Halsfluss med streptokocker

Vad är halsfluss med streptokocker?

Halsfluss med streptokocker är en inflammation i halsmandlarna som orsakas av bakterierna betahemolytiska streptokocker. Streptokocker är den bakterietyp som är den vanligaste orsaken till bakteriell halsfluss, i vilken grupp A-streptokocker är vanligast. Som regel föregås bakterieinfektionen av en förkylning med lätt obehag i halsen. Om förkylningen får komplikationer i form av en streptokockinfektion, blir man betydligt sämre med ökande halssmärtor och obehag vid sväljning.

Tillståndet är vanligast under vinter och vår.

Symtom

Utöver karftiga halssmärtor och obehag vid sväljning är det vanligt att rösten blir grötig, som om man har en "varm potatis" i halsen. Som regel blir även lymfkörtlarna, som man kan känna på utsidan av halsen vid käkvinklarna, förstorade och ömma. De flesta får feber (38–40 °C). Huvudvärk är vanligt. Hosta och snuva är sällsynt vid en halsfluss med streptokocker (till skillnad från en virusorsakad halsfluss). 

Hos barn kan symtomen vara mer ospecifika. Att inte vilja äta eller dricka kan vara tecken på halsont. De kan vara trötta, ha feber, klaga på huvudvärk och att de har ont upp mot öronen. De kan, utöver de andra besvären, även kräkas och ha ont i magen. Barn under tre års ålder har sällan halsfluss orsakad av streptokocker.

Orsak

Halsfluss börjar ofta med en förkylning, det vill säga en virusinfektion. En sådan virusinfektion kan försvaga immunförsvaret något och därmed bidra till att streptokockbakterier, som normalt kan finnas i halsen, tränger in i slemhinnorna och orsakar en kraftigare inflammation. 

Streptokocker sprider sig som regel genom direktkontakt från person till person, eller indirekt via föremål eller som droppsmitta. Halsinfektion med streptokocker är mycket mindre smittsamt än de vanligaste virusinfektionerna.

Inkubationstiden är kort och det brukar bara ta ett par dagar från det att man smittats av streptokocker tills de första symtomen visar sig. 

Diagnos

De allra flesta med ont i halsen har en virusinfektion. Det gäller att bedöma om det rör sig om en halsfluss på grund av virus eller på grund av streptokocker. Detta är inte alltid helt lätt eftersom man kan ha ont i halsen på grund av en virusinfektion och samtidigt vara bärare av streptokocker, utan att det onda i halsen beror på streptokockerna.

Det finns fyra typiska symtom (eller frånvaro av symtom) vid halsfluss med streptokocker. Dessa kallas Centorkriterier:

1. Feber över 38,5 °C
2. Beläggning på halsmandlarna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna halsmandlar)
3. Svullna och ömma lymfkörtlar på utsidan av halsen
4. Frånvaro av hosta

Om man har minst tre av ovanstående fyra Centorkriterier kan halsfluss med streptokocker misstänkas. För att fastställa diagnosen tas då ett bakterieprov från halsmandlarna (strepA-test). Testet blir färdigt på några minuter. Om strepA-testet visar att det finns streptokocker samtidigt som man har minst tre uppfyllda Centorkriterier, ställs diagnosen halsfluss med streptokocker. Om man har färre än tre Centorkriterier behöver strepA-test vanligen inte tas, eftersom symtomen då talar för en virusinfektion. 

Behandling

Det är bra att vila så länge man känner sig sjuk. Febernedsättande och smärtstillande läkemedel som paracetamol kan användas vid behov. I princip alla fall av halsfluss går över av sig själv, oavsett om det är bakterier eller virus. Lugn och ro är viktigt för att kroppens eget immunförsvar ska aktiveras och bekämpa infektionen.

Antibiotika (penicillin) rekommenderas vid svåra eller måttliga besvär. Penicillinkuren varar i fem eller tio dagar och det är viktigt att fullfölja kuren så att man kan vara rimligt säker på att man blivit kvitt de sjukdomsframkallande bakterierna. Effektiv antibiotikabehandling kan minska symtomens varaktighet med en till två dagar.

Även om man har svårt att svälja är det viktigt att dricka. Kall eller varm dryck kan ha en lenande effekt på halsen. Likaså kan något kallt att äta, som yoghurt eller glass, kännas bra. Halstabletter eller gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor. Rökstopp, eller att dra ner på rökningen, rekommenderas.

Prognos

Vanligtvis fås snabb och god effekt av penicillin. Ungefär ett dygn efter att behandlingen har inletts smittar man inte längre.

Om man behandlas med penicillin men inte har blivit bättre inom tre till fem dagar bör man kontakta läkare på nytt. Det kan vara så att man även har körtelfeber, mononukleos, och ytterligare prov kan behöva tas för att klargöra om så är fallet.

Man bör även kontakta läkare vid försämring, det vill säga om utvecklingen inte blir som förväntat. Detta gäller även om febern stiger och man får en svullnad på halsen eller svårt att gapa – det sista kan vara ett tecken på att man håller på att utveckla en halsböld. Då bildas det en böld i vävnaden runt halsmandeln och denna måste tömmas på var. Öroninflammation är en annan möjlig komplikation.

Mycket ovanliga följdsjukdomar, som var vanligare förr, till obehandlad streptokockinflammation är reumatisk feber – sjukdomen sprids då i kroppen och ger en inflammation i bland annat lederna och i hjärtats klaffar – och njurinflammation (se senkomplikationer till halsfluss). 

Enskilda personer kan få halsfluss upprepade gånger. Efter behandlad halsfluss kan det vara bra att byta tandborste för att undvika återkommande infektion. Om man får halsfluss flera gånger per år kan det vara aktuellt att överväga en operation där halsmandlarna tas bort.

Förskola/skola

Smittorisken är över ungefär ett dygn efter att behandlingen har inletts. Barn kan då gå till förskolan eller skolan om de inte har feber över 38 °C eller nedsatt allmäntillstånd.