Tandhälsa hos små barn

När kommer tänderna?

Alla barn är olika, men vanligen kommer de första framtänderna när barnet är cirka åtta månader gammalt. Hörntänderna kommer vid ett och ett halvt års ålder, och sista kindtänderna som kommer fram i tvåårsåldern. I samband med tändernas frambrott ökar dreglingen hos barnet och man kan se en lokal rodnad där tanden ska bryta fram. Besvären är måttliga och barnet brukar inte få någon allmänpåverkan vid tandframbrottet.

Friska tänder är viktigt för barnets allmänna hälsa. Tänderna gör att ditt barn kan tugga maten och forma ord och ljud när det pratar. De påverkar också hur barnets käkar växer.

Hur kan jag hjälpa barnet vid tandframbrottet?

Du kan ge ditt barn en bitring att bita på eller försiktig massera området där tanden ska komma fram, vilket kan lindra irritationen och det ökade behovet att bita på saker som barnet känner när tänderna är på väg. Det är viktigt att bitringen hålls ren. Du ska inte smörja på bedövande eller lindrande salvor. Tandframbrottet orsakar i de flesta fall inte feber.

Vad är karies?

Karies är hål i tänderna som kan ge smärtor och ibland infektioner. Hål i tänderna uppstår när bakterierna i munnen använder socker från maten till att bilda syra. Syran fräter på tänderna. Karies är en av de vanligaste sjukdomarna hos barn. Bra tandhälsa kan förhindra att det uppstår karies.

Är mitt barn i riskzonen för att få hål i tänderna?

Ditt barn kan ligga i riskzonen för att få hål i tänderna om det ofta äter sötsaker eller dricker sockerinnehållande drycker – till exempel fruktjuice, saft och läsk. Ditt barn är särskilt utsatt om det har någon av följande riskfaktorer:

• Har tidigare haft hål i tänderna och behövt tandvård
• Har andra sjukdomar
• Står på regelbunden medicinering, som dels kan innehålla socker dels medföra muntorrhet
• Har avvikande matvanor, felaktiga munhygienvanor och använder fluorfri tandkräm
• Går sällan, eller överhuvudtaget inte, till tandläkaren

Hur kan vi stoppa utvecklingen av hål i tänderna?

Att barnet får hål i tänderna kan bero på många olika faktorer. Små barn bör inte få sötsaker eller godis mer än en gång i veckan (lördagsgodis). Daglig tandborstning med fluortandkräm är viktigt för att behålla tandhälsan. Familjens livsstil kan avspegla sig i matvanor och munhygienrutiner som medför en ökad risk att få hål i tänderna. Att hela familjen skaffar sig kunskap om hur tänderna skall skötas, har goda matvanor och regelbunden tandvård är viktigt för att det lilla barnet skall slippa hål i tänderna.

Begränsa mängden sötsaker och söt dryck mellan och efter måltiderna. Ät vid fasta tider. För mycket småätande mellan måltiderna kan ge hål i tänderna. "Snacks" som färsk frukt och grönsaker, ost och sockerfria kex räknas som mer tandvänligt än många andra mellanmål. Sötsaker som klibbar på tänderna ligger på andra sidan av skalan och gör störst skada.

Hur är det med amning, napp/nappflaska och pipmugg?

När blir amning en kariesrisk? Det finns i dag inget entydigt svar, men det är i första hand barn som fyllt ett år och som ammas frekvent under hela dygnet som drabbas av karies. Det är inte amningen i sig som orsakar karies utan vanan att amma mycket ofta, det vill säga om amningen blir såsom en napp som barnet suger på hela natten. Om barnet använder nappflaska är det bra om barnet ligger i famnen vid matningen. Låt inte flaskan ligga i barnets säng. Ha inte sockerhaltiga drycker som saft, juice eller söta soppor i flaskan.

Pipmugg används från cirka sex månaders ålder. Låt inte barnet gå omkring med och ständigt dricka ur pipmuggen – såvida det inte är bara vatten i muggen.

När ditt barn har blivit ett år gammalt bör du bara ge vatten eller vanlig mjölk mellan måltiderna, och inte söta drycker. Om du ger ditt barn juice eller smaksatt mjölk (exempelvis mjölkchoklad) bör du bara ge det i samband med måltiderna. Juice och smaksatt mjölk innehåller mycket socker. Modersmjölken innehåller också socker. Av hänsyn till tandhälsan bör barn över ett år inte ges modersmjölk mer än vid något enstaka tillfälle under natten. Om barnet blir törstigt nattetid ges det enbart vatten. Söta mellanmålsprodukter en gång per dag eller oftare och söta drycker som törstsläckare och nattmål, är riskfaktorer som påverkar tandhälsan negativt.

Napp kan ge bra tröst till de minsta. Det har visat sig att nappsugning minskar risken för att barnet skall dö i plötslig spädbarnsdöd, varför nappsugning kan vara bra för de riktigt små barnen. Sugvana med napp eller tumme kan medföra att tänder och bett får en felställning, men i regel kommer tänderna på rätt plats av sig själva när barnet slutar suga. Så länge barnet slutar att suga på napp eller tumme i god tid före de nya tändernas ankomst, vilket de flesta barn gör, finns det ingen anledning att tvinga barnet att sluta om det trivs med sin sugvana.

När bör jag börja borsta barnets tänder?

Börja borsta barnets tänder två gånger om dagen när den första tanden kommer. Den viktigaste tandborstningen är den som utförs strax före läggdags. Använd en liten mjuk barntandborste. Du bör använda tandkräm med fluor, det finns egna tandkrämsvarianter som är särskilt lämpade för barn.

Tillvänjning vid tandborstning börjar tidigt som en lek. Föräldrarna bör lära sig en bra teknik som passar barnets ålder och göra tandborstningen till en rutin, vilket underlättar för goda tandborstningsvanor i framtiden. Under vissa perioder kan barnet protestera mot tandborstningen och motsätter sig denna med gråt och skrik. Som förälder måste man ändå försöka genomföra tandborstrutinerna genom att vara bestämd och konsekvent och samtidigt lirka med barnet. Lyckligtvis accepterar de flesta barn tandborstrutinerna ganska fort.

Då barn upp till skolåldern inte kan sköta sin tandborstning själva är det viktigt att föräldrarna borstar tänderna på barnet åtminstone upp till 6–7 års ålder. Sedan kan barnet själv få börja borsta sina tänder, fast under föräldrarnas uppsikt ända upp till 10–12 års ålder. Före den åldern kan man inte förvänta sig att koordinationen är bra nog för tandborstning, eller att barnet ska förstå vikten av ordentlig tandborstning.

Särskilt övergången mellan tandkött och tand är viktig vid tandborstningen. Överflödig tandkräm spottas ut, men man bör inte skölja eftersom tandkrämsresterna ökar den skyddande effekten mot karies. Rekommendationerna för fluortandkräm säger en liten mängd tandkräm på tandborsten tills barnet är 1–3 år. Från att barnet är cirka tre år gammalt och tills barnet är sex år rekommenderas en mängd som motsvarar barnets lillfingernagel. Sedan rekommenderas en mängd stor som en ärta.

Intag av sockerhaltig mat eller dryck efter tandborstning för natten avråds särskilt.

Behöver mitt barn extra fluor?

När fluortandkrämen kom på 1960-talet resulterade det i en världsomspännande minskning av kariessjukdomen, inte minst hos barn och ungdomar, och fluoren från tandkräm anses vara den enskilt viktigaste orsaken till denna minskade förekomst av hål i tänderna. Fluor lagras på tändernas yta och i vätskan/saliven som finns runt tänderna, och frigörs vid syraangrepp. Detta skyddar tänderna och ökar deras motståndskraft mot hål. Den största karieshämmande effekten av fluor får man vid fluorbehandling av tandytan.

Hos barn med ökad kariesrisk rekommenderas fluortillskott, som kan vara fluorlackning på tänderna vilket görs av tandvårdande personal, eller fluortabletter eller fluortuggummi som är egenvård. Fluorprevention sker i samråd med tandvårdspersonal, eftersom ett för högt fluorintag kan ge permanenta fläckar på tänderna. Stort fluorintag kan också ge förgiftning. Trots att det hänt att barn i ett obevakat ögonblick druckit stora mängder fluorlösning, har inga allvarliga fluorförgiftningar registrerats i Sverige. Vid misstanke om förgiftning bör du kontakta vårdpersonal. En bra regel är att fluor, och allt annat som kan orsaka förgiftning hos små barn, ska finnas utanför barnets räckvidd.

När bör barnet gå till tandläkaren?

I Sverige får de flesta barn den första kallelsen till tandvårdstjänsten vid tre års ålder, men barnets tandstatus har i regel blivit bedömd på BVC före denna tid. Barn med ökad risk för utveckling av karies bör hänvisas till tandvård redan vid tolv månaders ålder.

Om du upptäcker att något avviker i barnets munhåla, tycker att du ser ett hål i någon tand eller vill fråga om något angående ditt barns tandhälsa, tag då kontakt med tandläkarmottagningen – innan barnet får ett akut tandproblem.