Käksmärtor och käkfunktionsstörning
Käksmärta lokaliseras ofta till örat, eller området strax framför, men kan också höra samman med huvudvärk. Smärtan förvärras ofta vid gapning och tuggning, och ibland känns klick eller knäppningar i käklederna.
Vad är käksmärtor och käkfunktionsstörning?
Käksmärtor och käkfunktionsstörning sammanfattas ibland i begreppet temporomandibulär dysfunktion (TMD). Temporal härleds till tinningarna där mandibeln, underkäken, är upphängd. TMD är ett tillstånd med smärtor och/eller rörelserelaterade symtom i käkleden och/eller tuggmusklerna.
Symtom
Smärtan blir ofta värre när man tuggar och ofta gör det ont att gapa. Många har en dov smärta i och runt käkleden som är lokaliserad strax framför öronen. Huvudvärk och smärta i angränsande muskelgrupper till exempel i nacke och skuldror är vanligt förekommande. Besvären kan ofta vara övergående men ibland långvariga eller återkommande.
Låt inte diarré förstöra en efterlängtad semester
Magproblem och diarré är en vanlig anledning till en förstörd semester och orsakas oftast av bakterier tex campylobacter, ETEC, salmonella eller shigella. En annan orsak till diarré kan vara kolerabakterien. Valneva Sweden AB, 105 21 Stockholm
Orsak
Det kan finnas olika orsaker till smärtorna. I en del fall bidrar sannolikt generell stress och spänningar i käkmuskulaturen. Detta kan leda till spända och stela tuggmuskler, något som belastar ledytorna i käkleden. Ökade spänningar kan också göra att man gnisslar eller pressar tänder och därmed belastar käkleden ytterligare. Omvänt kan käkproblemen bero på att man pressar eller gnisslar tänder så kallad bruxism), till exempel på natten.
Mer sällsynt kan bettavvikelser och felställda tänder eller inflammation i käkleden på grund av reumatisk sjukdom vara bakomliggande. Bettavvikelser och felställda tänder är dock vanligt även bland personer utan käkledsbesvär, så sannolikt kan det oftast inte vara hela förklaringen. Vuxna och äldre kan få broskförändringar i form av artros i käkleden. Ibland hamnar ledskivan, "disken", i käkleden fel och orsakar upphakning och låsning i leden.
Diagnos
Diagnos kan oftast ställas med hjälp av typiska symtom och undersökning av käkleden och muskulaturen som utförs av läkare och/eller tandläkare.
Ibland behöver man göra ytterligare undersökningar för att utesluta andra tillstånd i till exempel undersökning av öronen då symtomen kan likna varandra. I vissa fall behövs blodprover eller röntgen.
Behandling av smärta och käkfunktionsstörning
I många fall kan man förbättra besvären med rörelseträning, töjning och/eller avslappningövning. Man kan få program för egenträning av till exempel tandläkare eller fysioterapeut.
Det kan det bli aktuellt med remiss till specialisttandläkare/bettfysiolog för bedömning av om det behövs ytterligare behandling. Bettskena kan ibland användas för att minska felaktigt funktionsmönster, muskelaktivitet och belastning av käkleden.
Vid vissa mer sällsynta och långvariga tillstånd, till exempel när ledskivan "disken" orsakar mycket problem, kan en käkkirurg bedöma om det krävs ett kirurgiskt ingrepp.
Smärtstillande eller inflammationsdämpande läkemedel (paracetamol eller NSAID) vara till hjälp. Långvariga smärtor framförallt när de är associerade med mer generell smärta och/eller huvudvärk, kan behandlas med antidepressiva läkemedel.
Om man finner någon specifik underliggande orsak får behandlingen riktas mot den
Prognos
Generellt sett är prognosen god men kan bero på underliggande och bidragande orsaker. Många blir bättre efter information och rådgivning om egenvård, rörelseträning är ofta till hjälp. Endast en liten andel av personer med besvär från käkleden behöver mer specifik behandling.
