Virus på balansnerven (Vestibularisneurit)

Människan har ett balansorgan i varje örat. Genom höger respektive vänster balansnerv når balansorganets impulser till hjärnan. Om signalimpulserna från det ena balansorganet plötsligt inte når fram till hjärnan uppstår ett tillstånd med kraftig skevhet för inkommande informationssignaler. Denna plötsliga förändring skapar kaos i flera delar av hjärnans nervsystem. Tillståndet drabbar män och kvinnor i alla åldrar, men sällan mer än en enda gång under livet.

Vad är orsaken?

Vestibularisneurit beror på en plötslig försämring av ledningsförmågan i den ena sidans balansnerv. Man tror att det rör sig om en inflammation i själva nervvävnaden eller också har nervcellerna i balansorganet blivit skadade. Vestibularisneurit förekommer oftare under vår och höst och flera studier har pekat ut förkylnings- och herpesvirus som möjliga orsaker.

Symtom

De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig yrsel (karusellyrsel) och illamående, ofta med kräkningar. Andra symtom är påtagliga svårigheter att gå och stå utan stöd, uttalad trötthet och svårigheter att fokusera blicken. Alla huvudrörelser ökar symtomen.

I regel behöver man ligga till sängs i ett, två eller högst tre dygn. Därefter återkommer successivt förmågan till normal balans och att fokusera blicken normalt igen. Rehabiliteringstiden varierar för olika människor. I det akuta skedet vill man helst ligga helt stilla med huvudet och blunda.

En del drabbade kan ha en för-känning med övergående ostadighetskänslor några dygn innan det dramatiska insjuknandet.

Infarkter och blödningar i lillhjärnan är ett ovanligt tillstånd, men det kan ge samma symtom som vid vestibularisneurit. Vid alla tillstånd av yrsel som börjar plötsligt och där förmågan att gå och stå är påtagligt påverkad rekommenderas därför en kontakt med sjukvården för att fastställa en säker diagnos.

Kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, att se föremål dubbelt, svårigheter att tala eller svälja ingår inte vid vestibularisneurit. Inte heller förekommer lockkänsla, öronsus (tinnitus) eller hörselnedsättning i något öra samtidigt.

Behandling

Utöver chocken över den totala balansförlusten har drabbade behov att få hjälp mot det kraftiga illamåendet, att ta sig till och från toaletten och att tillföra vätska och salter till kroppen. Ofta blir det därför aktuellt med ett eller några dygn på sjukhus.

Åksjukemedel som dämpar balanssystemets känslighet, läkemedel mot kräkningar och vätska i form av dropp gör stor nytta i det akuta skedet. Behandling med kortisontabletter under sjukdomens akuta fas har visat sig ge en kortare rehabiliteringstid och större chans till att återfå funktionen i balansnerven.

Åksjukemedel minskar skevheten mellan balansorganen och kan användas under akutfasen, men bör sedan helt undvikas för att inte störa utläkningsprocessen.

Den allra viktigaste behandlingen påbörjas så fort den akuta fasen på 2-3 dygn är över. Det brukar vara när den intensiva karusellkänslan avtagit. Nu gäller det nämligen att vänja hjärnan vid att hantera de skeva signalerna från balansorganen. En justering och om-organisation av det komplexa balanssystemet blir nödvändig. Denna process sker i viss mån automatiskt i centrala nervsystemet. Men utläkningstiden kan förkortas genom tidiga och effektiva träningsinsatser.

Efter vestibularisneurit är en sjukskrivningsperiod på en till två veckor, beroende på arbetets typ, behövlig för de flesta. Därefter kan ibland en period med deltidssjukskrivning bli aktuell. Långtidssjukskrivning till vila och fysisk inaktivitet är däremot direkt skadlig. Man kan inte vila sig frisk efter vestibularisneurit.

Var får man hjälp?

I många fall ger vestibularisneurit så påtagliga symtom att man söker sig till en akutmottagning. Här görs en bedömning av lillhjärnans och hjärnstammens funktion och en undersökning av ögonens ofrivilliga rörelser (nystagmusanalys). Undersökningen görs i regel av en öron- näsa- halsläkare. Man brukar då använda sig av speciella glasögon med tjocka linser eller en mörk mask med videokameror som filmar ögonen. En yrselkunnig läkare använder sig av flera undersökningstekniker för att bekräfta diagnosen vestibularisneurit. Ett enkelt test har visat sig vara värdefull för att skilja ut tillståndet vestibularisneurit från akuta sjukdomar i lillhjärnan. Man prövar då den drabbades förmåga att med blicken fokusera en punkt samtidigt som man gör en liten knyckliknande huvudrörelse (impulstest).

Hur kan tillståndet förbättras?

Betydelsen av tidig rörelseaktivering och balansträning kan inte nog betonas. Rörelser med huvudet kan kännas obehagliga tredje dagen efter ett insjuknande med vestibularisneurit. Men träningen kan vara skillnaden mellan ett snabbt eller fördröjt tillfrisknande. Därför är det mycket värdefullt att få träffa en sjukgymnast som kan ge information, instruktioner om särskilda övningar samt stöd och uppmuntran under träningen.

Hos mer än hälften av de drabbade återkommer ledningsfunktionen i den skadade balansnerven fullständigt inom ett år. Hos övriga kan funktionen i balansnerven förbättras mer eller mindre. Förbättringen av nervfunktionen spelar i regel inte någon roll för återgången till normalt liv. Hjärnan har nämligen stora resurser för att kompensera det minskade inflödet av balanssignaler från den sjuka sidan och finna strategier för att hantera ett skevt balanssystem.

Vanligt med trötthet

Efter en skada på ett balansorgan behöver hjärnan avdela en del kapacitet till kompensationsprocessen. Därför är det vanligt med trötthet och matthet de närmaste veckorna efter insjuknandet. Även kapaciteten för intellektuella tankeprocesser kan vara påverkad under denna period. Känslan av att återfå normal balans blir tydligare med tiden även om kompensationsprocessen ofta upplevs som en berg- och dalbana.

Sena symtom efter genomgången vestibularisneurit

Balanssystemet och hjärnans centra för ångest är ihopkopplade. Hos vissa människor tillstöter psykologiska komplikationer som kan leda till en långvarig känsla av yrsel och obalans. Symtomen kommer i dessa fall att bero på en komplex blandning av både fysiska och psykiska orsaker.

Godartad lägesyrsel (kristallsjuka) är ett mycket vanligt tillstånd efter vestibularisneurit, men det kan uppträda först flera år senare.

Många patienter kan uppleva en sekundlång gungkänsla i anslutning till snabba huvudrörelser. Det kan bero på att balansorganen är olika starka och att hjärnan i vissa situationer inte är tillräckligt snabb för att kompensera för skillnaden. Sådana symtom kan minskas med särskild träning (Kompensationsträning).