Hörselnedsättning, symtomguide

Vad är hörselnedsättning?

Om örat

• Örat består av ytterörat, hörselgången, trumhinnan, hörselbenskedjan (hammaren, städet och stigbygeln), snäckan, hörselnerven och hjärnans hörselcentrum.
• Ljud som kommer in i hörselgången sätter trumhinnan i rörelse. Hammaren som är fäst på insidan av trumhinnan rör sig i takt med trumhinnan och rörelserna överförs via städet och stigbygeln till vätskan i innerörat. Rörelserna i vätskan uppfattas av nervtrådar som elektriska signaler, och dessa skickas via hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan som omvandlar de elektriska signalerna till hörselintryck.

Definition

• Hörselnedsättning mäts i decibel (dB). Det lägsta ljud som man kan höra anges som värde.
• Tröskeln för normal hörsel är 0–20 dB. Vid hörselnedsättning över 60–70 dB hör man inte normalt tal, och över 90–100 dB hör man inte höga rop.
• Orsakerna till hörselnedsättningen kan indelas i huvudgrupper:
  • Mekanisk störning i överföringen fram till innerörat. Hörselnedsättningen är mest markant för lägre ljud (basljud). Vanliga förklaringar är öronvax, förändringar i trumhinnan, sjukdom eller skada i hörselbenskedjan
  • Neurogen hörselnedsättning som beror på en störning i innerörat eller i överföringen till hjärnan
• Hörselnedsättning kan vara medfödd eller förvärvad.

Förekomst

• De flesta har en övergående nedsättning som beror på öronvax eller förkylning.
• Varaktigt nedsatt hörsel beror oftare på bullerskador än sjukdom i ytter- eller innerörat.
• Förekomsten av hörselnedsättning ökar med åldern:
• Bland personer yngre än 50 år har <10 % hörselnedsättning
  Bland personer äldre än 65 år har cirka 65 % hörselnedsättning

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

• Akut katarr i mellanörat (akut serös otit):
  • Är vanligast hos små barn, men är inte ovanligt hos ungdomar och vuxna. Beror på förkylning där örontrumpeten (kanalen mellan mellanörat och näsan) täpps igen, det blir undertryck i mellanörat och vätska fyller mellanörat
  • Ger nedsatt hörsel, mer sällan smärta
• Akut mellanöroninflammation (akut otitis media):
  • Vanligast hos små barn. Uppstår i samband med förkylning
  • Medför öronsmärta och nedsatt hörsel, oftast ensidig
• Hörselnedsättning i samband med flygtur, biltur i backig terräng med mera (barotrauma):
  • Dåligt fungerande örontrumpet, till exempel i samband med förkylning, gör att man inte klarar av att utjämna tryckskillnaderna som uppstår under flygning eller bilturer över höga berg
  • Lock för örat och nedsatt hörsel. Ofta på båda sidor

Vanliga orsaker till mekanisk hörselnedsättning som kan kräva behandling

• Öronvax (cerumen):
  • Är den vanligaste orsaken
  • Som regel ensidig akut hörselnedsättning
• Främmande föremål i hörselgången:
  • Barn kan stoppa in föremål i hörselgången. Insekter kan komma in i hörselgången
  • Symtomen kan bli obehag, klåda, känsla av lock, eventuellt utveckling av vätskande infektion
• Kronisk mellanöroninflammation (otitis media chronica):
  • Ett tillstånd med hål i trumhinnan som varar längre än tre månader. Vanligast hos vuxna, men förekommer också hos barn och unga
  • Symtomen varierar. Det uppstår ofta flytning från hörselgången i samband med övre luftvägsinfektion eller om man får vatten i örat. Hörselnedsättning som bestäms av storleken och lokaliseringen av perforationen
• Nedsatt funktion i hörselbenskedjan (otoskleros):
  • Bennybildning i innerörat. Med tiden kan det leda till att stigbygeln låses fast i det ovala fönstret – det vill säga slutar att röra sig under överföringen av ljud. Hos 80 % är sjukdomen dubbelsidig
  • Leder till långsamt ökande hörselnedsättning som är mest uttalad för låga frekvenser (bas). Vissa har en lätt, okarakteristisk yrsel i perioder. Många har öronsus i varierande grad

Vanliga orsaker till neurogen hörselnedsättning som kan kräva behandling

• Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyacusis):
  • Är ett vanligt tillstånd hos äldre
  • Ger dubbelsidig hörselnedsättning, mest uttalat i diskanten, senare också för mellanfrekvenserna – leder till social dövhet. Högfrekvent, kontinuerligt och dubbelsidigt öronsus
• Bullerskada:
  • Akuta bullerskador kan ge högfrekvent pipljud
  • Kronisk bullerskada leder ofta till högfrekvent, kontinuerligt öronsus på båda öronen
• Ménières sjukdom:
  • Debuterar i 30–50-årsåldern, i början ensidigt (90 %), senare får 30–50 % besvär från båda öronen. Omkring 10 % har också migrän. Hos 10 % förekommer tillståndet i familjen
  • Anfall med yrsel, hörselnedsättning och öronsus, illamående och kräkningar. Oftast måste man lägga sig ner, anfallen varar ofta i en till två timmar. Över tid utvecklas ett närmast konstant, lågfrekvent, vågbrusliknande öronsus och hörselnedsättning

Sällsynta orsaker som kan kräva behandling

• Läkemedel som kan skada hörseln:
  • Aminoglykosider, kinin, vissa cellgifter, acetylsalicylsyra, furosemid (vattendrivande), alkohol
• Stroke:
  • Kan drabba hjärnans hörselcentrum eller delar av innerörat
• Brist på vitamin B12:
  • Kan ge neurogen hörselnedsättning
• Tumör på hörselnerven (vestibularisschwannom):
  • Godartad långsamväxande tumör. Cirka ett nytt fall per 100 000 per år
  • Ger en ensidig, ökande hörselnedsättning, typiskt i diskanten. Andra symtom är vaga – yrsel och öronsus är som regel föga framträdande
• Multipel skleros:
  • Uppstår vanligtvis hos en yngre person
  • I början är symtomen akut yrsel, dubbelseende, ensidig synnervsskada, klumpighet, känselrubbningar och stark urinträngning
  • Ofta lindriga och övergående anfall första tiden
• Hjärntumör:
  • Tillståndet utvecklas ofta långsamt
  • Tidiga symtom kan vara epileptiska anfall, långsamt insättande förlamning, talproblem
  • Andra typiska symtom kan vara illamående, kräkning, yrsel, kranialnervsförlamning – till exempel nedsatt hörsel, efter hand personlighetsförändringar
• Plötslig hörselnedsättning ("sudden deafness"):
  • Plötsligt uppkommen hörselnedsättning på grund av sjukdom i nerver eller innerörat
  • Öronsus, fyllnadskänsla, ljudkänslighet och yrsel kan förekomma
• Annan sjukdom:
  • Diabetes mellitus typ 1
  • Diabetes mellitus typ 2
  • Låg produktion av sköldkörtelhormon (hypotyreos).

Vad kan man göra själv?

• Många fall med akut hörselnedsättning är övergående tillstånd som blir bra av sig själv. Vid förkylning och hörselnedsättning kan man prova med avsvällande näsdroppar eller näsdroppar med kortison som kan bidra till att öppna örontrumpeten.
• Vid öronvax kan det ibland hjälpa att hälla lite ljummen matolja i örongången och skölja örat efter några timmar.

När ska man söka vård?

• Vid akut och/eller smärtsam hörselnedsättning kan det bli aktuellt att söka sjukvård.
• Vid långvariga och långsamt insättande besvär bör man söka sjukvården för att utreda orsaken.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har besvären varat?
• Började hörselnedsättningen plötsligt, eller har hörseln gradvis försämrats?
• Omfattar hörselnedsättningen bara ena eller båda öronen?
• Har du ett ringande ljud i örat, lock för örat, yrsel, flytning från örat eller smärta i örat?
• Finns hörselnedsättning i familjen?
• Vad jobbar du med? Är du eller har du varit utsatt för mycket buller?
• Har du andra sjukdomar som stroke, diabetes eller hjärtsjukdom?
• Har du öroninflammation?
• Har du tidigare haft många öroninflammationer?
• Har du yrsel i samband med hörselnedsättningen?
• Använder du läkemedel? Vilka?

Undersökningar

• En grundlig undersökning av örat: undersökaren tittar in genom hörselgången (otoskopi), gör eventuellt en bedömning av trumhinnans rörlighet och en  stämgaffelundersökning.
• Andra undersökningar kan bestå av en hörselmätning.
• Undantagsvis kan det finnas behov av att utesluta andra sjukdomar och då kan både blodprov och bildundersökningar bli aktuellt.

Remiss

• De flesta fall behandlas av allmänläkare.
• Vid mer kroniska besvär kan det bli aktuellt med remiss till en specialist inom öronsjukdomar.

 

Animation om hörselnedsättning