Kronisk icke-allergisk rinit
Kronisk icke-allergisk rinit är ett tillstånd med kroniska besvär i nässlemhinnan som inte beror på allergi. Irriterande ämnen kan förvärra tillståndet.
Vad är kronisk icke-allergisk rinit?
Rinit betyder inflammation i näsans slemhinna. Men om alla med diagnosen kronisk icke-allergisk rinit verkligen har en inflammation är osäkert. Kronisk betyder i det här fallet att tillståndet har hållit i sig i mer än sex månader. Det är viktigt att skilja tillståndet från allergisk rinit som beror på en bakomliggande allergisk reaktion i nässlemhinnan. Kronisk rinit karaktäriseras av besvär från näsan i form av ett eller flera av följande huvudsymtom som håller i sig:
- Nästäppa.
- Ständig eller återkommande rinnsnuva.
- Upprepade nysningar.
- Slem som rinner bak i svalget.
Nässlemhinnan producerar normalt sett slem som är nödvändigt för att fukta och rena luften vi andas in. När slemhinnan blir irriterad produceras mer slem och svullnaden gör samtidigt att luftpassagen genom näsan blir trängre. Detta upplevs som nästäppa med onormalt mycket slem eller snor.
Såväl allergisk som icke-allergisk rinit tycks drabba 20–40 % av befolkningen i höginkomstländer. Det verkar vara något fler kvinnor än män som drabbas.
Symtom
Nästäppa, ständig eller återkommande rinnsnuva, upprepade nysningar, slem som rinner bak i svalget är alla vanliga symtom. Minst ett av dessa bör vara det huvudsakliga näsproblemet i minst ett år för att diagnosen kronisk rinit ska ställas.
Det som rinner från näsan kan vara både klart och grumligt. Oftast drabbas båda näsborrarna.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsaker
Det kan finnas olika orsaker till tillståndet och de är inte alltid enkla att påvisa. Det är ofta oklart varför vissa personer drabbas. Hos en del kan ständiga infektioner vara en bidragande orsak. Ofta misstänks virusinfektioner, till exempel förkylning och liknande. Även förstorade lymfkörtlar bak i svalget, skadad eller skev nässkiljevägg och bihåleinflammationer kan ge upphov till kronisk rinit. Hos vissa anses det att mycket damm och irriterande ämnen i luften kan starta en långvarig inflammation i nässlemhinnan. I det här sammanhanget spelar rökning en stor roll. Även stora och uttalade temperaturförändringar kan vara en viktig utlösande faktor.
En alltför stor användning av näsdroppar kan ligga till grund för utveckling av rinit, och vissa blodtrycksmediciner kan också medverka till kroniska näsproblem. Ärftliga faktorer kan också spela en roll.
Diagnos
Diagnosen ställs först och främst mot bakgrund av de typiska besvären med ihållande nästäppa, slemproblem i näsan även när patienten inte är förkyld, samt då andra orsaker som till exempel allergi eller sned nässkiljevägg har uteslutits. Tillståndet skiljer sig från allergisk rinit genom att klåda i näsa och ögon är mycket ovanligare, samt att besvären oftast debuterar senare (över 70 % efter 20-årsåldern). Nästäppan är mer uttalad och besvären förlöper ofta över hela året utan tydlig säsongsvariation.
Slemmet från näsan är vanligtvis färglöst. Det har en tendens att rinna bakåt i halsen och leda till mycket harklingar för att "rensa" halsen. Kronisk icke-allergisk rinit kan förvärras av tobaksrök, temperaturförändringar, starka parfymer och andra dofter, samt av tvättmedel och alkohol. Tillståndet kan i vissa få fall påverka sömnen, ge huvudvärk och allmän påverkan på humöret. Livskvaliteten kan vara reducerad i dessa enstaka fall.
Vid en undersökning av näsan kan läkaren ibland se att luftpassagen är trång på grund av svullna slemhinnor och ibland ökad mängd slem i näsan. Slemhinnan är ofta normal eller lite rödare än den blåvioletta eller bleka färg som kan ses vid allergisk rinit.
Ibland kan det vara aktuellt att utföra allergitester för att utesluta allergisk rinit.
Behandling
Huvudsyftet med behandlingen är att förbättra luftpassagen och att minska slemproduktionen samt om möjligt minimera utlösande faktorer.Därför bör man föröska eliminera utlösande faktorer. Att undvika dammiga miljöer, Sluta röka (dra ner konsumtionen hjälper en del också) är exempel på faktorer som man kan påverka. Om en bihåleinflammation ligger till grund för besvären bör den behandlas.
För många hjälper det att rengöra näsan. Man bör då använda koksaltlösning. Man har sett att det ger bäst effekt att försiktigt dra in koksaltlösning genom näsan. Koksaltlösning gör man enkelt genom att koka upp en liter vatten med två teskedar (10 mL) salt. Lösningen ska därefter kylas till kroppstemperatur innan den används.
Avsvällande näsdroppar kan leda till extra irritation vid det här tillståndet och bör därför undvikas.
Patienter med kronisk icke-allergisk rinit har i allmänhet mindre effekt av läkemedelsbehandling än de med allergisk rinit. Nässprej med kortison kan minska slemhinnesvullnaden och rinnsnuvan i näsan. Ett alternativ kan vara antihistamin antingen som nässprej eller som tablett, det sistnämnda kan kombineras med kortisonnässprej.
Prognos
Tillståndet kan variera och ibland läka ut med läkemedelsbehandling. Hos vissa kan tillståndet också irritera de nedre luftvägarna. Ibland kan det vara början på en allergisk rinit och ibland kan näspolyper debutera på detta sätt.
Tillståndet är inte farligt.
