligt med blod
• Yrsel i samband med infektioner:
  • Många patienter upplever en svaghet och yrsel i samband med kraftig infektion och/eller sjukdomskänsla
• Yrsel på grund av nackbesvär:
  • Man misstänker att nackbesvär utlöser besvären på grund av att nacken har en viktig roll i rumsuppfattningen
  • Nackrörelser utlöser yrsel och nacksmärtor kan förekomma i nacke, nackrosetten och övre rygg
• Psykiska orsaker:
  • Hyperventilation, paniksyndrom och annan psykisk ohälsa kan leda till yrsel. Beskrivs oftast som allmän ostadighetskänsla eller en känsla av att vara på väg att svimma. I vissa fall uppstår yrsel enbart i stående position
  • Andra symtom såsom kraftlöshet, obehag i bröstet, klump i halsen och obehag i magen förekommer 
• Åldersrelaterad yrsel:
  • Många äldre upplever yrsel och det går inte alltid att hitta en enda orsak. Ofta spelar olika faktorer en roll, såsom lågt blodtryck vid uppresning, läkemedel, nedsatt funktion i balansorgan, nedsatt hörsel/syn, restsymtom efter tidigare sjukdomar, hjärtrytmrubbningar, nedsatt förmåga till kroppsdelarnas position och sämre muskelkraft
• Intag av droger eller alkohol:
  • Efter att ha intagit droger och/eller alkohol kan man uppleva yrsel, illamående och kräkningar

Ovanliga orsaker

• Balansnervsinflammation:
  • Kraftig yrsel som är konstant. Ofta illamående, kräkningar och svårigheter att gå. Förekommer oftast hos personer mellan 30–60 år
• Ménières sjukdom:
  • Periodiska anfall av öronsus, kraftig yrsel och nedsatt hörsel eller dövhet
• Lågt blodvärde, anemi:
  • Kännetecknas av kraftlöshet, svimningskänsla, trötthet, nedsatt fysisk kapacitet, öronsus, andfåddhet. Samtidigt är man blek och får lätt hjärtklappning
  • Det uppfattas inte ofta som yrsel
• Vestibularisschwannom:
  • Är en godartad tumör på balansnerven som uppstår hos 1 av 100 000 personer per år
  • Ensidig, tilltagande hörselnedsättning, typiskt i diskanten
  • Andra symtom är vaga – yrsel och öronsus är som regel inte särskilt framträdande
• Multipel skleros:
  • Uppträder vanligen hos människor mellan 20 och 40 år
  • Startsymtomen är tecken på rubbning i hjärnans eller nervernas funktion och kan vara akut yrsel, dubbelseende, ensidig synnervsskada, klumpighet, känselrubbningar och kraftiga urinträngningar
• Hjärntumör:
  • Tidiga symtom kan vara epileptiska anfall, förlamningar som utvecklas långsamt, talsvårigheter – huvudvärk är sällan ett tidigt symtom
  • Andra symtom kan vara illamående, kräkningar, yrsel och förlamningar i ansiktsmuskulaturen
• Infektioner i mellanörat:
  • I samband med mellanöreinflammation
  • Herpes zoster, viruset som ger bältros och vattkoppor hos barn, kan ge en inflammation av innerörat och balansorganet och därmed leda till yrsel, ansiktsförlamning och nedsatt hörsel

När ska man söka vård?

• Yrsel är mycket vanligt och är nästan alltid godartad - ofarlig. 
• Anfall med akut insättande och kraftig yrsel, särskilt om det inte klingar av, bör bedömas av läkare snabbt. Det kan handla om stroke, särskilt om man märker att vissa nerver inte fungerar som de ska (förlamning, oförmåga att gå) och behöver i så fall bedöms omgående – ring 112! 
• Ihållande yrsel bör få dig att söka vård för att bedöma om det handlar om ett godartat tillstånd eller inte.
• Yrsel som kommer i anfall beror ofta på godartad lägesyrsel (se ovan), och läkarbedömning kan behövas för att bekräfta detta. Trots att denna typ av yrsel är kraftig är den ofarlig. 

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har du haft yrsel? Har du haft yrsel förut? 
• Är yrseln ihållande eller kommer den i form av anfall? Hur länge kan ett anfall hålla i sig?
• Märker du andra symtom än yrseln?
• Illamående, kräkningar, ostadighet och synrubbningar?
• Öronsus eller hörselnedsättning? Ont i örat? Utslag i ansikte/i örat? 
• Kraftlöshet, andfåddhet?
• Förlamning? Nedsatt känsel?
• Andra besvär?
• Finns det något som verkar utlösa yrseln?
  • Huvudrörelser? Lägesändringar? Ångest, krav? Vissa platser eller situationer? Bara när du går eller står?
• Har du några andra sjukdomar? Känd migrän? Har du haft sjukdomar i hjärta eller kärl? 
• Äter du någon medicin regelbundet? Använder du alkohol, droger?
• Har yrseln några konsekvenser för ditt dagliga liv?

Undersökningar

• Undersökaren gör i de flesta fall en allmän kroppsundersökning med särskild tonvikt på blodtryck, hjärtrytm, nervsystem och öron/balansorgan. 
• Vid misstanke om lägesyrsel görs ofta en speciell undersökning för det tillståndet – Dix-Hallpikes test.
• Blodprover har begränsat värde, men kan övervägas vid misstanke om kroniska sjukdomar eller blodbrist.
• Ibland kan det vara aktuellt med olika former av bilddiagnostik.

Remiss

• Vid misstanke om stroke eller om yrseln är så kraftig att man inte klarar sig hemma skickas en akut remiss till akutsjukhus. 
• Vid oklar diagnos eller vid behov av mer avancerad diagnostik skickas ofta en remiss till en specialist i yrselsjukdomar, en öron-näsa-halsspecialist.