Halsfluss (akut tonsillit)

Vad är halsfluss?

Halsfluss är en inflammation i halsmandlarna, vilket på fackspråk kallas akut tonsillit (tonsill = halsmandel). Det är ett mycket vanligt tillstånd som oftast går över av sig själv. Tonsillit är vanligast under vinter och vår. Ofta är det barn och unga som drabbas.

Halsfluss orsakas oftast av en virusinfektion, och då hjälper inte antibiotika. Men också bakterier, framför allt grupp A-streptokocker, kan orsaka halsfluss. I dessa fall brukar inte snuva eller hosta förekomma. Den som har streptokocker och samtidigt stora eller måttliga besvär, får ofta antibiotika utskrivet.

Symtom

Symtomen är ofta liknande oavsett om orsaken är bakteriell eller virusrelaterad. Utöver halssmärtor och obehag vid sväljning är det vanligt att rösten blir grötig, som om man har en "varm potatis" i halsen. Lymfkörtlarna utanpå halsen, vid käkvinklarna, kan svullna. De kan då kännas som ömma kulor under huden. Smärtan kan sträcka sig upp till öronen. Feber kan förekomma.

Om förkylningsvirus ligger bakom har man ofta även hosta, heshet och/eller snuva. Detta till skillnad från halsfluss orsakad av streptokocker, som inte brukar ge snuva eller hosta.

Små barn med halsfluss kan ha svårt att säga var det gör ont, de visar ofta att de har ont i halsen genom att de inte vill äta eller dricka. De kan vara trötta, ha feber, klaga på huvudvärk och att de har ont upp mot öronen. De kan, utöver de andra besvären, även kräkas och ha ont i magen. Barn under tre års ålder har sällan halsfluss orsakad av bakterier.

Orsak

Halsfluss orsakas oftast av en virusinfektion. Det vanligaste viruset är förkylningsvirus, men även andra virus – till exempel Epstein Barr-viruset som orsakar körtelfeber – kan ge halsfluss. Även bakterier kan vara orsaken till halsfluss, och då framför allt grupp A-streptokocker.

Diagnos

De allra flesta med ont i halsen har en virusinfektion. Läkaren ska bedöma om det rör sig om en halsfluss på grund av virus eller på grund av streptokocker. Detta är inte alltid helt lätt eftersom man kan ha ont i halsen på grund av en virusinfektion och samtidigt vara bärare av streptokocker, utan att det onda i halsen beror på streptokockerna.

Det finns fyra typiska symtom (eller frånvaro av symtom) vid halsfluss med streptokocker. Dessa kallas Centorkriterier:

1. Feber över 38,5 °C
2. Beläggning på halsmandlarna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna halsmandlar)
3. Svullna och ömma lymfkörtlar på utsidan av halsen
4. Frånvaro av hosta

Om man har minst tre av ovanstående fyra Centorkriterier kan halsfluss med streptokocker misstänkas. För att fastställa diagnosen tas då ett bakterieprov från halsmandlarna (strepA-test). Testet blir färdigt på några minuter. Om strepA-testet är positivt samtidigt som man har minst tre uppfyllda Centorkriterier, ställs diagnosen halsfluss med streptokocker. Om man har färre än tre Centorkriterier behöver strepA-test inte tas, eftersom symtomen då talar för en virusinfektion.

Om halsflussen är mycket kraftig eller om det förekommer andra symtom tas ibland ett blodprov för att utesluta körtelfeber.

Behandling

Den viktigaste åtgärden är att vila så länge man känner sig sjuk. Febernedsättande och smärtlindrande läkemedel som paracetamol kan användas vid behov. Även om man har svårt att svälja är det viktigt att dricka. Kall eller varm dryck kan ha en lenande effekt på halsen. Likaså kan något kallt att äta, som yoghurt eller glass, kännas bra. Halstabletter eller gurgling med koksaltlösning kan verka lindrande vid sväljsmärtor. Rökstopp, eller att dra ner på rökningen, rekommenderas.

I princip alla fall av halsfluss går över av sig själv, oavsett om det är bakterier eller virus som ligger bakom. Lugn och ro är viktigt för att kroppens eget immunförsvar ska aktiveras och bekämpa infektionen. Om infektionen beror på streptokocker kan antibiotikabehandling påskynda tillfrisknandet med med en till två dagar. I regel används vanligt penicillin.

Kirurgi 

Halsmandlarna tillhör den lymfatiska vävnaden, som har en funktion mot infektioner i kroppen. I vissa fall är halsmandlarna dock till så stort besvär att det kan bli aktuellt att operera bort dem (tonsillektomi). Kirurgi kan vara motiverat om man exempelvis har haft kronisk eller återkommande halsfluss under ett till två år eller en till två halsbölder under ett par års tid, om halsmandlarna har blivit så stora att de under en längre tid gått ut över matintag och allmäntillstånd, eller om halsmandlarnas storlek gör att man under en längre tid haft problem med tillfälliga andningsstopp i sömnen (sömnapné).

Prognos

I de flesta fall går halsfluss över av sig själv inom tre till sju dagar. För den som känner sig mycket medtagen kan det vara aktuellt att kontakta läkare så snart som möjligt. Annars är det vanligt att bli rekommenderad att vänta i tre dagar med att uppsöka läkare. Efter några dagar märker de flesta att det värsta är över och att immunförsvaret har vunnit kampen. Den som däremot har blivit sämre bör kontakta läkare.

Det är ovanligt att med andra sjukdomar till följd av halsfluss, men öroninflammation och halsböld förekommer. Halsböld är en komplikation där bakterierna sprider sig till området runt mandlarna. Detta medför som regel en ny stigande febertopp, mer uttalade svalgsmärtor (oftast på ena sidan) som gör att man inte kan äta eller dricka, nedsatt allmäntillstånd och svårigheter att gapa. Halsböld kan också uppstå utan tidigare halsfluss och vid sådana symtom ska man alltid uppsöka läkare. 

Mycket ovanliga följdsjukdomar, som var vanligare förr, till obehandlad streptokockinflammation är reumatisk feber – sjukdomen sprids då i kroppen och ger en inflammation i bland annat lederna och i hjärtats klaffar – och njurinflammation (se senkomplikationer till halsfluss).